Annons:
Etikettfamilj
Läst 2376 ggr
Angel3
2013-02-10 10:11

Dotter/far

Nu har jag varit tillsammans med denna man i 5 månader. Det är så spänt mellan dotter och far. Dom bråkar och tjafsar nästan jämnt. Om små saker tycker jag.
Är inte så van att ha det så här omkring mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, tycker att detta är jättejobbigt.

Annons:
Pelle Långlös
2013-02-10 10:29
#1

Är det en tonåring? Dottern alltså.

MVH Ylva Blomma
* Bloggen om mitt liv *

Yolle
2013-02-10 11:52
#2

Jag kan bara svara efter dottern situation, för det är där jag själv har varit.

Ibland är man för lika, det är jag och min pappa, och vi bråkade dagligen när jag bodde hemma. Vi fungerade helt enkelt inte ihop. Men nu när jag inte bor hemma kommer vi väl överens, vi kan ringa varandra spontant och bestämma att vi ska åka och fika. Men att sova över hos honom och mamma i mer än två nätter i sträck funkar inte, då börjar vi genast bråka.

Det är mycket möjligt att det är så för dem oxå.

Det blir inte lättare, men DU blir bättre.

Angel3
2013-02-10 13:59
#3

1. Hon är 20 år.

2. Jag tror att dom är alldeles för lika till sättet.

Fridaybrew
2013-02-10 14:26
#4

20 OCH bråkar??? Bor hon fortfarande hemma dessutom så är det dags att ge bruden lite eget ansvar och skaffa sig eget boende.

Pluggar hon så finns ju billiga studentkorridorer som om man har tur kan vara hur jävla underbart coola som helst (var tokrädd innan men hamnade i en underbar korridor själv ville inte flytta därifrån).

Jobbar hon så finns det verkligen ingen anledning att bo kvar hemma om det är så att man inte kommer överens.

Arbetslös får hon kontakta myndigheterna helt enkelt och gå igenom det som så många andra behöver göra, dags för lite verklighet tror jag.

Det är en helt annan sak om man inte bråkar hemma, fungerar det så är det ett bra sätt att spara ihop pengar till handpenning till eget boende eller körkort mm

/Fridaybrew

Yolle
2013-02-10 17:09
#5

Fast det kanske inte finns lägenheter där? Bostadsbristen är ett faktum, i min kommun är det sällan en ungdom får en lägenhet. Man måste ofta stått i kö i 5-7 år för att ens bli kallad till visning. Även studentboenden är det ont om. Och arbetsförmedlingen gör inte ett skit, ungdomar idag börjar betala skatt när de är 27,först då har de råd.

Det blir inte lättare, men DU blir bättre.

Honestyisdead
2013-02-10 17:47
#6

5 vadå betala skatt först när de är 27? Ungdommar betalar ju skatt mär de får jobb precis som alla andra.

Annons:
oh-la
2013-02-10 18:00
#7

#5, well, jag har betalat skatt sedan jag var 17-18 och började jobba :P

Yolle
2013-02-10 18:15
#8

I genomsnitt så är det vid den åldern som ungdomar börjar betala skatt. De som får ett jobb efter studenten är försvinnande få. Jag känner faktiskt ingen som fått det, utan de har fått plugga vidare. Många efter att ha varit arbetslösa i 2-4 år.

Det blir inte lättare, men DU blir bättre.

Honestyisdead
2013-02-10 18:21
#9

Många sommarjobbar åtminstonde. Många av mina vvänner fick jobb direkt efterskolan och har jobbat sedan dess.

Yolle
2013-02-10 19:50
#10

Fast det är olika i olika delar av Sverige. Jag bodde förut i centrala Göteborg, det är sjuk konkurrans om jobb där. Men en kompis till mig som bor långt norrut berättade att det är brist på unga, outbildade.

Det blir inte lättare, men DU blir bättre.

[Loca Diaz]
2013-02-10 21:41
#11

Jag gillar inte min pappa så mkt, vi pratar nästan aldrig - fast vi bor i samma hus. Jag blir nästan irriterad om han börjar prata med mig. Mest för hur han har betandlat oss förr och att han aldrig hjälper till - vi får jämt sköta allt efter honom. Förr var det värre, då kunde jag knappt se han utan att bli på dåligt humör p.g.a. hans alkohol (de gånger jag såg han hade han jämt ett glas 50 % sprit i handen) nu har han varit nykter en kort period och jag hoppas det håller. För nu trivs jag bättre och det blir MYCKET mindre tjafs. :) Jag kunde vara ifrån han flera månader utan att träffa han och ändå inte tåla att vara med han några timmar.

Varför tjafsar de då? Vissa trivs bara inte ihop, hon kanske kommer flytta ut snart ändå i och med hennes ålder.

Namiko
2013-02-11 08:37
#12

Hade jag fortfarande bott hemma vid den åldern hade det varit precis likadant mellan mig och min mamma. Hon och jag var dom som bråkade mest och det var outhärdligt att bo hemma i slutet just för att nästan vad som helst kunde leda till bråk. Något som slutade nästan helt så fort jag flyttat hemifrån och vi fick längre pauser från varandra.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Roamer
2013-02-11 10:26
#13

Lägg inte så mycket vikt vid det hela. De har sin relation och visst kan du säkert komma med råd, men det är svårt att ändra en relation som bestått mer än de månader du varit med i deras liv. Notera vad de gör och säger men ta inte till dig några känslor av det hela utan lägg det bakom dig. Är det för störande får du väl berätta för dem hur du upplever det utan att anklaga dem och be dem att säga till innan de vill bråka så du får gå ut. Har lite svårt att tänka mig att låta någon ny komma in och diktera vad som ska sägas när och på vilket sätt mellan mig och mina släktingar.

Annons:
Upp till toppen
Annons: