Annons:
Etikettallmänt
Läst 4994 ggr
[Yllhilda]
2013-04-08 12:58

Känner du en "psykopat"?

Före min nuvarande kille var jag på raggarstråk. En av dessa ragg var en av mina kompisars (kind of) ex. Eftersom denne visat stort intresse för mig tidigare beslöt jag mig för att göra ett försök. Vi pratade psykologi och jag hjälpte med hans läxor. Han var ovanligt lurig och fibblade bort mig hela tiden. Det gick inte prata vettigt med honom och jag kände mig underlägsen i samtalet. Sen mitt i allt vräker han ur sig att han är sociopat. Chockad sa jag lite reflexmässigt att "nä, det är du inte". Men sen förklarade han lite mer om hur han var det, att han inte kände medlidande för folk. Detta var inget egentligt säkert tecken sa jag, kunde ju vara aspergers eller någon form av autism, men han insisterade.

När jag for därifrån var jag mycket förvirrad. Antingen lekte han bara med mig eller så var han verkligen sociopat, eller båda. Jag har prisat mig själv för min fömåga att se folks rätta jag och om de är farliga eller ej - jag har träffat en annan psykopat före(kompis kille) som såg på en som att man var en sak, läskigt - så hur kunde jag ha missat något så väsentligt? Visst, han var ju varken elak, kall eller mer självisk än andra sprätt-tuppar i hans ålder så jag har ju inte haft anledning att tro något sådant.

Men det sved lika illa.

Jag vill gärna diskutera "antisociala" vi känner. Hur fick ni veta att de var psykopater, och hur nära er har de kommit?

Annons:
Gronstedt
2013-04-08 13:01
#1

Psykopat och sociopat är väl inte samma sak? Vet du definitionerna av dessa båda "patier"?

EDIT: Insåg att det ovanstående kan låta tyket … Jag menar alltså att det är bra om du talar om vad som kännetecknar dem, så att det blir lättare att veta om man känner någon som är sådan.

[Yllhilda]
2013-04-08 13:06
#2

Ja, jag har pratat med psykologer som säger att sociopat, psykopat och antisocial personlighetsstörning är samma sak. Man säger bara olika ord för att det ska låta mer eller mindre dramatiskt.

Roamer
2013-04-08 13:08
#3

Beror på vilken skola du lyssnar på. Vissa hävdar det är samma sak men sociopat är mer "modernt" uttryck, andra hävdar det är olika sjukdomar baserat på hur de uppstod, där sociopaten blivit så pga miljö i kombo med hjärnskador.

Gronstedt
2013-04-08 13:08
#4

#2: OK. Hur definieras det då?

[Yllhilda]
2013-04-08 13:09
#5

Sen kan man i korta drag säga att denna störning gör att dessa inte känner empati. Kanske sympati, men de kan inte sätta sig in i hur folk egentligen känner, och många fall bryr de sig inte heller. Sen finns det olika grader av denna störning också.

Gronstedt
2013-04-08 13:11
#6

#5: Det är ju rätt omöjligt att veta om andra vad de känner och inte, man kan bara veta hur de agerar.

Annons:
Afturelding
2013-04-08 13:14
#7

Jag skulle förmodligen kunna kvala in i den gruppen själv. Jag är varken sociopat eller psykopat, men jag känner väldigt lite empati, om någon alls. Jag är dock högfungerande, och även fast jag inte kan känna empati i så hög grad så kan jag ändå förstå hur folk känner. Och detta beror på att jag läst mig till det, genom foruminlägg där folk förklarar hur de känner och i psykologin jag läst. Jag har även jobbat på att inte vara så manipulerande. Det som skiljer mig från en person med psykopati är väll att jag kan känna andra känslor, vilket en psykopat egentligen inte kan. 

Jag tror det är viktigt att poängtera att man kan ha ganska starka drag av psykopati men ändå vara högfungerande och ha ett normalt liv med relationer och allt vad det innebär.

/Rebecca
Sajtvärd på kladsomnad.ifokus.se
Medarbetare på fantasy.ifokus.se

Gur4m1
2013-04-08 13:16
#8

Alltås de psykopater jag mött är i hög grad sociala varelser, men jag har sällan "gillat dem" och blivit utsatta av dem- dvs utmanövrerad :P

Det är min uplevelse av "psykopater". förvirringen kan ju avra för att man ofta lbandar ihop sociopat och psykopat (vet inte om dessa benämningar används ens) i filmer och tvserier.

En snabb titt på wikipedia säger att man inte använder sociopat i sverige men i USA så det förklarar ju grejen med förekomsten i filmer :>

Antisociala perosnlighetstörningar, Psykopati - moral insanity. Verkar vara olika saker men ändå ha en del gemensamt?

"är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer" - lol då är ju alla tonåringar psykopatiska ;D

http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykopati

Om han självdiagnostiserat sig så skulle jag ta det med en nypa salt. Många kan känna igen sig i "diagnoser" när man läser det på nätet men det är inget man stämplar sig själv. Men jag skulle av egen erfarenhet, hålla mig borta från "psykopater". De jag släppt in i mitt liv har jag inte haft något annat val än att skära bort som infekterade bölder- bättre än så kan jag inte sammanfatta det om de lagt till sitt intresse att förpesta ens liv, ens bekanskapskrets osv. Du kan inte "bota" honom eller så. Blir du utsatt så blir du utsatt.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Honestyisdead
2013-04-08 15:01
#9

Jag skulle vilja påstå att man inte vet om man träffat en psyokpat, eftersom de är väldigt fungerande i samhället. Det handlar inte bara om att de inte känner empati, utan det handlar om att de tror är det är störst bäst och vackrast mm. allt de gör gör de för egen vinnings skull, men de döljer det väldigt väl och det är en ovanlig diagnos och eftersom de inte anser sig sjuka söker de inte hjälp.

Sedan är det väldigt mycket som ska finnas för att en människa ska kunna få denna diagnos, så man ska vara försiktig med att dela ut den.

Afturelding
2013-04-08 15:09
#10

Ja, just det, nu kom jag på en till sak, och såklart efter att jag inte längre kan hantera mitt inlägg.

Det finns väldigt många som har svårt att känna empati då detta b.la beror på brist av spegelneuroner vill jag minnas från seriemördar/vetenskapsserien Most Evil. Det kan också bero på uppväxt, och i mitt fall beror det nog mycket på att min far var våldsam mot mig när jag var barn. 

Man är ganska långt ifrån att vara psykopat bara för att man känner brist på empati och är manipulativ, vilket ju är ungefär vad Hera säger också.

Vill också poängtera att ett sådant beteende är ganska vanligt bland de som läser psykologi, eftersom att man vill testa det man läser om. Jag vet att jag testade en del teorier på folk i min närhet när jag läste psykologi, och flera i min kurs gjorde samma sak.

/Rebecca
Sajtvärd på kladsomnad.ifokus.se
Medarbetare på fantasy.ifokus.se

Maria
2013-04-08 15:10
#11

Håller med Hera.

Det tar i allmänhet ganska lång tid innan man förstår att någon har den läggningen och någon som tidigt slänger ur sig att han/hon är sociopat/psykopat är förmodligen inte det då, precis som Hera säger, så har de ofta inte den insikten.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Honestyisdead
2013-04-08 15:12
#12

#10 Precis det jag ville säga, du fick fram det bättre.

"Man är ganska långt ifrån att vara psykopat bara för att man känner brist på empati och är manipulativ"

[Yllhilda]
2013-04-08 15:48
#13

Det här visade ju sig vara en väldigt lärorik tråd.

Jag känner att jag nu med lugn kan konstatera att killen i fråga mest troligt bara testade mig.

Jag vill berätta lite mer om min kompis kille(han med läskig blick). Hon berättade att dom hade varit on-off i flera år. Att han velat leka far och dotter med henne på heltid när dom var hemma hos henne(kalla honom pappa, få smisk eller slag som resulterade i blåtiror) och att hans riktiga dotter fått vara "frugan". Dvs göra allt som en fru gör, när hon blev äldre: även ha sex. Han var manipulativ, dominant men charmig om det gagnade honom(och eftersom han inte hade nåt att vinna på att ens säga hej till mig så gjorde han inte det heller). Jag inte kunde hjälpa denna kompis eftersom hon berättade om detta först när dom än en gång gjort slut och sen träffade jag henne högst någon gång per månad. Hon hade läst in sig om det mesta som hade med psykologi att göra, visste exakt hur destruktiv hennes relation var men kunde inte hjälpa det. Hon var för kär i honom.

Annons:
Gronstedt
2013-04-08 15:53
#14

#13: Det låter mer som sadism än som psykopati. Och om tejejn trivdes med det så inget fel i det. Incest och pedofili är en annan sak, men inte heller det är detsamma som psykopati.

pyromanen
2013-04-08 15:54
#15

Jag misstänker att min kusin är psykopat, men vet det inte. Han har i alla fall ingen sån diagnos vad jag vet. Han var i många år "högpresterande", d.v.s. var centrum/ledargestalt i ett kompisgäng (dom tuffaste på gymnasiets gäng) och var "lyckat", åtminstone i det sociala livet. "Nerlade" tjejer på löpande band. Behandlade dom som trasor och hade änddå hur många som drogs till honom som flugor till ett flugpapper. Inte var han särskild snygg, det var nåt annat.

Sen blev han sjuk när han var runt 30. Depression och hörde röster mm som jag inte vet om. Går på antidepressiver och annat jag inte vet vad är. han bor i USA och har nån viss pensionerat läkare där han går till och får sina recept, han vill inte gå till en ny läkare och få justerat eller bättre diagnos eller annan behandling även om alla omkring honom försökt prata med honom omd et för han bytt personlighet till det sämre.  Syskon och gamla vänner känner inte igen honom.Han kombinerar gärna sina olika psykpiller med alldeles för mycket alkohol. Istället för som på gymnasietiden vara festens mittpunkt så har han blivit en jobbig person som dom flesta undviker. även jag och det går ju bra för det mesta eftersom han bor i USA. men vi är delägare i samma sommarstuga. Och i samtal om hur vi ska göra med den så har jag häpnat gång på gång över att han är helt oförmögen att se något ur annat perspektiv än sitt eget. Inte ens om man tar upp det på en nivå som är dagisnivå egentligen så funkar det. Och det är tydligt att det inte är ovilja utan oförmåga.

StickyKitten
2013-04-08 16:18
#16

Jag kände en för länge sen, men han var inte speciellt högfungerande och hamnade i fängelse tillslut. Han var i alla fall extrem manipulativ  och omöjlig att resonera med, det gick inte att nå honom för han var inte som en "riktig" människa. Väldigt obehaglig blick också, speciellt som arg.

Har även känt en kille som absolut inte är psykopat (tror jag?), men ändå väldigt slug och lite manipulerande. Verkade se det som ett nöje att liksom fingra lite i folks hjärnor, vara tvetydig, otydlig, påverka, göra andra osäkra eller trycka till folk osv. Alltid väldigt dubbelt, med en trevlig ton men bakom fanns ändå en gliring eller förolämpning och sådär.

Båda blev frustrerade när man nonchalerade deras taktiker och inte lät sig påverkas, då försökte de bara mer och mer istället. Den ena blev väldigt obehaglig (och var redan innan) den andra blev mest störig och kontakten dog ut.

[Yllhilda]
2013-04-08 17:21
#17

#14 Ja sadist var han givetvis. Min kompis berättade en massa andra detaljer också som jag har glömt, men som stämde väldigt bra in på diagnosen antisocial personlighetsstörning.

Svårt att säga om hon trivdes med det. Vissa gånger hade han lämnat henne för att han hittat en annan älskarinna han velat vara med. När han började ledsna återkom han till henne igen. Andra gånger hade hon lämnat honom(fast inte utan att få massa stryk och grova hot för det först).

Jessiiica
2013-05-12 11:44
#18

Jag har varit tillsammans med en psykoat. Inte trevligt, sånna ska man akta sig för..

[Ace_]
2013-05-19 16:19
#19

Stör mig något på att folk i tråden inte verkar veta skillnaden mellan sympati och empati, det är ju en sån viktig skillnad :)

För övrigt känner jag enorm avsmak inför hela den här grejen. Enorm avsmak inför "test" på aftonbladet och dylikt för att folk ska se om deras chefer eller ex är psykopater. Så jävla hjärndött och äckligt, vad kommer det ifrån? Har ni träffat en psykopat så vet ni inte om det. De är ovanliga, mkt ovanliga. Förmodligen är ingen av de ni misstänker vara psykopater det. 

Har levt med en person som sedan diagnosticerades med antisocial personlighetsstörning (detta är EJ alltid samma sak som psykopat, om det inte är en svår sådan störning). De är inte mänskliga, så som alla vi andra ser på att vara mänsklig. Men ingen icke-professionell misstänker dem vanligtvis för att vara vad de är, de själva uttrycker det inte för någon, och de är veritabla mästare på att dölja det - det är (en av de) det som skiljer dem från de som bara är den typen av människor som misstänks vara psykopater. Den sanslösa skickligheten med vilken de döljer sin avvikelse för alla.

Maria
2013-05-19 16:22
#20

#19 Bra formulerat🙂

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
Jessiiica
2013-05-19 20:46
#21

#19 Mitt ex var visst en psykopat.. Du verkar inte veta hur det är att leva med en människa som har noll empati.. Hade jag inte flyttat till en annan ort och fått hjälp av polisen, så hade jag inte varit i livet idag. :(

[typellisch]
2013-05-19 21:13
#22

Jag är enormt osäker på om han jag dejtade var psykopat eller vad det nu än kallas. Jag ska försöka förklara så gott jag kan för hemsk var han på många sätt.
Det blir mycket..

I början var det helt okej. Visst var han på, väldigt på men slog bort det. Tänkte mest ''strunt samma, testa dig fram!'' vilket var helt fel, borde ha kastat ut människan på en gång.
När vi kommit in en bit i relationen kändes allt helt okej. Han fick mig att skratta och han var trevlig och en gnutta omtänksam (inte mycket) men kände att denna person borde jag gilla, jag borde tycka om honom och jag borde vilja vara med han så jag fortsatte träffa honom.

Med tiden märkte jag hur trasig denna person var, han var så himla trasig. Ju mer jag kom under hans skinn desto mer brister visade han. Han var alkoholist, så fort han fick tillfälle var det alkohol och det var allt eller inget för hans del och då vart det ju allt när han väl öppnat sin första öl. Han erkände det själv, han sa ''Jag ska sluta, men du vet det är ju allt eller inget så jag kan inte sluta när jag väl börjar''.
Kom ihåg när jag skulle till han.. han sa att han hade lite släktingar hemma på fika, det var inte många sa han.. hans faster och sen hans syster och hennes pojkvän. Jag frågade om alkohol var med i bilden och han sa att det var lite, inte alls mycket. Han hade druckit tre öl sa han. Jag kom till han rätt sent och han mötte mig vid bussen.. han var full, väldigt full. Och det fortsatte när vi kom till han. Det var inget litet kalas, det var en brak-fest. Alla var fulla, alla dansade och alkoholen flödade. Min dejt fortsatte dricka och jag fick hälla i han vatten efter vatten. Och än en gång stod han där och pratade om sina känslor och massa annat som bara vart tomt prat.

Min magkänsla sa åt mig att sticka så vi hade en stormig relation där jag hela tiden var tveksam men han kunde alltid prata tillbaka mig vilket är min svaga sida: löften och komplimanger.
En dag sa han att jag led av schizofreni som hela tiden tvekade på oss.. jag tappade hakan och då fortsatte han med att jag borde gå in och sätta mig ner med hans föräldrar och förklara min kärlek till han. Jag tappade bara hakan.

Det var många gånger jag åkte hem mitt i natten. Jag kunde inte somna och låg vaken till 05.00 och då fick min bror komma och hämta mig för jag fick panik över att vara med han. Det tog ett tag innan min bror kunde komma och hämta mig så vi låg säkert över en timme i sängen och han pratade och pratade och pratade. Han pratade på om sina känslor och så fort jag visade ointresse sa han ''men lyssna på mig nu, lyssna för jag har saker att berätta'' och så fortsatte det. Han var en mästare på att prata.
När jag väl hade närmat mig min brors bil så försökte han än en gång bara prata om sina känslor till mig om och om igen.. jag sa att min bror inte väntar utan jag måste gå men han stod bara och pratade och pratade (visst är det fint med känslor osv.. men det finns en gräns när det går till överstyr).

Han var väldigt egoistisk. Allt han pratade om var han, hans planer, hans familjs rikedom (vilket inte var sant visade det sig), vad han investerat i osv. Det var väldigt mycket han och aldrig mig. Han frågade aldrig vad mina planer var för framtiden, vad jag tycker om att arbeta med utan så fort han öppnade munnen var det han om och om igen.

Han skulle även ha kontroll kändes det som. Han ringde 5-6 gånger/timme och ville prata, kolla läget, prata om sina känslor osv. 

När vi sågs, oftast hos han, så var det bara sex hela tiden. Jag ville bara ligga och mysa med te och film men han tog det alltid till mer än bara film-mys oavsett mina nej. Vaknade en natt av att han runkade på mig och när jag ifrågasatte han senare så var hans svar ''Jag var kåt''. Och när jag frågade varför han bara inte accepterade mina nej så var detsamma ursäkt.

Han satt även på dejtingsidor och gillade andra tjejers bilder. Han dissade mig när han var med vänner.

Jag har små-pratat med han efter det. Han mår trots allt inte bra. Han har varit nära på att ha dött och han blir snart hemlös. Men jag insåg till slut att det går inte. Han är för trasig och gjort för elaka saker för att jag ska kunna stötta och umgås.

Om han är psykopat eller vad han än är vet jag inte.. jag vet bara att han är trasig och att han gjorde mitt liv till ett helvete.

Gur4m1
2013-05-19 22:14
#23

#21 Ja precis. De som blir utsatta för en psykopat _vet_ det. Sen kanske inte ens omgivning alltid tror en eller så är människan i fråga som sagt för smart och svår att "sätta dit".

Varit tillsammans med en man som var av liknande kaliber och hans sågs som helt normal, social och ofarlig av omgivningen.

Det går inte att kämpa emot, jag har bara brytit direkt människor ens visat sådana tendenser pga den här mannen. Att de är få ärnog sant men att många kan ha "drag" av det stämmer nog. Även att många i vissa positioner i yrken ar dessa drag skulle inte förvåna mig alls.

Sen har jag läst någonstans om att det finns högfungerand eoch "lågfungerande". Dvs oftast märker man int av en sykopat (om du inte råkar ut för en), men det finns sådana som märks också…

#22 bara för att man är ego blir man inte en psykopat. Alkoholism är ett beroende, kan bero av många orsaker- självmedicinering, trauma osv.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[typellisch]
2013-05-19 22:15
#24

#23 Jag skrev även att jag inte vet om han är psykopat. Har inte den kunskapen att lista ut det.

Gur4m1
2013-05-19 22:20
#25

#24 ja alltså jag menade inte att hoppa på dig, mer att han lät som du sa: Ganska trasig. JAg tänker alltid på självmedicinering när folk har beroende- och då tänker jag på diagnoser, Aspbergers eller ADHD och liknande. Så tänker jag eftersom så gott som alla i min omgivning som börjat med droger eller alkohol har haft odiagnostiserade diagnoser/stora problem rent historiskt redan innan de började missbruka. Blir lite "hönan eller ägget"- vilket problem kom först och varför. En person som missbrukar kan ju också bi trasig på många sätt, men många kan även vara "trasiga" innan de började missbruka.

Bra att du förstod ditt eget bästa och gick vidare utan honom.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[typellisch]
2013-05-19 22:23
#26

#25 Han har säkert någon diagnos, det skulle absolut inte förvåna mig.
Vet inte vart det gick snett. Träffade han två månader innan på en kryssning och då drack han ingenting, var väldigt rar och snäll. En fin människa. Två månader senare var han trasig, väldigt trasig. 

Sjukt hur folk kan vara..

Wide Awake Dreamer
2013-05-19 23:31
#27

Är väl knappast någon expert på "psykopater", vet dock att det är ett omtvistat och ofta missförstått begrepp. Vad jag har förstått är det inte riktigt detsamma som antisocial eller narcissistisk personlighetsstörning, men det har vissa drag av dem båda. Det där med högfungerande eller lågfungerande beror nog på hur socialt välanpassade de är. Vissa blir kan inte hålla sig i skinnet och blir mer eller mindre yrkeskriminella, medan andra klarar sig bra i livet, kanske t.o.m. blir riktigt framgångsrika, genom att de trots hänsynslöshet och manipulation kan att hålla en polerad yta utåt.

En intressant grej är att man har sett att terapi till psykopater inte är så lyckat, eftersom det snarare stärker deras förmåga att manipulera andra.

Annons:
Gur4m1
2013-05-20 11:43
#28

#27 ja… :) Eftersom de anses ofrömögna att inte känna empati (inte samma som sympati som är ganska lätt att fejka tbh) så är säkert terapi meningslös många gånger. 

Jag vet iallafall att jag stött på minst en under min livstid och det är inte kul när man hamnar i deras väg helt enkelt.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[Emma--]
2013-05-20 16:14
#29

Finns bara en jag mött jag kan tänka mig skulle kunna ha såna drag åtminstone. Tror dock narcissist passar bättre där.
Väldigt obehaglig typ.

[Ace_]
2013-05-20 16:51
#30

Man får liksom komma ihåg att en människa kan vara riktigt jävla hemsk, vidrig, elak och känslokall utan att vara psykopat.

Och att människor inte automatiskt känner empati med alla. Många, kanske de flesta, är riktigt duktiga på att avhumanisera människor(/människogrupper tillomed) och kan därmed agera helt utan empati mot just denna personen. Betyder inte att personen är psykopat. Man kan liksom våldta, misshandla eller mörda någon utan att vara psykopat. Ordet är så urvattnat så det är inte klokt.

StickyKitten
2013-05-20 21:14
#31

#19 Och jag stör mig på att det alltid i sådana här diskussioner ska komma någon självutnämnd expert, så som du gör i denna tråd, och skriva andra på näsan om vad en psykopat verkligen är, och att vi andra bara tror att vi vet men egentligen inte gör det - bara du gör. 

"Har ni träffat en psykopat så vet ni inte om det." 

Alltså, vad är det för sätt att resonera? Det är inte spöken vi pratar om och hur sjutton uppstod diagnosen ifall ingen kan veta ifall de träffat en psykopat? Diagnosen finns av en anledning, nämligen att andra reagerat på dessa människor och problemen de skapar. Ifall ingen märkte något fel skulle en diagnos såklart aldrig uppstå, så ditt resonemang håller inte.

 Jag tycker att det är otroligt tröttsamt med denna attityd och dessutom respektlöst att uttala sig om andras upplevelser på det sättet. Begreppet må vara urvattnat, men det resonemanget kan man framföra utan att helt och hållet avfärda alla andras berättelser.

Gur4m1
2013-05-20 21:37
#32

#30  inlägg 31 sammanfattade det jag tycker om det du säger ganska bra. Jag har mött vidriga människor och elaka människor, djurplågare och pedofiler utan att kalla dem för psykopater. Umgåtts en hel del med "borderline-tjejer" och utifrån det jag läst om psykopater (jag är inte utbildad psykolog men känns inte som att man måste vara det för att kunna "anta" saker om där funnits ett intresse och igekännande) så har jag mött minst en, rent av varit tillsammans med en, vilket jag såklart inte visste när vi blev ett par. Jag tror även att en gammal klasskompis till mig är en. Att begreppet blir utvattnat är kanske just för att monster i filmer som CSI och liknande populära serier och filmer _alltid_ utmålas som "psykopater".

Psykopater må smälta in bland andra men ensamma mellan fyra väggar och i deras sinnesvärld- precis som många prognoser, så är de ju inte vad jag skulle kalla "normala", dvs som vi förväntar oss/ det de visar sig som inför "oss andra". Men så är ju många av oss, utan att vara psykopater. Precis som att många våldtar och mördar utan att vara en psykopat, men det finns garanterat psykopater även bland dessa grupper, och förmodligen bland högre uppsatta i maktpositioner.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Kyllan56
2013-05-21 18:00
#33

Sent i livet träffade jag en man som hade psykopatiska drag. Han var väldigt intensiv och jag hade känslan av att han ville krypa under mitt skinn. 

Ett varningstecken på att det inte står rätt till med män eller Kvinnor som är psykopater/psykopatiska drag kan vara att de tidigt är mycket intensiva. Många Kvinnor tolkar i början det som något positivt. Ett kvitto på att mannen är kär i kvinnan. Det är inget gott tecken!

Hade jag träffat den här mannen när jag var ung hade - med den dåliga självkänslan jag hade då, som de kan lukta sig till - hade jag med all sannolik trillat dit. Men jag var i fyrtio års åldern, lärt mig att jag var värd en bra man. Dessutom hade jag kunskap genom mitt arbete.

Genom mitt arbete har jag kommit i kontakt med människor med många olika personlighetsstörningar. En hel del kan ha problem med empati.

Det som också utmärker en psykopat är avsaknad av samvete/ånger. 

Det finns lika många kvinnliga som manliga psykopater, men de är svårare att upptäcka.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Upp till toppen
Annons: