Sex

Han har inte lust alls, vad ska man göra ?

2013-05-01 04:04 #0 av: Deadlytears

jag är 21 och min pojkvän 23, vi har varit ihop i 10 månader, dejtat i 2 innan och bott ihop i 4 månader ( blev ihop på sommaren och har haft distansförhållande tills 4 månader sen då jag flyttade för att plugga ). Problemet är att min kille har INGEN sexlust alls, vi har inte gjort något sexuellt i över 4 månader - inte ens "strula"direkt- kanske 3-4 ggr. Han sover ibland tom med byxorna på så jag ser även honom sällan naken. Han säger att lusten är tappad pga stress då vi lever på mina pengar etc, han söker jobb/utbildning och för tillfället sitter han främst framför datorn och spelar spel. Jag är väldigt attraherad av honom, vi älskar varandra och förhållandet annars är bra och han säger att han är också väldigt attraherad av mig MEN ingenting händer. Nu har det gått väldigt långt och sexlusten för honom började avta efter vi blev tillsammans och nu verkade den gräva sig ner helt under ytan -_- . Vad ska man göra ? Jag försökte allt - prata/inte prata om det, sexiga kläder, olika ideer, lånade tom böcker med "övningar " att hitta tillbaks sin lust men han är inte så pepp för dem heller.. Det känns som det är alltid bortförklaring till varför man inte ska ha sex för honom - om inte någon kompis är sjuk, då är det räkningar, eller arbetslöshet, eller han är trött, eller familj problem etc. Jag älskar honom och vill behålla förhållandet men hur långt kan man gå utan sex / passion / romantiken och närheten ?

Hjälp om ni kan !

Anmäl
2013-05-01 09:48 #1 av: Anna4077

Jag tycker det låter som han känner sig omanlig. Han verkar må väldigt dåligt av att vara arbetslös. Han kanske känner sig deprimerad? Förstår att det är jobbigt för dig men jag tror du pressar honom lite.

Jag skulle försökt förföra honom när han sover. Då kanske han slutar tänka och slappnar av. Börja rör, kyss och smek honom så han vaknar. Sen ta saken i egna händer. Säger han ifrån så ja, uppdrag misslyckat.

Själv har jag också problem med min sexlust och det absolut viktigaste0det är att inte bli pressad. Sen tycker jag det är lättare om man blir förförd av mjuk fysisk beröring. Helst när man är väldigt avslappnad, nästan sover eller om ni nu dricker alkohol, berusad.

Utöver detta tror jag din sambo behöver prata med någon om sina andra problem. Tycker det verkar som han mår väldigt dåligt av att vara arbetslös och leva på dig. Kan vara bra om han får prata med någon och lära sig att förhålla sig till sin situation. Det hjälper iallafall mig.

Lycka till.

Anmäl
2013-05-01 09:53 #2 av: ChristineL

Antingen är det så som han säger och då kan du inte pressa honom utan var istället ett stöd. Eller så är han asexuell och då vill han helt enkelt inte och du kan inte heller då tvinga honom.

Anmäl
2013-05-01 12:08 #3 av: [Yllhilda]

Jag tippar också på asexuell. Men att han är rädd att du lämnar honom för det. Evenuellt att han har en sexuell fetish han skäms för eller tror du blir rädd för.

¨* Den som gapar efter galen fågel ser inte skogen för alla ben *¨
Medarbetare på virkning och gravid ifokus.

Anmäl
2013-05-01 14:04 #4 av: Gur4m1


Efteroms sexlusten funnits där men minskat och han nämner en hel dle bra naledningar. Jag tycker #1 gav bra tips där.

Men man måste nog ställa lite krav på honom också. Sex kan man aldrig"kräva" men mankan kräva att partern lyssnar (går åt båda hållen, självklart) och försöker lösa problemen.

Du har fokuserat på det rent fysiska låter det som. Lockar honom med att styra ut dig sexigt, locka sexuella tankar, piffa upp "sexet". et här problemet är nog mer mentalt och emotionellt. Låter som "depression" (Vilket inte alls är ovanligt vid arbetslöshet). Depression måste inte alltid betyda Självmordstankar eller att man inte lämnar sängen. En del begraver sig i datorn istället. Min egen erfarenhet med pojkvänner osm beter sig så när de blivit arbetslösa/inte studerar är att sexet blir lidande- och relationen i stort.

Uppmuntra honom att prata med någon, kurator, psykolog. Fundera även hur ni kan lösa denna onda cirkel om hans sexlust påverkas av oro inför framtiden på det här viset. Hur kan er inkomst bli bättre/säkrare?

Ens känsloliv är väldigt hårt knutet till sexlust hos många människor. Jag är int epsykolog men jag har själv varit både deprimerad och varit arbetslös och känne rigen mig´+ att jag dejtat män som betett sig sådär. Stress och press kan lätt skada sexlivet men det finns sätt att lätta på stress och press och lära sig hantera det. Du kan inte tvinga dig på honom sexuellt, men du kan absolut kräva att han (tillsammans med dig) börjar försöka lösa problemen nu.

Att sexet går upp och ner är fullkomligt normalt i längre relationer, så oroa dig inte rent så, tycker jag.

Anmäl
2013-05-01 15:22 #5 av: Deadlytears

ni har bar poäng med vissa saker faktiskt. jag ville bara påpeka att han är inte asexuell då förut han har haft väldigt många sex-partners. vi snackar 200+ . det är det som gör det konstigare för jag vet att han gillar sex men antigen är det så som ni säger med depretion och streSs eller med " flickvän prioriteringar" typ då sexet är inte det ända han har slutat göra med mig sen vi blev ihop. han vill inte gå ut o dricka för han säger att han har slutat och vill inte dricka mer längre vilket är självklart OK för mig men sen när han får samtal blir han skitvglad att han ska dra hem till polaren och bli "skitpackad" :/ . och jag vet att det kan se ut som att jag bryr mig bara om det sexuella men det gör jag icke. vi försökte prata och jag försöker stöta honom och inte tog upp sex frågan jätte länge så att han inte känner stress men nu för att beskriva problemmet tog jag upp bara det sexuella så att säga . jag erbjöd hjälp men med tanke på att vi lever på mig nu har vi inte råd för terapeft direkt.

Anmäl
2013-05-01 15:40 #6 av: Sarah

Verkar som att din kille inte mår helt bra... 200 sexpartners innan 23 års ålder, låter mer som att han använt sex för att döva ngt annat probelm och nu med flickvän kan han inte använda sex på samma sätt för att må "bra". Man har inte sex på samma sätt med så många okända människor och med en flickvän. Nu verkar det som att han är deprimerad, tidigare kanske han hade dövat det genom att gå ut och festa och ta hem en okänd tjej, ingen intimitet, inga känslor, jätteenkelt. Nu är det inte enkelt längre. 

Anmäl
2013-05-01 16:24 #7 av: Anna4077

Det kostar inte massor att gå i terapi som man tror. Det går på högkostnadsskyddet.

Anmäl
2013-05-01 17:00 #8 av: Gur4m1

#6 precis...tänkte samma sak. 200 sexpartners vid åldern av 23 är inte vad jag skulle klassa som "normalt", jag tänkte sexmissbruk. TS och då menar jag inte att sex med många är fel, men när man har sex med så många kan det ibland ha olika orsaker och en del är sämre, för en själv.

Om din pojkvän har en infektion och behöver antibiotika, skulle du säga "Nej, det har vi inte råd till!". Att gå på samtal hos en psykolog kostar via landstinget 150-300 kronor och man får högkostnadskort- precis osm när man köper medicin på recept eller går till läkare. För en deprimerad är psykologen antibiotikan eller iallafall ett möte där man får chans att reflektera över problemet och se vad som kan ligga bakom det.

Högkostnadsskydd innebär att allt över 950 kronor under ett års tid- blir gratis (inom landstingets läkarvård). Så ni kommer inte själva behöva lägga ut mer än tusen kronor under ett helt år- om där finns behov av dessa möten.

Anmäl
2013-05-01 17:04 #9 av: Anna4077

#8 tror dom nyss höjt till 1200 men minns inte riktigt. Ot men ja :p

Anmäl
2013-05-01 17:22 #10 av: Gur4m1

#9 aash...det är fortf rätt litne summa för att bli frisk :) När man tänker att det är under ett helt år.

Anmäl
2013-05-01 17:49 #11 av: Anna4077

#10 visst är det? Helt klart värt det.

Anmäl
2013-05-01 23:08 #12 av: Deadlytears

det är dock väldigt svårt då vi lever på min 9.000 studiemedel pengar och varje månad pengar räcker inte till så trots att 300 är inte mycket är det ganska mycket för våran ekonomi :(

Anmäl
2013-05-02 00:17 #13 av: Gur4m1


#12 jag lever rätt snålt själv så jag förstår att det är stora pengar- men du vill hellre göra slut eller leva i ett sexlös relation än lösa problemet?

Men prata och prata är väl alternativet. Dus äger att du stöttar honom, det är bra. Är du säker på att du stöttar honm på det sätt han behöver det?  Ibland kna vi upplev att vi själva "ger allt" men det är inte "det som ebhöver ges" så att säga.

 

Anmäl
2013-05-02 00:28 #14 av: Deadlytears

ja jag vet vad du menar #12  jag försöker få honom att prata och inte dömer och stötar / ger ideer som får honom att tänka själv typ som hos en psykolog..jag vet lite hur det fungerar då jag har varit hos en förut men allmänt så vill han inte alls gå till psykolog - jag har ju föreslagit iden förut men han vill inte som sagt...

Anmäl
2013-05-02 00:30 #15 av: Gur4m1


Vill han inte så vill han inte :) Samtidigt är det helt annorlunda att prata med sin partner mot att prata med en "utomstående". Jag hoppas att ni lyckas lösa det tillsammans.

Anmäl
2013-05-02 01:11 #16 av: Deadlytears

#15 ja jag med jag försöker som sagt så det är bra med lite ideer och synpunkter från någon som är oberoende av situationen. Känns lite svårt att lösa problemet om det ligger i det psykologiska biten om han är inte villig att ta hand om det själv och gå till en psykolog.. :/ . Kan det innebära då att i så fall är han inte redo att satsa på förhållandet fullt ut ?

Anmäl
2013-05-02 02:49 #17 av: Gur4m1

#16 Alla kan börja må dåligt inne i en relation, eller bära med sig problem in i ett förhållande, jag är int epsykolog så jag kan inte säga att detta inenbär att han kan satsa eller inte på en relation. Jag vet bara att mår man dåligt mentalt så är det som att vara sjuk, en perons som är förkyld eller har cancer har man oftast mer förståelse för, man försöker lösa det. Man VET vad som ebhöver lösas. Mår man mentalt dåligt så är det genast svårare och mer diffustför omgivningen och ibland även för den som mår dåligt. Ni hade sex förut, jag tror problemet ligger i hans så att äsga 200 sexpartners och andra problem än just problem med dig eller relationen, tyvärr är du den som får lida av det. Stötta.

Jag är i en 5 år lång relation och vi hade faktiskt ett uppehåll med sex i nästan ett halvår, det fanns saker som behövde lösas. Mitt råd är att ställa krav på honom- kravet att lösa detta. Eller åtminstonde försöka vara mer villig och öppen för att hitta ett sätt att lösa det.

Vissa skulle stanna hos en cansersjuk partner, andra inte. Jag tycker inte att man är en sämre person, hur man än gör- allt handlar om vad man är redo att ge i relationen antar jag och känslorna för sin partner. Eftersom han inte vill lösa problemet så vet jag inte vad jag skulle göra. Förstår att du är ledsen och frustrerad.

Upplever även lite gran att du vill höra att ja, det är okej att lämna relationen. Du har gjort det man kan förvänta sig av en partner. Men jag tolkar kanske helt fel. Kan ingen i hans fmailj hjälpa honom? Med psykolog osv. Eftersom ni själva inte har medel för det. Jag upplever att folk tar alldeles för lätt på "mental och känslomässig ohälsa". :(

Anmäl
2013-05-02 07:10 #18 av: pyromanen

200 partners före 23... då har det antagligen varit mer för "kickarna" han fått av att lyckas "erövra" än av själva sexet, för det är ju en totalt omöjlighet att hinna känna något för så många på så kort tid. Kanske har han alldrig varit med samma så länge som med dig nu? Och klart han inte får någon "kick" av att lyckas erövra dig, du finns ju där och vill gärna.

Jag tänker att det kanske inte har särskild mycket med deppighet eller räkningar eller arbetslöshet att göra utan att allt detta är just bortförklaringar för att han inte fixar att tända på samma tjej i längden. Kanske vettigare att kontakta sexolog/enhet för sexuell hälsa än annan terapeft..?  Om han älskar dig och vill fortsätta ihop behöver han vara öppen för att ta tag i de problem som dyker upp. Sexlöst efter ½ år funkar knappast i längden.

Anmäl
2013-05-02 07:12 #19 av: Deadlytears

#17 han har ingen kontakt alls med hans familj i princip och från det jag förstod så vill inte hans familj ha kontakt med honom / han vill inte ha kontakt med dem. De har haft dålig relation sen han var liten etc. 

Det är inte direkt så att jag vill höra at det är ok att göra slut, jag har ju självklart tänkt på det - jag mår dåligt för honom och vill hjälpa så mycket jag kan men någonstans tar det slut om han kommer inte ens vara villig att fixa det här och det är jag som mår dåligt hela tiden - jag vet att jag måste börja tänka på mig själv och min psykiskt hälsa vid en tidspunkt - det har redan börjat ta en hel del på min skolgång / sömn etc. Samtidigt så vet jag att jag " bryr mig mer om andra än mig själv " och detta skulle inte vara första gången jag skulle stanna i en relation för att " fixa " någon och må dåligt under längre period själv så samtidigt som jag vill bryta sig ur min egen dålig vana kan man säga känns det ganska elakt att bra göra slut för att tänka på mig själv.. 

Anmäl
2013-05-02 07:27 #20 av: Gur4m1


#19 mm ibland kan det vara skönt att få öra av andra "det är okej", tänkte mest på det. :) Och du verkar ju bry dig. Det är ett problem många har, att man inte vet när nog är nog och man själv inte längre ska ebhöva må dåligt- speciellt med en partner som inte ens vill bli bättre (jo magiskt men inte själv jobba med det). 

Det kna avra själviskt, fast sen..man har bara ett liv, så avrför slösa det på något som gör en olycklig? De som stannar i sådana här relationer blir olyckliga eller accepterar "ödet".

#18 är ju inne på sexmissbruket och du säger även att relationerna med fmailjen är dålig. Han skyller på depression och räkningar.

Kan abra säga lycka till :) Hoppas det reder ut sig.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.