Familj

Vet inte vad jag ska göra?

2013-05-23 23:08 #0 av: [RMSLiners]

Vill helst inte skriva detta då jag inte är mycket för att skriva om privata saker men jag vet inte vad jag ska göra längre...

Sen vår dotter föddes snart en månad sedan så har min far av någon anledning börjat dricka alkohol väldigt ofta, han började bara någon dag efter att hon var född. Jag minns inte när han var nykter sist eller ja, han var ju nykter innan vår dotter föddes men det känns så långt bort. Han har aldrig tidigare druckit så mycket som han nu gör utan brukade oftast dricka kanske var tredje månad eller så. 

Ovanpå detta ringar han till mig titt som tätt och svarar jag så börjar han sitt fyllesnack om hur jag som kvinna ska stå vid spisen och göra mat åt karln min för annars kommer min gubbe lämna mig och bla bla. Inget jag lyssnar på eller tar till mig. Han kör också samma visa varje gång han ringer och säger att de har räkfest i byn därav är han full. När han sen lägger på glömmer han direkt att han ringt mig och ringer upp igen, sen håller han på så och till sist stänger jag av mobilen.

Jag bor flera mil ifrån honom och träffar han inte ofta och detta gör bara att jag vill träffa honom mindre och önskar heller inte min dotter träffa sin morfar då jag inte vill ge henne bilden av en alkoholiserad släkting. 

Min far är den enda släkting jag har kvar. Mina kusiner, farbroder, morbröder... ja till och med min mor, har jag ingen kontakt med. Min farmor som stod mig nära har alzheimers och vet inte längre vem jag är vilket bara det är jobbigt. Kort och gott, min far är den enda som finns kvar i mitt liv. 

Jag fattar dock inte varför han börja dricka sen han blev morfar och jag orkar inte prata med en stupfull person om dagarna. Det har gått så långt att jag aldrig ringer honom mer och undviker ibland att svara i telefon när han ringer för 9 av 10 gånger är han stupfull. 

Jag vet inte vad jag ska göra, säga till han att sluta dricka hjälper inte. Fråga varför han dricker går inte för det går inte att resonera med honom när han är full och nykter är han ju aldrig. 

Konstatera att min far är alkoholist helt plötsligt råder ingen tvekan om. 

Saken är bara den att upphör inte detta klipper jag banden med honom men det tycks han inte förstå. Han förstår inte hur detta får mig att må. Få en full person att fatta något är lättare sagt än gjort.

Känner mig något ensam i världen just nu och vet verkligen inte vad jag ska göra längre.

Anmäl
2013-05-23 23:20 #1 av: ettlitetalias

Kanske känner han ilska mot din mor och är av uppfattningen att hon inte var "kvinna" nog i deras förhållande när du var barn, eller att han själv kanske inte var far nog? Och att födseln av eran dotter nu släppt lös dessa inre demoner?

Hur ofta pratade ni innan? Kan det ha hänt något i hans liv som du inte vet om som han försöker döva?

Eller kan det vara en ålderskris? Helt plötsligt är han MORFAR. Det är ju ofta något man förknippar med åldringar och "en fot i graven", och kanske har det triggat en ångest över att bli gammal?

Så svårt att säga, och förstår att det måste vara skitjobbigt för dig att handskas med ovanpå att just ha blivit mamma!

Anmäl
2013-05-23 23:30 #2 av: [RMSLiners]

#1 Tror inte det har med min mor att göra.

Vi brukade prata i stort sätt varje dag om allt mellan himmel och jord och skratta oss tokiga över våra samtal. 

Vet inte om det har någon betydelse men han gick i samma veva och köpte en sportbil också och jag menar verkligen en redig sportbil, Ford Probe GT närmare bestämt. 

Anmäl
2013-05-23 23:41 #3 av: ettlitetalias

Låter lite som en ålderskris då.. Min pappa hade en för ett par år sedan också. Då fick han plötsligt för sig att han skulle tävla i body builder SM, köpte sig en motorcykel, blev manisk och köpte ofantliga mängder "skit" från Tradera och Blocket (han spenderade helt seriöst varenda eftermiddag/kväll och skrollade upp och ner och budade), sa upp sig från jobbet han haft i över 20 år osv. Gjorde alla de där sakerna han borde ha gjort när han var typ 20 liksom. Mamma höll på att bli galen. Men han lugnade ner sig till slut. Tror det bara behövdes en hel del bekräftelse att han INTE var gammal.

Anmäl
2013-05-23 23:50 #4 av: [RMSLiners]

#3 Mjo, problemet med min far är att när han väl ger sig in i något finns det INGET som stoppar honom (ex militär officer och ruggigt envis). Känner jag honom rätt kommer han inte sluta dricka. 

Gör ju inte saken bättre heller att han bor helt ensam, har en enda vän, ingen kontakt med resten av släkten och att jag bor runt 100 mil ifrån honom.

Anmäl
2013-05-24 00:01 #5 av: Gur4m1

Klart en alkis inte slutar dricka för att man ber honom. De måste själva komma till den insikten, att deras beteende orsakar smärta och att det är deras eget görande- inte omgivningen. Så ta avstånd från honom, visa att det inte är okej, att hans barnbarn klarar sig ifnt utan en sådan människa i sitt liv. Ta det inte personligt, det är ingen idé. Bara han vet varför hand ricker, när han vågar var ärlig mot sig själv men han är nog inte där ännu. alkis är inget man blir som ålderskris.

Anmäl
2013-05-24 00:09 #6 av: LinaLj

det kan mycket möjligt vara så att när det nu kommit en generation till så känner han sig ett steg närmare "ändstationen" så att säga. Vissa kan få väldig dödsångest över sådana "små" saker som att bli morfar eller liknande. Vet man då inte hur man ska ta tag i det och det kanske finns gamla rädslor så kan det lätt bli att man försöker gömma sig bakom något som ett missbruk. 

Nu har han druckit en ganska kort period så det finns ju en chans att han reder ut det själv och inser vad han håller på att göra. Men vad som än händer så är det bra att inse att det inte finns något som du kan göra som kan få honom att bli nykter om han är en alkoholist. Det är något som måste komma från honom själv. 

Sedan kan man ju vara ärlig och sätta gränser som att han inte får träffa sin dotterdotter om han dricker. Det är bra för att få honom att se konsekvenserna. Men det är jobbigt att vara barn till missbrukare oavsett om man är vuxen eller inte.

Jag hoppas verkligen det reder ut sig Glad 

Anmäl