Annons:
Etikettvänskap
Läst 4038 ggr
Honestyisdead
2013-07-07 15:27

Svårare att få vänner som vuxen?

Tror/ tycker du att det är svårare att få vänner nr man är vuxen jämför när man är barn/yngre?

Annons:
adoptera
2013-07-07 15:44
#1

Ja jag tror det. Jag träffar inte så många nya människor nuförtiden; arbetskamraterna, sambon och vännerna som jag känt sedan länge. Men nya vänner lär jag inte känna. Men så är jag dålig på att börja prata med helt okända männniskor också. Det gör jag sällan. Men har väl inte behov av fler vänner heller iofs

[rumelle]
2013-07-07 16:17
#2

Nej, det är lika jäkla omöjligt nu som det alltid har varit.

cinajo
2013-07-07 16:53
#3

Ja jag tycker det är svårare nu. Jag tycker det verkar som att många vuxna redan byggt upp det sociala nätverk som dom vill ha. Och då är det bara en belastning att ta med en vän till. Många har fullt upp redan med jobb, partner, hem, träning och dom vänner som dom redan har och umgås med regelbundet

Barn har ju inte hunnit bygga upp ett sådant socialt nätverk.

Så de vänner jag har, har jag lärt känna som barn.

Namiko
2013-07-07 16:59
#4

Jag tycker att det är lättare nu än när jag var yngre. Troligen mest för att jag faktiskt kan prata med folk numera. Så länge jag är i miljöer där jag träffar nya människor så hittar jag ofta personer som jag vill umgås med och lära känna bättre.

Jag tror att det kan vara svårare att hitta vänner som vuxen då man ofta inte är lika öppen som barn är. Man har sitt bagage och är lite mer motvillig till att släppa människor in på livet. Man har sina vänner som man haft länge och som redan känner en väl och det är inte alltid man orkar gå igenom det som krävs för att lära känna nya personer mer än som ytliga bekanta.

När man är barn så handlar det mest om att man råkar befinna sig på samma ställe, tar kontakt med varandra och vips så har man fått en ny vän. Det krävs lite mer än så när man är vuxen, men det behöver inte betyda att det är mer komplicerat. Det gäller bara att vara öppen för att lära känna personerna man möter.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

ChristineL
2013-07-07 17:22
#5

Jo, det är nog svårare, eller jag har svårare. Men samtidigt så tror jag att det är lättare också, med tanke på internet. Man träffar folk på forum, börjar snacka, har träffar irl, fortsätter hålla kontakten, kanske flyttar närmare osv…

Honestyisdead
2013-07-07 18:03
#6

Jag hade samma vänner och samma klass från dagis fram till gymnasiet. Så jag får nog säga att jag tycker det är lättare som vuxen. Mycket tack vare att jag har en väldigt docial vän som gör att man träffar folk.

Annons:
Gur4m1
2013-07-07 18:51
#7

Jag tyckte det förut men jag har mer vänner idag, som jag tycker om på riktigt och umgås mycket med, än när jag var yngre. Det jobbiga är ju när alla gamla vänner går vidare i livet, skaffar barn, villa, volvo, en man och med dme kommer ibland en helt annan umgängeskrets på köpet- så står man där ensam, utan barn, utan nya kompisar.

Jag började sporta och fick bekanta drä igenom, får social kontakt via arbetet och sen har jag mött vänner via arbetsförmedlingen (Jepp!) där jag lärt känna Kvinnor i exakt samma sits som mig- inga barn. Perfekt!

Men ja, då man är liten föstes man ju ihop med andra barn, via skola, föreningar, klubbar, föräldrars vänner. Var naturligt att bekanta sig genom fester och vänners vänners…vänner. Barndomsvänner från skolan eller grannen man känt hela livet. Man kan inte bara knacka någon på axeln som ser trevlig ut i matkön…..eller kan man? :D 

Jo, jag har fått vänner genom gymmet också, så det handlar mes tom att vara öppen, glad och trevlig tror jag så folk vågar prata med en/man vågar prata med dem så"leder det ena till det andra" ^_^ och plötsligt är man tjenis, bekanta eller rent av vänner.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

citytjejen
2013-07-07 22:14
#8

För mig är det helt klart lättare som vuxen att få nya vänner. När jag var barn och tonåring så var jag blyg och kunde knappt hålla igång ett samtal och än mindre vågade jag ta kontakt med andra. Har mycket lättare nu för att få vänner nu när jag inte är blyg längre utan mer social.

/Christina

polgara
2013-07-07 22:32
#9

Med tanke på att jag fått väldigt många nya vänner de sista månaderna så måste jag nog säga att jag har fler goda vänner nu än vad jag hade som yngre

Intehärutandär
2013-07-08 00:51
#10

För min del är det ingen skillnad i lätthet eller antal vänner. Den stora skillnaden är kvalitét och kvantitét. Som liten kunde man nöja sig med en dryg irriterande unge som fick en att grina - för det inte fanns någon annan ute just då - medans nu är man hellre ensam än umgås med en "energitjuv".

Gur4m1
2013-07-08 08:18
#11

#10 ja absolut, satt och tänkte på det, hur tråkig en sommar kunde bli om vänner åkte bort och man var ensam- man nöjde sig med vilket sällskap som helst. När man nu är vuxen är det inte alls lika "hemskt" att umgås med sig själv, man har alltid något man kan göra, läsa en bok eller dra iväg, eller …bygga något, eller varför inte sova lite extra ;) Vänskaperna jag har nu är mer kvalité. Jag har många bekanta för jag är en social person men man kommer inte överrens med alla, jag är trelvig mot dme men jag måste inte umgås med dem under min dyrbara fritid (som jag vänner till trots, gärna tillbringar ensam eller med familjen).

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Wide Awake Dreamer
2013-07-08 09:38
#12

Mycket enklare förr ja. Håller också med om att man var nöjd bara man hade sällskap. Själv har jag tappat alla de vänner jag haft och har sedan aldrig fixat att skaffa nya. Visst träffar man folk på jobb och utbildningar och så som man pratar och skojar med, men det leder aldrig till någon privat bekantskap. Jo, jag vet att jag är svår att komma nära inpå. Senast jag försökte bli vän med någon privat och öppna upp mig lite så lyckades jag tydligen skrämma bort den personen bara efter några månader. Sådant hjälper inte direkt.

[Zorita]
2013-07-08 10:22
#13

Jag har blivit mer social och lärt mig mer om hur man behåller kompisar osv, så jag skulle nog säga att det är lättare nu. Förr var jag inte så bra på att hålla kvar mina vänner och brukade ha svårt för att komma nära någon ordentligt. Nu har jag inte lika många vänner som jag hade innan, men jag känner att jag potentiellt kan få många fler långvariga kompisar.

Annons:
Anna4077
2013-07-08 11:14
#14

Svår fråga. Jag har alltid haft svårt med kompisar. När jag va yngre (typ 1-3 klass) var det inte så stora problem. Senare blev det jobbigare. Mina föräldrar drog utomlands när jag var 12-13. Det var inte så länge men tillräckligt för att jag skulle växa upp en del. Och där vi bodde var vi bara 34 på hela skolan så vi fick liksom hålla ihop. När jag kom hem va folk elaka mot varandra osv och det kunde jag inte hantera speciellt bra. Jag va lite lillgammal från början och när jag då växte upp lite extra skiljde det mycket mellan mig och mina jämn åriga. Redan i högstadiet drömde jag om universitet. Lägga på add diagnos (fick den senare men besvären fanns) så blev det svårt för mig Nu känner mig själv bättre och kan hantera mina egna problem men har svårt att lita på folk. Sedan har jag varit sjuk och orkar inte med tjafs osv. Jag kan träffa och prata med folk men har ganska svårt att ta till mig dom helt. Krävs inte mycket för att jag ska bli osäker och drama står jag inte ut med. Jag lyckas må dåligt alldeles själv och behöver ingen hjälp med detta. Mycket energi går åt till att fungera i vardagen och sociala livet hamnar lite på hyllan. Gör inte så jätte mycket men tråkigt speciellt nu när mina föräldrar är bortresta och jag inte har någon annan än min sambo att prata med. Och han jobbar för fullt med husvagnen och är knappt hemma. Vill inte belasta andra med min ångest och andra jobbiga saker som ingen kan göra något åt. Så svar på frågan, lättare nu men energin går åt till annat

Anna och taxen Max

Maria
2013-07-08 15:28
#15

Det är en svår fråga. 

Jag tror det beror på omständigheterna. Hur man lever, bor, arbetar, går i skolan eller vad det nu kan vara.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[typellisch]
2013-07-08 18:02
#16

Jag tycker det är lättare att knyta kontakter idag faktiskt.. man har vuxit, vet vem man är, vad man tolererar och inte osv. Man har lite lättare att vara social.

Som ung var det mer förvirring i hjärnan och humörsvängningar till max.

Sen är det rätt individuellt. :) Jag hade inte tid att skaffa vänner utan har enklare idag att knyta band. Medan andra säkert är helt annorlunda!

Underbarn
2013-07-08 19:01
#17

Jag har lättare nu som 20 åring än som 14 åring. Men det är väl mer för jag har ändrats… men kan förstå att man annars bara har vänner från barndomen och genom jobb när man är äldre.

Lina Strindlund
2013-07-28 20:40
#18

#14 Vad synd att du känner så, du borde satsa på att hitta en /flera BRA vänner, som du känner bryr sig om dig, så ni kan stödja varandra. umgås inte med "dramaqueens"! JAg känner också så, orkar inte med onödigt drama… ibland behöver man vara ensam också, då kan kompisar som vill träffas mkt vara påfrestamde. Men får lära sig säga ifrån, men det tar tid att lära sig… 🥵

Ang. ålder, så har det bara blivit lättare och lättare, känner mig mer populär nu än nånsin… nästan less på att umgås med folk, vill ibland vara ifred. Men ändå skoj att folk vill umgås med mig såpass mkt. 🙂

Det handlar om hur man är som person, självförtroende osv. Och om man har intressen som gör att man kommer i kontakt med folk. TEx att ha hund har gett mig massor med vänner, sen har man insett att man har mer gemensamt än hundar. Sånt e skoj. Fint med djur. Men det borde inte behöva gå genom djuren…är detta med hundarna ett svenskt fenomen? Min faster påstår att i södra europa är folk mer spontana och tar kontakt med andra ute…


Medarbetare på Rexkanin iFokus och Omplacering iFokus.

Mina största intressen är Hälsosam livsstil, Djurens välfärd och Kristen tro. 

PennyScarlett
2013-07-28 20:57
#19

Jag hade jättelätt att få vänner som liten. Efter en incident i högstadiet "lämnade" alla mina vänner mig i sticket och jag har aldrig riktigt lyckats få några nya vänner…Jag har en + hennes pojkvän "på köpet" liksom. Nu funderar jag på att flytta väldigt långt bort ifrån allt och alla och börja om på nytt någon annanstans då jag även har en del fiender i min stad som gärna ser till att ingen annan vill vara med mig. 

Så att eh…ja, jag tycker nog att det är svårare att få vänner som vuxen x)

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Upp till toppen
Annons: