Annons:
Etikettsorg
Läst 24198 ggr
thessanh
2013-07-17 09:57

han vill inte gifta sig

Jag är så ledsen. Jag är sambo sedan 8 år med en kille men han vill inte gifta sig. Inte så att han tycker att vi varit tsm för kort tid utan han vill ALDRIG gifta sig.

Jag drömmer ofta om att få gifta mig en dag. Vi har varit på flera bröllop. Våra respektive syskon har gift sig och flera av våra vänner. Jag tycker det verkar vara så underbar upplevelse att få gifta sig en dag. Det behöver inte vara något stort bröllop alls för min del, det kräver jag inte alls. Men oavsett om det är borgligt, eller bara att skriva på ett papper, eller att vi åker iväg och gifter oss bara han och jag så VILL HAN INTE.

Jag har frågat honom varför såklart och det här är hans förklaring:

Han tycker att bröllop ska vara för evigt hela livet och att skilsmässor är det absolut värsta som finns och han tycker det är otroligt hemskt med alla par som gifter sig och 10 år senare är dom inte ens ihop.

Han vill vara ihop med mig hela livet också säger han MEN han tycker det är hemskt att stå och lova någon att älska henne i nöd och lust tills döden skiljer en åt. För man vet aldrig vad som händer om 10-20 år. Då kanske man inte älskar varann även om allt känns bra NU. Och därför är det fel att gifta sig tycker han. För gifter man sig SKA det vara tills döden skiljer en åt och det finns INGA undantag enligt honom och därför vet han att han aldrig ska gifta sig för han kan inte lova att älska någon tills han dör.

Jag blir så deppad när jag ser leende brudpar i morgontidningen..😭

Annons:
Gronstedt
2013-07-17 09:59
#1

Varför är det så viktigt för dig? Är det själva bröllopet eller är det löftet om "tills döden skiljer oss åt" som är det viktiga?

thessanh
2013-07-17 10:07
#2

#1 Nej jag tycker inte man ska lova varann "tills döden skiljer oss åt" heller och det har jag sagt till honom också. Att vi behöver inte lova att älska varann tills vi dör om det kanske inte känns rätt om 30 år men mer att lova varann att göra sitt bästa för att förhållandet ska fungera bra och behålla gnistan etz.

Och nej det är inte bröllopet heller som är viktigt för mig. Jag kan åka iväg och gifta mig i hemlighet utan att någon får veta innan.

Men jag vill i vilket fall gifta mig en dag.

Men för honom är äktenskap för evigt vilket man inte kan lova någon tycker han.

Kimji
2013-07-17 10:56
#3

INGEN kan ju vara 100% säker att förhållandet varar. Kärlek är ett vågspel. Så om alla tänkte som honom så skulle ingen någonsin gifta sig och äktenskapet som han tydligen värderar så högt skulle upphöra att existera.

Låter mer som att han har kalla fötter…

Gronstedt
2013-07-17 11:01
#4

#3: När äktenskapet som sakrament instiftades var det verkligen "tills döden skiljer oss åt" och det är väl knappast konstigt att en person håller fast vid den tolkningen? Att skilja sig för att kärleken tar slut, eller aldrig har funnits, är ett mycket sentida påfund som egentligen strider mot den ursprungliga äktenskapsdefinitionen.

Honestyisdead
2013-07-17 11:56
#5

2 men varför är det så viktigt då?

[Devya]
2013-07-17 12:25
#6

Jag lyckas inte heller förstå varför det är så viktigt för dig. Jag förstår honom mera än dig för tillfället.

Annons:
thessanh
2013-07-17 15:41
#7

#5 Viktigt och viktigt. Jag vill vara gift när vi får barn. Han vill skaffa barn direkt och han har pratat om att han längtar efter barn i 3 år nu men jag vill gifta mig före. Och du vill ju själv gifta dig? (läste jag i en annan tråd) Är väl många som vill gifta sig, och efter drygt 8 års förhållande tycker jag det är dags. Men det blir aldrig av garanterar han.

Gur4m1
2013-07-17 16:04
#8

JAg kna förstå den lagliga bitne (för nu är de tju så tokigt att man får en del "fördelar" om man är gift. Så mitt tips är att inte göra detta till en för stor grej men ge inte upp- precis som han har sin åsikt så har du din och du får väl lägga fram bra argument- t.ex om ni ska skaffa barn. Detta för att ni två ska ha en trygghet och även barnen ifall någon dör i en olycka eller liknande. Vill amn vara praktisk så går det ju :P

Sen kan ni ju skippa hela "tills döden skiljer oss åt" och mest bara göra det borgerligt och modernt :P (återigen för det praktiska).

Där tycker jag att ni kan göra en kompromiss- dvs du får ditt "bröllop" och han får sina ungar :P

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[silkesnosen]
2013-07-17 16:07
#9

Alltså vad är viktigast? Att leva ditt liv tillsammans med honom eller att gifta sig? När jag läser det här så ser jag ju inte att ni i övrigt har några problem i ert förhållande. Allt blir inte alltid som man tänkt sig, men det kanske blir bra ändå?!

[Zorita]
2013-07-17 16:09
#10

Jag skulle personligen blivit orolig över den anledning din pojkvän ger. För mig låter det som om han inte vill gifta sig för att han inte kan lova att förhållandet håller, och det i sin tur låter som om han inte tror på förhållandet. Kanske det är där skon klämmer egentligen? Att du är osäker på om han verkligen ser er två ihop i framtiden, tills döden skiljer er åt?

För det är väl så man vill känna i ett förhållande egentligen, att båda vill vara tillsammans för alltid? Själva giftermålet är ju bara att uttrycka det officiellt.

[Devya]
2013-07-17 16:11
#11

#10 Inget är säkert till 100%. Det kan man inte komma ifrån.

Man kan tro på sitt förhållande men man kan ändå inte vara säker på att det håller för all framtid. Mitt förhållande med mitt ex höll i 10 år och vi trodde att vi skulle vara tillsammans för evigt. Efter det har jag nog lärt min läxa.

thessanh
2013-07-17 16:18
#12

#10 ja om det är så att han inte tror på förhållandet då tycker jag det är märkligt att han tagit upp barnfrågan gång på gång i flera års tid. Där har han tyckt länge att det "är dags"

Gronstedt
2013-07-17 16:21
#13

#7: Då får du nog välja om bröllopet är viktigare än förhållandet. Jag för min del kan inte se nyttan av äktenskap numera, när de juridiska åliggandena mellan parterna och mot avkomman kan regleras på annat sätt.

Annons:
[Zorita]
2013-07-17 16:22
#14

#11 Ja jag skulle då inte skaffa barn med någon som jag inte var säker på att jag skulle vara tillsammans med för alltid. Och jag skulle gärna se att min partner var precis lika säker på det. Visst kan saker hända, men jag föredrar då att utgå från att allt kommer bli bra och ta risken i stället för att enbart se dåliga scenarion.

Äktenskap erbjuder en enorm trygghet både emotionellt och finansiellt. Det kommer man inte ifrån.

thessanh
2013-07-17 16:22
#15

och bara för att man inte kan veta med 100% säkerhet att det aldrig kommer ta slut. Ska man aldrig kunna gifta sig då heller? Nej tycker han. Han kan säga när han ser ett brudpar i tidningen "jag slår vad om att dom är skilda om 10 år" Han tycker det är fel att gifta sig om man sedan skiljer sig. Oavsett om man haft 25 bra år tillsammans så är det bortkastat enligt honom att gifta sig om det någon gång tar slut. Så nej, han tycker inte att någon människa ska gifta sig pga att ingen kan garantera att det håller.

Gronstedt
2013-07-17 16:24
#16

#10: "För det är väl så man vill känna i ett förhållande egentligen, att båda vill vara tillsammans för alltid?" Det håller jag inte med om. En del kanske tycker så, men det finns alla slags förhållanden och för det mesta är det bra nog att det är bra nu. Om man måste ha högtidliga eder om hur det ska bli i framtiden, så har man kanske värre problem i nuet.

[typellisch]
2013-07-17 17:47
#17

Vill han inte gifta sig så får du lämna han eller acceptera det. Ni kanske borde ha pratat om detta för något år sedan så ni visste var ni stod i frågan? Så det inte kom som en chock för dig nu, 8 år senare. Om det är så viktigt för dig så borde du kanske ha frågat han i början av ert förhållande. Det är trots allt stora händelser: giftermål och barn. Och sådant ska man nog ändå vara överens om när man träder in i ett förhållande kan jag tycka. Är man ingen som är rak på sak i sådana frågor kan man alltid fråga sin dejt hur han tror sitt liv ser ut om 5-10 år.

dejtbar
2013-07-17 20:50
#18

Att skaffa barn kan jag ju tycka är ett större steg att ta än att gifta sig. Har man barn tillsammans är man ju bunden till varandra även efter en eventuell separation fram tills barnet är vuxet. Det kan ju vara saker man är tvungen att prata med varandra om angående barnet.

Men är man gift är inte en skilsmässa så väldigt omöjlig i dagens Sverige

[Tilde]
2013-07-17 20:53
#19

Jag tycker att folk borde sluta "klaga" på att TS vill gifta sig. Jag vill också gifta mig en dag och hade inte heller tagit det väl om min sambo aldrig ville gifta sig. Vi får hoppas att han kanske ändrar sin syn på det hela, annars får TS nog acceptera det hela. Det bästa är i alla fall att du pratar med honom om varför det är så viktigt för dig.. att du hellre gifter dig och det kanske slutar i skilsmässa, än att aldrig få gifta dig.

Men jag håller också med #17. Det är något man pratar om tidigt i ett förhållande, hur man ser på framtiden, osv.

emmaaslund
2013-07-17 21:00
#20

Vad intressant, jag har aldrig hört denna förklaring som en anledning till att man inte skulle vilja gifta sig. Jag förstår absolut hur han tänker och menar, även om jag också förstår att du blir ledsen av detta. 

Alla människor tror inte på giftermål - det handlar om vilken tro vi har, hur högt vi värderar traditioner samt i allt detta hur vi har socialiserats under vår uppväxt. Det är så mycket som spelar in. Vi ser så olika på saker & ting. Min sambo t.ex., anser att om man förlovar sig så måste man gifta sig inom ett år. Jag anser att förlovningen innebär ett löfte om senare giftermål - men inte att det måste ske inom en viss tidsram. Ännu ett exempel på hur olika synsätt vi kan ha.

Jag har tyvärr inget supersvar till dig, TS. Jag önskar att jag hade. Det är en svår situation eftersom det uppenbarligen är en del känslor inblandade. Ni får fortsätta att diskutera detta, det är ni två som måste komma fram till någonting och jag önskar er stort lycka till.

/ Emma
Nidos marsvinsuppfödning - Rex och Self DE white

Annons:
thessanh
2013-07-17 22:10
#21

#18. jag håller med men han säger tvärtom. Barn kan man lätt skicka mellan varann om man flyttat isär men ett äktenskap ska vara livet ut och är inget som man nånsin ska bryta oavsett situation säger han

vallhund
2013-07-17 22:25
#22

#21 En sådan man skulle jag vare sig gifta mig eller skaffa barn med.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Gur4m1
2013-07-17 23:10
#23

#21 "barn kan man lätt skicka emellan"  😎

Jag är imponerad av de föräldrar som lyckas få ihop allt på ett bra sätt- där båda får samma tid med barnet, där barnet aldrig blir arg och visar besvikelse, där ALLA nya partners som kommer in i bilden passar in bra ;) och alla accepterar varandra, inget skitcnask. Nej jusstja, vänta nu. Det är oftar ejag hör om gamla EX mammor som snackar massor med skit om nya mamman inför hennes eller deras barn, bråk coh småaktighet, barnsliga påhopp eller reglerätta krigsöfrklaringar där föräldrarn ahelt enkelt har helt oliak visioner runt hur barnen ska äta, klä sig, plugga etc- och inte alls kan komma överrens.. + alla människor omkrign som såklart ska ta ställning hit och dit.

Jo emn de tär bara att skicka abrnen emellan…för de tär ju såklart säkert att ni är superbästisar när ni gör slut…fö ni tänker ju på barnen (om han var otrogen och hans nya tjej är din gamla bästis- är det så enkelt då?- menar ingen kan ju se in i framtiden…).

Min erfarenhet är inte att föräldrar alltid kan bete sig speciellt bra bara för barnens skull. Däremot finns skilsmässa alltid som en lösning och tror han inte på skilmässa så får han väl se till att jobba bra på er relation :P Han tror på skilsmässobarn?

Inget illa mot alla som är det, men det känns som något saknas i hans logiska tänk runt det hela… Du kanske ska gå vidare med någon annan.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[Mustangcab]
2013-07-17 23:28
#24

Själv är jag gift sen 35 år tillbaka. Borgeligt gift utan att lova att älska någon i nöd och lust eller tills dess döden skiljer  oss åt. Det var  ingen stor grej att gifta sig för mig. Dessutom så är det lättare att skiljas.

Skippa karl och leta reda på något bättre.

Grytlapp
2013-07-18 00:17
#25

Jag känner igen mig…

Jag ville gifta mig. Det är ju lite av en flickdröm och vi har ju barn. Har man barn så är det ju viktigt också! Har varit tillsammans i många år. Vet att han är mannen i mitt liv! Fortfarande tok kär efter 13år! Ingen annan skulle stå ut med honom och ingen annan skulle kunna bo med mig. Min gubbe tyckte att giftemål var större än att skaffa barn… Men det tog jag ur honom ganska fort..

Självklart så blir man ju ledsen när dom inte vill. Men det hela slutade med att vi tog det borgligt. En stor besvikelse för mig (och ungarna också tror jag för dom har tjatat). Vi fick mötas på vägen. Det kändes viktigt pga vi hade barn för mig. Sen fick jag backa på resten. Han följde med och vi "skrev papper" på kommunen.. Men jag var/är så otroligt besviken så jag gjorde klart för honom att han kunde glömma allt annat dravel då också. Vi möttes i våra arbetskläder där, jag gjorde klart för dom på kommunen när jag steg in att nu skriver vi papper och inget annat. Jag minns inte datum, månad eller årtal vi gjorde det. Jag svor på att inte lägga det på minnet och jag stängde av. Vet att det inte var vinter för vi hade inte vinterkläder på oss. Nu, några år senare så vet kanske 10 pers av att vi ska vara "gifta" (vilket vi inte är i mina ögon)

Jag kan nu andas ut runt det praktiska och det känns jätte skönt. Men bär på en besvikelse och sorg så klart. Jag tycker att det är något väldigt fint och kärleksfullt och jag skulle vilja fått upplevt det. Jag älskar ju karln!! NU säger gubben att han skulle kunna viga oss i kyrkan..? Inte för att han vill tror jag, utan för att jag har velat…Men det är bara konstigt för mig och av helt fel anledning så nej tack. Själva grejen är ju förstörd för mig..

Det tar ganska så hårt, mina syskon har gift sig och haft alla där. Min mamma är mitt allt och hon är nu väldigt sjuk och kommer inte att finnas kvar så väldigt länge till. Tyvärr så kommer hon inte att få se sin yngsta vigas.

Väldigt trist när den ena vill och inte den andre..

Bine93
2013-07-18 00:23
#26

Förlåt, men "Barn kan man lätt skicka mellan varandra"??

För att tala från erfarenhet, så lätt är det inte. Nu är jag bara 20 så pratar om mina föräldrar. 
Föräldrar har oftast otroliga problem med att komma överens, speciellt efter en tuff separation. Man ska fortfarande ta beslut om barnets skola till exempel osv osv. Det kan bli mycket bråk, en hel del väsen. Det tar hårt på barnen framför allt. Dock är det inget föräldrarna tänker på oftast. 
Sedan nya partners och allt sånt som #23 säger.. Det är mycket svårare än att "bara skicka mellan". 

Barn är helt klart en större grej än äktenskap. Barn är ett liv. Ett litet liv ni skapat tillsammans, som ni har ansvar för. Som ni ska älska och ta hand om. 
Måste nog hålla med #21.. Om min framtida partner sagt så till mig, hade jag inte velat skaffa barn med någon som verkar ta så lätt på det. 

Annars har jag tyvärr inget tröstande att säga eller något bra råd att ge :/.. Själv hade jag nog pratat om detta ibörjan av förhållandet, när man märker att det går någonstans. Så man vet vart båda står, både när det gäller barn och äktenskap. Då kan man känna efter och bryta upp ifall man inte står på samma ställe om till exempel äktenskap och det är såpass viktigt för en.

[silkesnosen]
2013-07-18 07:09
#27

Håller med föregående. Det verkar ju finnas en del att oroa sig för här.

Annons:
LinaLj
2013-07-18 10:23
#28

Vill han inte gifta sig så är det ju något som man ska respektera, precis som att det finns människor som absolut vill gifta sig så finns det de som inte vill. 

Det är lika orätt av dig att försöka övertala honom att gifta sig som du tycker att det är orätt av honom att inte låta dig gifta dig. 

Så det innebär att ni måste sitta ner och diskutera igenom saken ordentligt. Om ingen av er känner att ni vill kompromissa så är det kanske inte ett förhållande som har de bästa möjligheterna eftersom hur ni än gör så är det någon som måste vika från det den önskar. 

Man kan prata sig blå om att han inte har rimliga åsikter i frågan men i slutändan så är det hans åsikter och det måste man respektera.

Honestyisdead
2013-07-18 11:26
#29

27 nu har jag nog missat något. Vad är det hon ska oroa sig för? Har han inte rätt att inte vilja gufta sig utan att bli dömd som en dålig partner?

Gur4m1
2013-07-18 11:37
#30

#29 ÄR nog mer runt orsakerna han lägger fram för att inte vilja gifta sig. Jag skulle t.ex köpa "jag tror inte på jippot…", "Det är en onödig, dyr fest, lita på att jag älskar dig jättemycket iallafall" osv.

Här säger TS sambo att han inte kan lova saker och därför inte kan gifta sig. JAg ser det inte som ett jätteproblem, han är ju ärkig om något många människor är antingen för naiva och dumma att intala sig om eller helt enkelt ljuger för att få "husfrid".

Ingen kan lova till 100% evig trohet, grejen är ju att när man gifter sig så ger man det löftet och att därmed göra sitt bästa för att infria det.

Jag skulle bli lite tveksam om min partner kände så för mig efter 8 år…men ändå vill ha barn med mig? O.o

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gronstedt
2013-07-18 11:39
#31

#30: Fast han säger ju samtidigt att han har viljan och ambitionen att förhållandet ska vara livet ut.

Gur4m1
2013-07-18 11:44
#32

Då borde det itne vara en stor grej att möta sin sambo med det hon vill ha, om hon ska möta honom med det han också vill ha. Efteroms han kan lova att ge allt han kan för relationen (Men inte lova evig trohet?) och hon ska föda barn :P Som kvinna gör man lite mer…som barnaföderska, och sen är man fast med en karl som inte vill gifta en och inte bryr sig om sin kvinnas "löjliga" dröm-fantasi kring ett bröllop ;)

Det känns märkligt bara.

Sen alla som säge r"ja men det pratar man ju om innan träffas!" Men nu vet jag inte hur gamla Ts och hennes man är- ,men om vi gissar att de är runt 30 båda två (eftersom de ännu inte skaffat barn) och de varit ett par i 8 år- då var de runt 21-22 år gamla när de möttes. En del vet från födseln att de vill gifta sig, ha familj osv. Själv var jag runt 30 när jag kände "Detta är vad jag vill ha!".

Hur många vet vad de vill ha när de är 22? Hur många 20åringar börjar dejta någon med utgångspunkten "hoppas du vill gifta dig och skaffa barn". Jag känner nästan inga sådana 20åringar. För min del växte det fram och slutligen med rätt man så blev känslan solkar.

TS Sambo kunde också kollat innan de blev ett par i 8 år, om tjejen ville skaffa barn UTAN att gifta sig först. Men vem frågar som sagt sådant när man börjar dejta någon när man är runt 20.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gronstedt
2013-07-18 11:46
#33

#32: Jag har den fullaste förståelse för att det är väldigt stor grej. Skillnaden mellan att ha som målsättning att göra något och att svära en högtidlig ed på att göra något är himmelsvid.

Gur4m1
2013-07-18 11:50
#34

#33 jag hade förstått det om TS varit stenhård på "En gång gifta för alltid gifta" men hon är förstående inför skilsmässa osv. Det låter faktiskt bara som en undanflykt. Nu får ju han tcka så men de måste prata om det och mötas någonstans eller gå vidare om de tycker deras egna drömmar är så viktiga. Ser dock inget problem med att man vill argumentera och stöta frågan några gånger innan man ger upp- efterosm den är viktig för personerna. 

Så alla "han msåte få ha sin åsikt", vad tillför ni?

Hon har ju även sin, de kan absolut fortfarande diskutera, bråka, och prata om det…tills någon blir less eller någon av dem finner ro i att göra den andra till lags eller ändrar sin syn på saken -hittar en väg att mötas eller att man går vidare utan varandra.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Annons:
Sarah
2013-07-18 12:12
#35

För honom verkar det vara väldigt viktigt av ren princip och TS vill för att det är fint och ngt man "borde" göra. Jag förstår honom helt och hållet här. Vissa saker ger en bara ett principiellt obehag (jag tänker ex inte gå på fler dop där föräldrarna inte är troende) och då ska men inte göra det tycker jag.

Gronstedt
2013-07-18 12:17
#36

#34. "Så alla "han msåte få ha sin åsikt", vad tillför ni?" Lite vidsynthet och acceptans?

Honestyisdead
2013-07-18 12:30
#37

34 vi tillför väl varken mer eller mindre än vad du gör? Det är deras förhållande och bara dom kan lösa eller bryta det. Tycker en del är väldigt negativa till honom och kag ser inte riktigt varför. Han vill inte gifta sig eftersom han ser nyktert på förhållanden. De KAN ta slut, och han vill inte skilja sig. Då förstår jag att han inte heller vill gifta sig. Ser man så hårt på det har det ju inte med kärleken för ts att göra utan det är guftemålet han inte gillar eftersom han vet hur verkligheten ofta ser ut. Eftersom han knte kan skilja sig skulle också ett misslyckat förhållande innebära att han inte kan skilja sig.

Honestyisdead
2013-07-18 12:33
#38

Ts jag undrade varför giftemål är viktigt för dig, men har fortfarande inte sett svar på det. Jag har anledningar till varför jag vill. Jag vill inte gifta mig bara för att.

Gur4m1
2013-07-18 12:55
#39

#37 tack för att du säger det uppenbara- jag är inte den som uppmuntrar dem till att inte diskutera ämnet. DET tillför faktiskt ingenting. 

Hans syn på barn var tyvärr inte lika nyktert.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Honestyisdead
2013-07-18 12:59
#40

Hans erfarenhet kanske säger honom att det går bra att ha barnen mellan sig om det tar slut. Har många vänner som hade det hur bra som helst med "skilda" föräldrar.

Sarah
2013-07-18 13:01
#41

Tycker inte heller att synen på barn är onykter så att säga. Vi är många som haft skilda föräldrar som varit lyckliga ändå. Det är att ha en realistisk syn, det kan hända och man kan få det att fungera för barnen ändå.

Annons:
Gur4m1
2013-07-18 14:00
#42

och skilsmässa kan också hända. Nåja :) Jag tycker inte hans syn är bättre eller mer förståndig än Ts att gärna hellre gifta sig och skaffa barn än bara skaffa barn…

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gronstedt
2013-07-18 14:02
#43

Det spelar ingen större roll om hans syn är förståndig, han har den synen ändå och det måste TS förhålla sig till.

Sarah
2013-07-18 14:03
#44

Men, har man en principel känsla och i det här fallet tanke om ett "heligt" äktenskap så är det svårt att gå med på det. Det är i mina ögon en helt annan sak än att vilja gifta sig för att det är ngt man borde eller vad nu TS har för anledning till att tycka att det är så viktigt.

thessanh
2013-07-18 14:07
#45

Ja precis. Jag får finna mig i att aldrig få gifta mig (med honom) och han måste då också finna sig i att leva utan barn som han så gärna vill ha, för ska jag leva som icke gift så tänker jag inte skaffa barn. Det är den viktigaste anledningen till att jag vill gifta mig. Pappersbiten.

Gronstedt
2013-07-18 14:10
#46

#45: Jo, ni vår se om ert förhållande är så viktigt att ni kan leva utan de bitar ni tycker är så viktiga, eller om det är bättre att ni bryter upp och söker på andra håll.

Sarah
2013-07-18 14:21
#47

Om pappersbiten är det viktigaste, så förstår jag dig ännu mindre. Visst att det är praktiskt att vara gift om man har barn ihop, men det är många som klarar det utmärkt ändå… Men att vara beredd att skita i hela familjebyggandet (om man vill ha barn) på grund av en pappersbit är för mig helt orimligt. Uppenbarligen vill killen satsa på eran relation.

Ställer man ett sådant ultimatum, gifta sig eller vara barnlös, när man vet hur lite han vill gifta sig är så sjukt illa. Jag hade lämnat dig efter ett sådant uttalande om jag var han.

Honestyisdead
2013-07-18 14:21
#48

45 ja, då får ni fundera på hur viktiga dessa saker är för er, om det är värt att ge upp för att fortsätta vara tillsammans.

Annons:
thessanh
2013-07-18 14:28
#49

#47 det är ju inget "uttalande" jag kommit med nu helt plötsligt. Det var många år sedan jag sa att om jag en dag får barn så ska jag gifta mig först. Ändå fortsätter han "tjata" om barn trots att han vet min inställning.

Dessutom är vi förlovade sedan 3,5 år. Han överraskade mig med en förlovningsring på semestern och jag tog det som ett frieri och blev överlycklig men "förlovning har väl inget med gifta sig att göra" sa han förvånat

Sarah
2013-07-18 14:31
#50

Och varför är det så viktigt att ta en bit papper innan man skaffar barn?

thessanh
2013-07-18 14:44
#51

#50 Det är ju en viss juridisk skillnad att vara gift eller sambo. Ska jag verkligen skriva ut det här? Du får googla om du vill veta exakt.

Gur4m1
2013-07-18 14:51
#52

Varför skulle det inte vara viktigt med en bit papper innan man skaffar barn? Det är väl "principiellt" viktigt för vissa. Om han ser att äktenskapet är "för heligt" för att besudla med "en lögn om evigt älska" så…är det ju nästan ännu värre.

Om så ts tycker "bara för att" så har hon väl samma rättighet att känna så? Men ja, då får man även kanske ta vissa konsekvenser. Tycker du ts gott och väl kan skippa att skaffa barn med honom om han inte vill gifta sig och är du nöjd med det i längden så återstår det väl bara att se om han är det.

Att förlova sig men sen höja ögonbrynet mot att gifta sig…känns märkligt. Men TS det juridiska, skulle ni kanske kunna lösa på andra sätt, skulle han vara okej med ett fejkbröllop? :P (Dvs fest) :P Eller är det just att inför gud (eller utan guds inblandning) lova evig trohet.

Nåja..

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Honestyisdead
2013-07-18 14:52
#53

51 man kan skriva andra papper som gäller för sambor också. Har för mig att ett par vänner gjorde det så om den ene dör ärver tex den andra. Vad rent juridiskt är det du vill ha?

Gronstedt
2013-07-18 14:53
#54

#51: För barnen är det väl ingen juridisk skillnad? Det är mellan er två det är skillnad, framför allt i fråga om vad som händer med ägodelar vid en separation.

Jag för min del skulle inte gifta mig utan detaljerat äktenskapsförord, och då bortfaller väl dessa skillnader till största delen.

adoptera
2013-07-18 14:59
#55

ursäkta om jag lägger mig i diskussionen .. jag är inte så insatt men jag har hört flera bekanta som säger att det är jätteviktigt att gifta sig innan man skaffar barn rent juridiskt sett. Om det inte gäller barnen det minsta varför är det då viktigt? Kan nån förklara skillnaden ?? 

Jag tog för givet att det var något för barnens skull som var så viktigt att gifta sig före. Eller kan den ena partnern råka illa ut om man bara är sambo och den andra dör och man blir ensamstående förälder??

Annons:
Sarah
2013-07-18 15:12
#56

#51 jag vet att det är viss juridisk skillnad, men inget man inte kan komma runt. Det handlar framförallt om hur ni två ärver varandra och ägandeförhållande av materiella ting. Men för barnen är det samma arvsrätt som gäller oavsett. Alltså bör det inte spela ngn roll om man är gift och har barn om man ser till att skriva testamenten.

kvinnan
2013-07-18 15:30
#57

Jag och min sambo är förlovade utan att vilja gifta oss så för oss betyder inte förlovning löfte om giftemål men för många (de flesta?) gör det ju det så jag kan absolut förstå ts att du såg hans förlovningsöverraskning som ett frieri.

Många ifrågasätter också oss "Ni har ju varit förlovade i flera år nu, när ska ni gifta er då?? Man ska gifta sig inom ett år efter förlovning" osv

Grytlapp
2013-07-18 15:54
#58

Jag jobbar i vården och har sett så mycket tragiskt när olyckan är framme och en blir ensam kvar.. Många har varit sambo i hela sitt liv. Många tänker inte på det. Pappersbiten är otroligt viktig, och då speciellt om man har barn! Jag förstår hur TS tänker. Och sen är det ju det egentligen den "rätta ordningen" att gå. Jag tycker att det är väldigt fint och moget tänkt. Det är även en omtanke kan jag tycka.

Min älsta dotter har en annan pappa än min gubbe. Vi har varit vänner hela tiden och bor nära, men dottern har ändå haft det rent ut sagt skitjobbigt :( Pappan ville att hon skulle bo halvtid hos oss. Hon kom på Måndagen. Hon hade det skitjobbigt fram till Onsdag natt. Dom här dagarna kunde hon inte sova. Hon kände sig inte hemma i sitt rum och med sina saker. Allt la sig till Torsdag och det blev lugnt, dock väldigt trött.. Sedan var det bara Fredagen kvar i skolan. Hon hade ofta ont i magen och i huvudet. När hon "kom i form" så var det dags att åka till pappa igen. Jag ville ändra till 14 dagars intervaller med henne men det gick inte hemma hos hennes pappa. I dag bor hon hos mig på heltid och hon har sömnproblem och är 15år.

Mina vänner och syskon har barn och är separerade. Där har det varit bråk i alla hörn, även upp i domstol ibland. Jag har många barn runt mig, och jag har inte träffat ett barn som velat att sina föräldrar ska vara separerade. Jag kan inte påstå att dom mår bra fult ut någon av dom faktiskt. I helgen senast satt en pojke på 10år hemma hos mig och grät. Men det är ju klart att det finns undantag som inte jag har träffat. Det här är vad jag ser här iaf

Gronstedt
2013-07-18 15:59
#59

Är det inte så att det är mer fördelaktigt för barnen om föräldrarna inte är gifta och den ena föräldern dör? För gifta föräldrar kommer det där med orubbat bo in och hindrar arvsskiftet, men är det så om föräldrarna är ogifta? Ska inte den avlidnes arv skiftas till barnen direkt då?

#58: Barn som åker fram och tillbaka och partners som plötsligt dör förekommer väl varken mer eller mindre antingen man ingått äktenskap eller inte?

Gur4m1
2013-07-18 16:04
#60

#58 precis, blir ju folk av skilsmässobarn också, och klart ingen kan garantera att man inte får skilsmässobarn bara för att man gifter sig- men ingen går in med att skaffa barn med målsättning "fy fan här ska det göras skilsmässobarn" (ingen jag känt iallafall).

Själv är jag inte skilsmässobarn- mina föräldrar skilde sig när jag redan var utflugen och jag var bara glad åt det (jag slapp ju helta karusellen med nya partners, bouppdelning osv- som tyvärr min mycket yngre bror behövde gneomlida). För mig blev det positiva att mina föräldrar blev lyckligare och mer harmoniska på varsit håll… man slapp deras hemska bråk. Men ja, deras bråk under min uppväxt var jobbiga men när jag får höra/se hur vissa skilsmässobarn ahr det (och jag är rätt säker på att mina föräldrar inte skulle komma överrens om allting) så är jag gladare åt att de inte skilde sig när jag var liten- jag kunde bo på landet, alla syskonen ha helt egna rum, bo i hus och ha häst, katt, hundar, kaniner. Om mina föräldrar bott isär skulle vi inte haft allt det (För pappa är för snål och mamma för fattig) ;) Så allt har ju sina för och nackdelar…

OT men jag tycker samma sak gäller även äktenskapet. Så därför undrar jag varför han resonerar så olika runt dessa saker som ändå hör ihop på många sätt..inte minst traditionellt (äktenskap- sen barn).

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[Mustangcab]
2013-07-18 18:41
#61

Det finns en anledning till att man ska gifta sig istället för att vara sambo. Detta tog jag upp med en yngre släkting som just valt att skaffa barn med sin sambo innan barnet var fött. Och så tog jag upp det med sambon också. 14 dagar senare var de gifta. Fråga gärna en jurst om varför man ska vara gift.

Honestyisdead
2013-07-18 19:31
#62

61 du får gärna berätta vad det är i giftemål som man inte kan skriva papper på som sambo rent juridiskt. Du känner ju uppenbarligen till det så det blir ju lättare om du berättar än att var medlem som undrar ska kontakta jurist.

Annons:
ChristineL
2013-07-18 21:00
#63

Enda fördelen med att gifta sig innan man skaffar barn är att man "slipper" skriva på faderskapsintyget, när det är påskrivet får mannen vårdnaden om barnet om något händer mamman.

Honestyisdead
2013-07-18 21:13
#64

Grytlapp; du kanske kan berätta vad det är som händer då man gifter sig som man inte kan skriva papper på som sambor.

pinoccio007
2013-07-18 21:37
#65

Lämna honom! Hitta någon som vill samma som du. För dig är äktenskap viktigt låter det som och det finns män som vill gifta sig först och skaffa barn sedan.

[Mustangcab]
2013-07-18 22:13
#66

# 62 Jag menar inte att ni ska kontakta en jurist utan att T.S kan göra det. Ni andra kan googla så kan ni få en uppfattning om vad som skiljer på att vara gifta och att vara sambor. Äktenkapet är ett juridiskt avtal som regleras i en balk- giftemålsbalken. Jag hittar dessvärre inte hela just nu. Sen måste ni titta på vad det står i sambolagen,

Kan kanske påminna er här om Stieg Larsson f.d sambo sen 30 år tillbaka som inte fick ärva någonting. Brodern och farden fick det däremot.

 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Giftermalsbalk-1920405_sfs-1920-405/

Honestyisdead
2013-07-18 22:16
#67

#66 Man kan lägga till saker som sambos, skriva fler papper.
Som jag skrev uppe kan man skriva i sitt testamente att det är sambon som ska ärva och inte familjen.

Jag kan inte läsa mig till någon tydlig skillnad. Så jag undrar fortfarande vad det är man INTE kan lägga till som sambos som man automatiskt får som gift.

[Mustangcab]
2013-07-18 22:38
#68

# 67 Du måste lägga till i egenskap av gift behöver du inte det. Och det är ganks mycket.

Honestyisdead
2013-07-18 22:48
#69

#68 Nu förstod jag inte.

"Du måste lägga till i egenskap av gift behöver du inte det."

Annons:
[Mustangcab]
2013-07-18 23:17
#70

Du behöver inte lägga till något egenskap av gift då det finns en lagstiftning som reglerar det hela.

Stig Larsson sambo skull nog gärnn vilja ha haft ett sådant samboavtal om vem som skulle ärva honom efter 30 år tillsammans.

Gur4m1
2013-07-18 23:19
#71

dvs…Du msåte lägga till (som sambo, i egenskap av gift behöver man inte lägga till något. Allt sådant sker automatiskt. Låter ju mycket bekvämare att skriva på ett papper än många.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Honestyisdead
2013-07-18 23:21
#72

#70 Men det jag frågar är vad exakt som man inte kan lägga till som sambo. för jag förstod det som att ni påstår att man inte kan få det man får som gift (juridiskt) som sambo, medans jag fått lär mig att det kan man visst om man ordnar det själv.

Att stig inte hade ordnat et är sorgligt. Men det är ju helt upp till en själv.

Vad mer är det som gifta får som är bra jurdiskt?
Namn, ärva Vad finns det mer? Du skrive rju att det är mycket, så kan du ge exempel på vad mer som kommer "gratis" med giftemål.

Honestyisdead
2013-07-18 23:23
#73

#71 Bekvämt jo, men vill man inte gifta sig går det ju att ordna än då om det är det juridiska partnern vill åt.

[Mustangcab]
2013-07-18 23:27
#74

# 73 Det är så mycket som man inte tänker på i det daliga livet som man tar för givet. I egenskap av äkta makar så behöverman inte hålla koll på det.

Honestyisdead
2013-07-18 23:31
#75

#74 Tycker det är konstigt att du inte kan nämna något alls. Du påstår att det är så mycket, men inga exempel.

Det spelar ingen roll att man inte behöver hålla koll på det som gift, jag vill veta vad det är "som är så mycket" som man ska ha koll på som sambo om man vill leva på liknande villkor som gift men inte vill vara gift.

Tar det igen. Arvet, det är en stor sak som kommer med giftemål.
Vad mer?

fruktgumman
2013-07-18 23:41
#76

Vi skrev papper när vi bott ihop i något år eftersom vi inte hade några planer på att gifta oss. Vi ärver varandra som gifta men jag vet inte om det finns annat vi "går miste om" av att inte vara gifta.

Annons:
Honestyisdead
2013-07-18 23:42
#77

Hittade det här;

Här är de största skillnaderna. Sambor:

  • Ärver inte varandra.
  • Är inte underhållsskyldiga gentemot varandra.
  • Är inte självklart förmånstagare till varandras livförsäkringar.
  • Har rätt att begära bodelning enbart av gemensam bostad och bohag.
[Mustangcab]
2013-07-18 23:49
#78

# 75 Tyvärr så kan jag nog inte hjälpa dig så mycket då jag varit gift i 35 år och lagstiftningen såg betydligt annorlunda ut på den tiden.😂

Sambolagen har jag aldrig läst men väl giftemålsbalken med det är ungefär för 35 år sen. Har man sen barn så blir det inte precis lättare om man inte är gift. Sen behöver du ha kvitton alla saker du köpt för dina pengar. Och du har rätt när det gäller försörjningen.

vallhund
2013-07-18 23:56
#79

#78 Men varför upprepar du påståenden som en mantra när du uppenbarligen har 0 koll?

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

[Mustangcab]
2013-07-19 00:01
#80

# 79 Jag har inte 0 koll som du påstår. Vad jag säger är att det skillnad på att vara gift och att vara sambo då det är olika lagstifning som skiljer detta åt. Det är säkrare att var gift helt enkelt och lättare.

Gronstedt
2013-07-19 09:21
#81

De punkter som räknas upp i #77 är ju, som flera påpekat, bara relevanta för de två vuxna i förhållandet och påverkar inte barnen.

Honestyisdead
2013-07-19 09:59
#82

81 det som påberkar barnen är arvet om jag förstått det rätt.

Gronstedt
2013-07-19 10:03
#83

#82: Men barn ärver alltid sina föräldrar med minst laglotten. Det som gör skillnad är väl kvarlevande parts rätt till orubbat bo, och då är det väl närmast en fördel för barnen om föräldrarna inte är gifta, så slipper de vänta på arvsskifte. Eller?

Annons:
Honestyisdead
2013-07-19 10:15
#84

83 läste något om tex ett av barnen bara tillhör ena föräldern, att det kan bli problem då.

[Mustangcab]
2013-07-19 11:23
#85

# 84 Ja det är riktigt, är det bara ena parterns barn så har de ingen arvsrätt efter den som de inte har som förälder. Dör däremot denna parten så ärver sen barnen den andra. Finns det särkullebarn så har de rätt att ärva när deras förälder dör såvida de inte går med på att låta den andra sitta i orubbat bo. Men när den andra parten dör så har de rätt att få ut sitt arv.

Gur4m1
2013-07-19 12:03
#86

#83

"och då är det väl närmast en fördel för barnen om föräldrarna inte är gifta, så slipper de vänta på arvsskifte. Eller?"

Men inte positivt för partnern för den vill kanske kunna bo kvar i sitt hem? :)

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gronstedt
2013-07-19 12:34
#87

#86: Nej, hurså? Den här tråden handlade väl om vikten av att gifta sig för barnens skull?

[Mustangcab]
2013-07-19 13:11
#88

# 86 Det beror på hur gamla barnen är. Är de omyndiga och efterlevande har vårdnaden om dem så har den i regel också det ekomiska ansvaret.

Gur4m1
2013-07-19 13:37
#89

Nej, tråden handlade nog först och främst om ett par som där den ena vill gifta sig den andra inte. Det är ju även i barnens intresse att föräldrarna har en trygghet? Hur fungerar det im barnen är minderåriga om pappan t.ex dör- får modern förvalta arvet eller utses tn godman tills barnen uppnår ålder?

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gronstedt
2013-07-19 13:45
#90

Men skälet till att den ena parten ville gifta sig var ju att det skulle vara bättre för de eventuella barnen.

Annons:
Gur4m1
2013-07-19 15:50
#91

Jag gissar att någon som gifter sig för det av flera skäl- nu nämnde hon bland annat det skälet. Varför hakar du upp dig på det?

Om du har svaret på min fråga vill jag gärna höra för jag vet inte hur det ligget till- vet bara att jag likt TS alltid hört att det ska vara bra om man skaffar barn (mer än ur en religiösa/moralisk ståndpunkt).

T.ex blev jag nekad att hyra en lägenhet där jag bor- tillsammans med min sambo, för vi "kunde ju göra slut", och jag hade inte ekonomin, men det hade han- däreomot hade han inte köpoängen men det hade jag- så vi blev helt enkelt nekade (vi bodde redan ihop i en annan lägenhet (hyrd av honom) :P Om vi varit gifta så hade det gått utmärkt, fick vi däremot veta.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

boakloa
2013-07-19 18:05
#92

Märkligt hur vissa resonerar. Vänd resonemanget, ni tycker det är konstigt att TS  vill gifta sig och att ni tycker det är konstigt att det är även för pappersbiten. Jag tycker det är konstigt att killen som är tillsammans med en tjej han älskar inte vill gifta sig, bara för att? Att gifta sig är ju bara papper också egentligen, vad är det för skillnad att vara tillsammans ogifta eller gifta? 

Jag har den principen iaf, skadar något mig? Nä. Händer något med mig om jag går med på det? Nä. Varför envisas då att inte gifta sig om man vet att den man älskar har en sådan inställning och mår bra av det gifta sig, då kan jag ju lika gärna gifta mig o få den glad. Jag blir ju inte mindre glad av att gifta mig egentligen, så förstår inte varför man inte går med på det om det gör den andra glad iaf. Folk har skumma illusioner för sig. Vill killen leva med tjejen och tjejen vill gifta sig…gör det bara. :)

pyromanen
2013-07-19 18:39
#93

Att vilja gifta sig eller inte vilja gifta sig, det är väl lika rimligt och värd respekt vilket som.  Synd att ni inte vill samma, men det är väl inte mer rimligt att han ska gifta sig mot sin vilja än att du ska vara ogift mot din vilja.

Han vill leva ihop med dig för alltid och skaffa barn med dig. Vill du det? 

Min man ville länge inte gifta sig. Han tyckte det var orimligt att lova saker "tills döden" när man ser hur många som faktiskt ändå inte fixar det. Och en onödig formalitet som han inte kände var något för honom. Ett antal år senare i en period vi blev nyförälskade igen så ville han plötsligt ändå  😃

Grytlapp
2013-07-19 21:16
#94

Jag ville gifta mig för att jag ville vara säker på att mina barn skulle få bo kvar i vårt hus om någon av oss föräldrar skulle förolyckas. Jag tror att det vore hemskt för barnen att först mista någon av oss, och sedan deras trygga hem.. Är man gift så underlättas det. Jag har ett barn sedan innan också. Jag vill att allt vårt ska förbli så. Jag har en underbar släkt, men den mest underbara kan vakna till liv när sånt här händer och börjar bråka. Jag vill vara trygg. Det här gäller allt. Ska papper skrivas så bör man absolut isf ta kontakt med advokat. Det är så otroligt mycket att tänka på och jag har pratat med fonus och advokat och det går inte helt ut att skriva exakt lika har jag fått som svar. Finns många hål och nära anhöriga kan bråka länge och prova saker om och om igen. Som gift kan dom låta allt vara. Bara tex vart man ska begravas. Jag vill ligga nära min familj.  Man underlättar också för efterlevande tycker jag.

trollsländan
2014-10-27 17:48
#95

Intressant tråd.

Det är inte gifte målet som är avgörande om det kommer att hålla. Om saker och ting kommer fungera beror på vart du befinner dig i livet och om du har jobbat med dig själv är beredd att förändra dig eller göra det ihop,möts ni på halva vägen, respekterar ni varandras olikheter och viljor ,känner ni er fortfarande attraktiva inför varandra, hinner ni med och ta hand om varandra? Många delar spelar in för att få en relation att fungera.

Jag kan förstå att du blir ledsen över hans svar, jag skulle känna mig osäker eftersom han säger det klart och tydligt att han inte vet vad han kommer känna om 10 år. Kan du säga till honom att du blir ledsen? att det skulle kännas bättre om han sa att han tyckte att gifte mål var onödigt och dyrt man älskar väl varandra ändå att uttrycka det så som han gjorde blir ju mer som en bekräftelse" Jag är inte den rätta" och då blir det ännu mer viktigt för dig att ni måste gifte er.

Hoppas ni kommer på något som passar er båda

www.samordningotips.se

Tjeja
2014-10-27 19:37
#96

Måste det vara just ett bröllop för att du ska känna dig nöjd då?

Kan ni inte göra en lika stor och vacker fest men kärleksfest där ni firar er kärlek utan någon präst och några löften!

Ni har varit tillsammans i 8 år! Det är väl fantastiskt nog att fira?

Eller planera att ni ska ha en stor vacker 10 års kärleksfest när ni varit tillsammans eller känt varandra så länge? :)

Kanske någon välsignelseritual istället för löftesritual.

Ungefär som när folk har en "välkommen till världen fest" för sina bebisar istället för dop liksom.  🙂

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

[Eleya]
2014-10-29 20:02
#97

Vi dröjde 9år innan vi gifte oss. Främst för vår unga ålder och för min syn på äktenskap, vilket är heligt för mig med. Men att ett äktenskap tar slut är inte slut på livet, kärlek räcker inte alltid och man ska inte slita itu varandra känslomässigt. Du måste dock respektera hans val i livet, sambolagen gäller ju ändå och ni bor ihop. Att gifta sig betyder i nutid att skriva under ett papper för myndigheterna, det enda som gör det speciellt är om man gör det i en Kyrka inför Gud med er prägel på det. Om du ändå vill ha någon form av parcermoni, kan ni ordna en stor fest, planerar allt som om det vore ett bröllop och bara ta bort elementen som krävs för ett registrerat äktenskap

Annons:
Åsa S
2014-10-30 06:33
#98

Tycker äktenskap ger mer trygghet i ett parförhållande man får ju då underhållsskyldighet etc. Sedan har jag förstått det är småsaker som dyker upp ifall man inte är gifta ex. berättade en tidigare vän att skulle hon flyga till norrland med barnen till morföräldrarna var hennes dåvarande sambo och barnens far tvungen ge tillstånd varje gång för att hon skulle få flyga med barnen detta måste man inte göra som gifta. Och sambolagen skyddar inte speciellt bra ex. hade jag och min man inte varit gifta utan sambos hade jag kunnat slänga ut honom från hans hem ifall jag velat eftersom det var jag som köpte lägenheten. Man måste ju köpa bostaden tillsammans för att sambolagen ska se det som gemensam.

Proktologi
2014-11-01 15:12
#99

han kanske inte är troende?
Jag vill inte gifta mig för jag tror inte på gud och jag vill inte ens döpa mina ungar och tvinga in dom i en religion dom inte själva har valt.

jag skulle respektera honom om han inte vill gifta sig.

Se*Ocarinas
www.ocarinascattery.webs.com
www.cuntcat.blogg.se

Tjeja
2014-11-01 17:44
#100

#99  Man behöver inte vara religiös på något vis för att vilja och ha nytta av att gifta sig! Giftermål är ett lagligt kontrakt som tryggar varandras försörjning. Juridiskt och inte religiöst lite som ett anställningsavtal.

Om man sedan är religiös kan man ha sin ceremoni i något religiöst sammanhang men det själva lagmässiga äktenskapet är borgligt juridiskt och helt utan religiös bindning.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

thessanh
2014-11-01 18:59
#101

Ingen av oss är ju religiösa. Men i vilket fall så har jag släppt det där nu. Det får fortsätta vara som det är nu. Dock så  vill han helt plötsligt förlova sig nu men jag har tackat nej till det. Då tror ju alla att det snart blir bröllop vilket det aldrig blir, för förlovning betyder inte att man lovar gifta sig för honom.

Sarah
2014-11-02 20:58
#102

#101 varför är det viktigt vad alla andra tror? 

Jag och min kille har varit förlovade i 3 år, eller är det 4,,.. jag har glömt. Vi kanske kommer gifta oss någon gång, vem vet, men vi är båda väldigt glada över förlovningen som symbol. Det var en viktig markering/ symbol mellan oss och ngt mer är inte nödvändigt.

thessanh
2014-11-02 21:13
#103

#102  nej det är inte viktigt vad alla tror men för mig som aldrig kommer att gifta mig så känns det jobbigt att få höra t.ex " åå, grattis till förlovningen, när blir bröllopet?" Och behöva förklara att vi aldrig ska gifta oss fast jag så gärna vill det.  Just den frågan till den som förlovat sig är iaf vanlig bland mina vänner.

Dessutom betyder förlovning för mig att man tänkt att gift sig med den man förlovat sig med så ska jag inte gifta mig så räcker det att vara sambo  bara.

Sarah
2014-11-02 21:19
#104

Jag får också frågan ibland, och då svarar jag "vem vet, vi får se" och sen är det ur vägen. Det är ändå en fin symbol :) Vi pratade om att gifta oss, innan vi förlovade oss. Men, efter förlovningen känns det inte viktigt längre. Vi vet ju att det är vi ändå lixom. Förstår inte varför giftemålet är viktigt.

Annons:
Lia
2014-11-03 11:30
#105

#103 Håller med. Jag hade inte heller kunnat gå runt med en förlovningsring som för mig betyder att jag snart ska gifta mig, och veta att det aldrig kommer ske. Och dessutom bli påmind om det bland vännerna. Usch. 

Jag hade inte kunnat gå hela livet utan att gifta mig. Om killen inte vill, men jag vill så väger det lika tungt såklart. Dock är det väldigt viktigt för mig, så det hade nog inte fungerat mellan oss till slut. Hade det varit lika viktigt för honom att inte gifta sig med mig så visar ju även han att han inte heller kan få det att fungera. Det går ju på båda håll. Själv begriper jag inte varför man förlovar sig utan att vilja gifta sig, när förlovningen är ett förstadium av giftermålet. Men det är ju uppenbart egentligen, allt handlar om värderingar.

Upp till toppen
Annons: