Annons:
Etikettkänslor
Läst 1756 ggr
shennan
2013-07-26 16:37

gå vidare utan mitt förflutna...

Hej,

Jag har ett komplicerat förflutet som jag gärna skulle veta vad ni tycker.

Jag hade en pojkvän i fem år av och på som jag inte kan få ur mitt system och problemet är att jag sen snart ett år har en ny pojkvän.

Jag avslutade mitt förra förhållande abrupt när jag träffade min nya och det kändes som om jag kunde andas igen och hade jag inte träffat min nya och blivit kär i honom så hade jag antagligen fortfarande varit fast i det destruktiva förhållandet jag va i. Vi hade gjort slut flera gånger men ändå kunde vi inte släppa taget om varandra och vi bråkade hela tiden och frustrationen (speciellt hos mig) va så stor att jag höll på att gå under.  Vi äskade varandra men va väl inte bra för varandra. De första två åren eller så va bra men redan då började vår obalans ta plats.

Det är det mest passionerade förhållande jag haft, känslorna jag hade va starkare än nåt jag någonsin känt tidigare, men tyvärr tror jag att jag kom i någon slags beroende av honom, han märkte det och blev väl lite avståndstagande och det gjorde att det slog slint i mitt huvud. Han är en väldigt bekymmerslös person, lättsam, barnslig, envis och har en väldigt stark personlighet, jag däremot är väldigt komplex och djupt inom mig har jag alltid känt mig trasig, och med vissa personer skapar jag då nåt slags beroende och det slår hela förhållandet ur balans.. Jag vet ej var denna svaghet kommer ifrån (kan va så enkelt som "daddy issues" eftersom jag inte hade en närvarande pappa. I alla fall så tror jag att jag söker acceptans i förhållandena. Vill va deras allt och tar saker på alldeles för stort allvar och kan inte bara njuta av livet och va glad. Märk då att detta är bara när jag är i ett förhållande där jag blir beroende av dem, annars är jag väldigt social, trevlig, rolig etc etc, och det är denna sidan av mig som killar faller för hos mig, men jag har inte styrkan att behålla den i såna här förhållanden. (har stött på den här beroende känslan med andra killar jag dejtat.)

Min reality check nu är att han vill va vänner eftersom han klarar av det och vill i grund och botten bara att jag ska va lycklig även om det är med nån annan. Men jag testade det och jag fann det bara att jag fick ont i hjärtat. för mina känslor för honom är inte bearbetade och jag kan inte bara ha casual kontakt med honom.. plus att jag tror inte det är så sunt att ha ett ex som fortfarande vill ha tillbaka en är väldigt konstruktivt för mitt nya förhållande. För ja han vill ha mig tillbaka och han har aldrig älskat någon som mig och tror aldrig han kommer ha en flickvän igen om det inte blir mig, men han accepterar att jag har nån annan. hmmmm ja ni ser hur mogen han är. Han har dessutom inte något slags förhållande att erbjuda mig bara om och om igen berättat att jag är den ända han älskat. Jag ser en förvirrad liten pojke i honom och tror inte han vet va riktig kärlek är.

 Jag har beslutat mig för att spendera mitt liv med min nya pojkvän och han är som en öppen bok, överdrivet kärleksfull och han gör mig aldrig svartsjuk, tittar aldrig aldrig på andra tjejer och han är 1000% säker på att han vill gifta sig med mig och ha barn. Men han vet om mitt förflutna och jag ser att han ser min osäkerhet. Även om jag ljuger för mig själv att jag inte vill ha mitt ex så tror jag ibland att han tvivlar på mina känslor.

Jag vill bara kunna berätta för min hjärna att det är romantiserade känslor som hänger kvar och jag bara vill ha mitt ex bekräftelse för att han är en sån personlighet som jag är avundsjuk på och jag vill väl känna mig accepterad av såna människor. Jag kan bli ärligt lycklig med denna underbara man jag är med nu, och antagligen aldrig med mitt ex eftersom han har ett sätt som bara sårar mig även om han menar väl och även han älskar mig väldigt mycket(tror dock att mitt ex är mer kär i mitt utseende etc och inte vill gifta sig etc.)så kommer han nog aldrig ge mig 100% pga sin rädsla,  förhållandefobi… vad vet jag. Hur ska jag kunna få min hjärna att glömma honom och bara se det som det fina minnet det kan va? (Har lyckats med det enstaka ggr men mina frustrerande tankar kommer alltid tillbaka..

Annons:
[Yllhilda]
2013-07-27 01:04
#1

För att summera lite; 

Du hade ett tomult förhållande med ditt ex med starka känslor.

Din nya kille är en bra kille som ger dig allt du känner att du behöver.

Ditt ex vill ha dig tillbaka och du känner dig kluven vilket får dig att tvivla på ditt nuvarande förhållande.

Vad du skulle vilja ha är ett avslut med exet och känna att du är säker på dina känslor. 

Stämmer detta?

[Mustangcab]
2013-07-27 01:33
#2

Kontakta en psykolog eller kurator och gå igenom det hela.

shennan
2013-07-27 10:15
#3

Ja det stämmer ylhilda. Mina känslor förvirrar mig ibland att jag vill ha tillbaka exet men jag har valt att lyssna på mitt förnuft och välja vad som är bra för mig. Därför vill jag gå vidare från exet i mina tankar med.

[Yllhilda]
2013-07-27 16:19
#4

#3 Jag förstår att din historia med exet kan göra att du längtar tillbaka till det ni hade, det är vi många som gjort. Lyckligtvis kommer detta bleka med tiden. Jag rekommenderar dig att istället för att förtvivla över att du känner så starkt för honom att du istället tillåter dig att känna så. Han är en del av ditt förflutna och vissa känslor kommer aldrig helt blekna, vilket är helt normalt. 

Känn efter vad det är du saknar, är det verkligen saknad? Var det verkligen så bra som du minns det? Kan det vara så att hans önskan att få dig tillbaka som väger tyngre än din saknad av honom? Att du fortfarande bryr dig om honom och att när han säger att du är hans enda kärlek och han lider utan dig att vill du hjälpa honom?

shennan
2013-07-27 18:59
#5

Jag tror om jag ska va helt ärlig mot mig själv att han kanske är den jag vill ha, men eftersom han inte tog ur nåt bra ur mig och eftersom våra olikheter gjorde så ont, så kan jag helt enkelt välja honom för det känns dödsdömt. Jag tycker inte synd om honom, snarare tvärtom. Han klarar av att va bara vänner för han är hellre det än förlora mig helt. Vårt förhållande va verkligen bra men jag va för utsatt i det och det är väl det jag tror aldrig kommer jämnas ut.. För en gång skull skulle jag vilja välja det bästa för mig och inte det svåra. Vad som gör att jag tvivlar på mitt nya förhållande är att det inte är så mycket passion, jag kände väldigt annorlunda med mitt ex, men det har väl med ålder etc och göra. Jag vill ju ha ett stabilt förhållande och jag har allt jag önskar mig nu.. Förutom möjligtvis den där känslan i hjärtat att vi är dom ända som betyder nåt i världen.. Med min nya har jag ett mer praktiskt o säkert förhållande där jag aldrig behöver va rädd.. Är det mig svagheten ligger hos?

shennan
2013-07-27 19:00
#6

Ja det blir väl att ta upp det med terapeut …:( så man kan få koll på känslorna

Annons:
Honestyisdead
2013-07-27 20:53
#7

Om du inte känner "det där" i hjärtat med din nuvarande som du kände med ditt ex tror jag inte han är rätt. Alllt annat kan vara bra, men dina känslor måste också vara rätt. Har man inte kommit över sitt ex är man inte redo för nytt känner jag.

shennan
2013-07-27 23:27
#8

Men ibland räcker det inte att man älskar någon, jag tror aldrig jag kommer kunna ha ett stabilt och sunt förhållande med mitt ex, hur starka känslor jag än må ha. Jag känner inte att jag kan va i ett sånt förhållande. Det blir väl destruktivt, och då måste man gå vidare..

[Yllhilda]
2013-07-28 00:28
#9

#8 Det är ofta så att om man har haft ett förhållande med mycket upp och ner, mycket känslor och allmän passion att ett vanligt balanserat förhållande kan kännas urvattnat. Ungefär som när man vant sig vid jättestark mat, så får man smaka vanlig husmanskost och längtar efter lite cayennepeppar. I längden är det nog bara du som vet vad du bäst behöver. Ge dig själv tid att bearbeta ditt ex och försök se saker ur ett objektiv synsätt. Skriv till exempel ner alla saker som hände, allt positivt och negativt, sen lägger du undan dokumentet i några dagar och läs det sen igen.

Honestyisdead
2013-07-28 12:58
#10

8 nej, ni passar tydligen inte igop. Men det är verkligen inte rätt mot din pojkvän att hålla kvar i honom när du inte har rätt känslor. Så länge ditt ex skapar sådana känslor som han gör, borde du vara singel. Du måste ju gå vidare innan du skapar nytt.

[Yllhilda]
2013-07-28 19:24
#11

#10 Som du säger tror jag hon inte vill bli ihop med sitt ex igen, däremot håller jag inte med om att hon måste vara singel för att komma över honom. Det vore visserligen det ideala, men om det är sin drömprins hon är med nu - bara att hon har svårt att se det pga alla känslor - borde dom kunna arbeta igenom det tillsammans.

Jag tror inte hon har så starka känslor gentemot exet som hon tror. Som hon sa är hon lite nere och har många känslor som snurrar runt på samma gång. Det är ju jättestressande och skämmigt att fortfarande känna sig påverkad av sitt ex när man "ska" ha kommit över honom.

Honestyisdead
2013-07-28 19:46
#12

11 och jag ser det som fel mot den nya att inte känna det man ska.

[Yllhilda]
2013-07-28 19:59
#13

#12 Det får du hjärtans gärna tycka. Jag ser det dock inte helt ur samma synvinkel. Som jag upplevt det kan traumatiska eller annars "vilda" förhållanden starkt påverka en flera år oavsett om man förblir singel eller ej. Det som hjälper är människorna runtomkring och tid att bearbeta saken. Dessutom skulle hennes öppenhet kunna föra henne och hennes nuvarande närmare varandra.

Annons:
Honestyisdead
2013-07-28 20:10
#14

13 snarare troligt att det sårar honom att veta aty hennes känslor finns kvar hos exet.

[Yllhilda]
2013-07-28 20:51
#15

#14 Det beror helt på hur hon uttrycker sig tror jag. Om hon skulle säga lite tarvligt att "jag har fortfarande känslor för mitt ex" tror jag absolut han skulle bli sårad, men om hon säger att hennes ex spökar för henne vilket gör att hon ältar det (vilket faktiskt stämmer) skulle han nog vilja hjälpa henne istället.

Honestyisdead
2013-07-28 21:28
#16

15 vi får vara överens om att vi är oense.

Winta
2013-07-28 21:44
#17

Jag tror det kanske är bra att man får ta ett paus från att ha förhållandet. Stanna och vara sig själv ett tag. Förvirringen om med exet och den nya. Det känns nog inte tryggt för den nya när han vet om hur du känner för exet.

Kanske du möter en annan som du skulle älska väldigt mycket så att du glömmer det med förflutna t.ex.. Då är det nog rätt väg man går på..?

ramm5tein_
2013-07-28 22:45
#18

Jag håller med Hera och Winta. Du får vända på det hela, hur skulle du känna om du visste att han hade en dragning till sitt ex (för att det var lite vilt och kanske mer passionerat)? Det skulle inte kännas bra för dig eller hur? Oavsett om det berättas för honom inte så är det lite att gå bakom ryggen tycker jag. Jag skulle då inte gilla att min partner "i smyg" gick och tänkte på sitt ex. Nej, är han med mig är han det för att jag är the one and only.

Dömer dig inte, men det är inte rättvist mot honom. Alternativt att du berättar för honom och att han får ta ställning över om HAN kan tolerera att du känner så för exet.

dreams about the far woods and constant full moons.
~join LITZIUMWORLD <--- INSTA: lisalitzium Måne

shennan
2013-07-29 00:10
#19

Tack för alla inlägg, jag håller med er alla och förstår vad ni säger, tror dock att jag känner mest likhet med ylhilda. Jag har varit singel i mitt förhållande med exet eftersom vi spenderade mkt tid ifrån varandra pga avstånd och avbrott. Jag kände mig ensam i förhållandet med honom och ser min nya pojkvän som en välsignelse,hade jag inte träffat och blivit kär I honom hade jag nog fortfarande varit förstörd. Verkligheten kom dock ifatt mig och mina känslor för exet smög sig tillbaka i takt med att han försökte ta kontakt. Jag tror att mina känslor för exet borde stanna i det förflutna men jag har bara inte verktygen till att göra det.. Det är det jag försöker luska ut. Känns inte helt rätt att bara stänga dörren till sitt förflutna så, men samtidigt kan jag ju inte va vän för det drar upp så mycket känslor! Jag vet att det inte är helt rättvist mot min pojkvän att jag har dessa osäkerheter och vi har pratat mkt om det, livet är ju tyvärr väldigt sällan svart eller vitt.. Och inte heller ens känslor.. Vet inte om jag behöver träffa exet o bearbeta etc., eller om jag helt enkelt är kär i honom fortfarande men han va inte bra för mig så jag ska bara glömma det.. Jag har försökt så många gånger… Tiden får väl utvisa:)

[Yllhilda]
2013-07-29 10:09
#20

#19 Om du är som jag (vilket jag fått intryck av) är du inte kär i ditt ex, men er historia gör honom svår att släppa. Dessutom kommer han ju och vill ha tillbaka dig vilket hindrar dig från att helt fokusera på det nya. Har du provat helt bryta med honom?

Annons:
shennan
2013-07-29 13:55
#21

ja jag har brutit med honom under väldigt långa perioder! Men jag kunde även då inte acceptera vad som pågick och jag va alltid villig att gå tillbaka… om han bara…..

 Antingen är jag fortfarande kär i honom och hoppas fortfarande på en återförening i mitt tysta sinne eller så är jag bara för stolt eller nåt för att acceptera att han inte öppnade sina armar non stop 100% som jag tycker man ska göra annars puttar man bort sin partner. Han är över lag ganska barnslig när det gäller förhållanden och behöver mycket space. Jag tycker det hör tonåringar till för space får man ju ändå, är väl ingen som vill sitta ihopklistrad med sin pojkvän hela tiden. Men att man kan njuta av att bygga ett liv tillsammans, det är mitt ex rädd för. Bo ihop etc.

Vad som gör mig förvirrad är att han så gärna vill va vänner för han har accepterat att jag har en annan och vill hellre ha mig som vän än inget för han saknar mig och jag är speciell för honom.. han säger till och med att han inte tror han vill ha tillbaka mig längre för han har verkligen accepterat att jag är med någon annan.  Jag har försökt och lyckats ibland, men det väcker en sådan längtan inom mig och jag vill bara va en del av hans liv…

Då bryter jag kontakten igen, men då befinner jag mig i nån slags dimma igen och kan inte känna nån glädje över mitt nya förhållande och tycker hela tiden att mina känslor för min pojkvän blir svagare.. Att exet liksom tar upp den platsen igen…

Ända gången jag lyckades bryta med exet och inte tänka på det va när jag träffa nya för då va jag liksom upptagen med det och vägrade prata med mitt ex för jag har fått nog och ville då ge igen med lite silent treatment eftersom han sårat mig så när jag väl va stark nog ville ge igen för. Vilket är elakt för han vill aldrig mig nåt ont. men då mådde jag bra, men jag hade ändå inte tagit itu med mitt förflutna så jag ignorerade väl bara det ett tag. Sen skickade han ett långt email och förklarat att han gett mig tid för att han inte vill såra mig och bad om ursäkt för allt att det va hans fel. Och då kände jag äntligen att jag fick upprättelse. Men efter det försökte vi hålla lite kontakt men jag blir som en arg svartsjuk irriterande flickvän med honom direkt. Och så är jag inte alls med min pojkvän nu. Kanske har jag slutat involvera mina djupa känslor för jag lovade mig själv att jag aldrig skulle må så dåligt igen.

shennan
2013-07-29 14:23
#22

#17 Jag trodde att min nuvarande pojkvän va denna rätta då jag kände så under den första perioden av vårt förhållande och jag inte hade någon som helst kontakt med exet. Tror fortfarande att jag inte kan hitta någon mer lämplig och älskande man, han har fått mig väldigt stabil och stark vilket jag behövde men nu har som sagt känslorna blivit huller om buller och jag vet inte vad som är gammalt nytt, fantasi, nostalgi.  Det är ju även en stor chansning att göra slut med min potentiella själsfrände för ett ex som inte ens har nåt att erbjuda. Jag tror inte jag kommer komma någonstans genom att va singel, bara djupare ner i mina egna tankar vilket jag inte vill.

jag kommer så himla bra överens med min pojkvän och jag kan verkligen se att vi kan ha ett långt kärleksfullt liv tillsammans. Men jag saknar min passion jag hade med mitt ex. Men det försvinner väl kanske ändå lite efter ett tag som gifta?

[Yllhilda]
2013-07-29 15:13
#23

#21 Så som du har beskrivit ditt ex förvånar det inte mig att du inte kunnat släppa honom. Många starka känslor blir nästan som en drog, att man hela tiden måste 'känna något'. Mitt råd är att du antingen pratar med din nuvarande, en kompis eller en terapeut för att på så sätt muntligt få det ur systemet. Det hjälper oerhört att ha sagt det högt till någon.

Upp till toppen
Annons: