Annons:
Etikettfamilj
Läst 877 ggr
emelieeileme
2013-07-29 19:43

Att uppskatta de som står en närmast

Man hör, och talar själv, mycket om nära och bekanta som inte är bra för en och som inte hör hemma i ens liv. Man är bra på att tala illa om dessa och vara ledsen och besviken. Men man får inte glömma de som är raka motsatsen. 

Jag är själv tonåring och har haft så många bråk med mina föräldrar så att jag inte kan räkna så högt. Vi har sagt att vi hatar varandra, önskat oss andra familjemedlemmar och önskat livet ur varandra. Nyligen förlorade vi en familjemedlem, även fast han inte var samma art som vi är var det fortfarande lika tufft. Det är lika tufft. Detta har verkligen fått oss att förstå hur viktiga vi är och hur mycket vi betyder för varandra, på ett annat sätt. 

Jag älskar mina föräldrar så mycket så att det saknar ord. Jag ångrar varje sekund jag inte visat det och det vet jag att dem också gör. Vår relation har haft svackor då och då men vi har kärlek och det är det viktigaste. 

Så även fast man inte klarar av eller orkar vara positiv mot alla sina medmänniskor, så var de mot dem som är det mot er. Man vet aldrig när någonting kan hända, det kan gå på 5 sekunder och sen ser livet helt och totalt annorlunda ut. Uppskatta er närmaste och de kommer att märka och uppskatta det. 

Tack för mig.

Annons:
vallhund
2013-07-29 19:57
#1

Jag uppskattar människor efter förtjänst, inte släktskap, undantaget barn o barnbarn till en viss ålder.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

emelieeileme
2013-07-29 21:07
#2

Så kan man ju också göra

Honestyisdead
2013-07-29 21:18
#3

TS, mycket kloka ord. Det gäller att ta till vara på den tiden man har med sina nära, oavsett om de är släkt eller inte. För precis som du skriver vet man aldrig när det är för sent.

Så, mer kärlek åt folket ;)

emelieeileme
2013-07-29 22:43
#4

Det var riktigt bra sagt!

ChristineL
2013-07-30 08:03
#5

Jag säger också mer kärlek åt folket! Bra skrivet TS! Gjorde likadant mot min familj när jag var i din ålder, men jag älskar dom som finns där!

[typellisch]
2013-07-30 08:33
#6

Ös på med kärlek, det säger jag då… samhället idag är rätt känslokallt har jag märkt och behöver en skopa kärlek 😃
Imorgon kanske ens nära dör? Det vet man ju aldrig.. tänk om man då inte sagt vad man känner för människan? Man kommer ångra sig, tro mig för jag höll själv inne känslorna för min morfar jag sällan träffade.. ett halvår efter vi sågs första gången på typ 4-6 år så dog han väldigt hastigt. Så jag önskar innerligt att jag sa orden ''Jag älskar dig'', men jag vågade inte alls.. efter det håller jag inte inne på nåt typ, haha!

Annons:
andgustav
2013-07-31 12:39
#7

Hej!

Idag umgås jag endast med nära vänner, syskon, föräldrar, barn och barnbarn. Mina kusiner har vi sagt upp bekantskapen med sedan snart 20 år tillbaka. De är världsmästare i skitsnack. En kusin till mig ville stoppa en leverans av material när vi vann en upphandling mot deras företag och talade skit om mig samt företaget jag jobba hos. De utförde rena maffiametoder men hade inte kompetensen för detta projekt. Deras föräldrar är negativa till allt och behandlar sina barn fortfarande som småbarn. Vi undviker alla släktträffar med dessa individer men jag lär väl träffa dom på någon begravning och då är vi mycket reserverade. Livet är alldeles för kort och man ska bara umgås med folk man tycker om. Skitsnack kommer man aldrig med utan det är bättre att vara rak och ärlig.

Kram på er!

emelieeileme
2013-07-31 18:16
#8

Åh rätt attityd hörrni! 😍

Upp till toppen
Annons: