Familj

Vuxen vid barnbordet

2013-09-03 13:35 #0 av: Murvel

Jag och min sambo placeras fortfarande vid barnbordet när vi umgås med hans släktingar. Detta trots att vi varit "vuxna" i flera år: flyttat hemifrån och betalar för oss själva sedan flera år tillbaka, fått lov att dricka och köpa alkohol i flera år etc. Vi sitter vid barnbordet och blir mest barnvakter åt de yngsta, hjälper dem att äta sin mat, tar upp deras glas när de välter saker och så vidare. Vi var inte inräknade när värdarna hade köpt alkohol till de vuxna. Vi fick heller ingen lunch två dagar i rad (och kunde ej köpa själva, då sambons familj åkte iväg med bilen för att äta lunch hos släktingarna). När detta påtalades fick vi inte ens en ursäkt, utan det verkade som att det inte var så himla viktigt. Jag var hungrig i flera timmar, och kunde inte ens koka kaffe där jag var, så för mig var det tyvärr en stor grej. 

Jag känner mig respektlöst behandlad, och min sambo blev riktigt arg. Det med barnbordet var egentligen det minsta problemet, attityden mot oss överlag - att vi inte fick någon lunch men "det spelade väl ingen roll" - stör mig otroligt mycket. Jag är van att planera, men var nu deras gäst och fick därmed överlåta planeringen till dem. Men så resulterar det i att vi överlag behandlas som små barn som bara ska acceptera allt som "de vuxna" bestämmer, utan någon möjlighet att vara med och planera själva. Eftersom jag är uppfostrad till att vara väldigt artig så sa jag givetvis ingenting, men när vi åkt hem igen var jag faktiskt lite ledsen och kände mig underminerad som person. 

Hur skulle ni agera och reagera på det här? 

Hur länge sitter man vid "barnbordet" i era familjer? 

Anmäl
2013-09-03 13:49 #1 av: Vyer

Vi har inga "barnbord" i min familj/släkt, inte i min sambos heller (vi båda har ganska liten släkt, inte så många barn i den heller). Men hade jag blivit 'tvingad' att sitta vid ett sådant så hade jag inte uppskattat det. Jag är vuxen och vill således bli behandlad som en vuxen och ha samma status som de andra vuxna i sällskapet. 


Anmäl
2013-09-03 14:01 #2 av: Murvel

#1 Mm jag kommer också från en mindre familj utan barnbord, så för mig var det en ny grej. Vi frågade lite lättsamt "jaha, när blir vi vuxna då" och då var svaret "när ni får egna barn". Men det lär ju ta ett tag till.. Vi får väl helt enkelt vara barn tills vi är typ 28 Lipar

Anmäl
2013-09-03 14:05 #3 av: andersson..

Jaha, man är barn till den dagen man får egna barn. Då kommer jag aldrig bli vuxen då.

Anmäl
2013-09-03 14:24 #4 av: andgustav

Har passerat den övre senior gränsen skulle aldrig låta våra barnbarn sitta vid ett barnbord. Mina föräldrar har en del konstiga åsikter men vi bara ignorerar. Jag skulle vägra att vara med på sådant. Barn blir vuxna och då ska de respekteras.

Anmäl
2013-09-03 14:31 #5 av: [WickedAlly]

Nu har inte vi något sådant i min släkt men för mig är barnbord till för små barn, tänker mig under tio typ. 

Jag hade sagt att antingen så får vi sitta med de andra vuxna eller så går vi. Jag hade inte funnit mig i att bli behandlad så.

Anmäl
2013-09-03 14:34 #6 av: Murvel

#3 Ja ellerhur. Det är ju inte alla som gör det. Jag tror att det mest var en pik till oss snarare än något egentligt "kriterium", men det är ju lite märkligt att se oss som barn och ändå pika oss att vi borde skaffa barnGalen 

#4 Vad anser du vara en rimlig gräns för att räknas som "vuxen" vid sådana tillfällen? 

#5 Vi var på deras sommarställe så ingen chans att gå därifrån. Dessutom är jag för artig Lipar. Men här är barnbordet i alla fall i mer spridd ålder så det kändes mer ok, allt från blöjbarn till äldre tonåringar. Och så vi : "Unga vuxna"

Anmäl
2013-09-03 14:38 #7 av: [WickedAlly]


#6 Krånglar ju onekligen till det ja.

När det är så spridda åldrar så känns det ju vettigare att alla sitter med alla, jag tycker ju inte att någon på sjutton ska behöva sitta där heller egentligen även om man på pappret är ett barn. Tillställningarna måste ju bli rätt tråkiga när man inte kan föra ett vuxet samtal vid bordet utan istället får torka upp efter sina yngre släktingar. Det tycker jag är föräldrarnas jobb ärligt talat.

Anmäl
2013-09-03 14:51 #8 av: Murvel

#7 Jo, nu var det mer som att vi var där just för att ta hand om småbarnen så att föräldrarna kunde ha sina vuxna samtal i fred. Lite tråkigt att vara medbjuden som gäst och det var sååå viktigt att vi skulle komma, för att sedan bli obetald barnvakt ;)

Anmäl
2013-09-03 14:57 #9 av: [Zorita]

Nu har vi inget barnbord längre eftersom de flesta barnen vuxit upp, men när vi hade det fick jag kämpa mig från det. Jag är äldsta kusinen i släkten med tre år mellan mig och den som var näst äldst, så det var inte så många som tänkte på att jag började bli för stor för att sitta med mina yngre kusiner. Jag fick säga till själv och när jag var kanske 16 nånting började jag få välja själv var jag ville sitta.

Barnbordet var dock väldigt kul för de som hade rätt ålder för det, de fick ju slippa det tråkiga vuxenpratet och kunde stoja hejvilt i stället. Det görs än idag, vid ett något äldre "barnbord". Numera väljer jag ofta det i stället för vuxenbordet ;)

Jag skulle säga att man åtminstone vid 18 års ålder måste få sitta med de vuxna. Men det beror ju på vilken ålder det är på de närvarande också. Är alla de andra barnen yngre än tonåringar tycker jag att man ska få inkluderas vid vuxenbordet tidigare. Jag fick som sagt flytta dit när jag var 16, och då var den nästa i ålder 13. Hade det funnits flera kring 14-16 hade barnbordet kanske varit drägligt längre, om du förstår hur jag menar :)

Men man måste nog kanske säga till om det själv, för föräldrar tänker nog kanske inte på att man vill "uppgraderas" till det vuxnare sällskapet, de utgår kanske från att det blir tråkigt.

Anmäl
2013-09-03 15:44 #10 av: andgustav

#6 Vuxen tycker jag när kommit upp i puberteten. Förstår mig inte på barnbord alla ska umgås tillsammans. Barnbord hör hemma i gamla Bergman filmer):

Anmäl
2013-09-03 16:52 #11 av: Snovit79

Vi har haft barnbord, då jag växte upp. Smidigt med lägre bord och stolar till dem och så barnen får mer nöje än att sitta och lyssna på trista vuxna. Men barn är barn - gränsen går vid tonåren ungefär. Lite svårt att hård-dra en gräns. Vissa 10-12 åringar är ju intresserade av att diskutera med. 

Man kan väl säga att då man inte leker med maten, har myror i brallan och vill springa iväg och leka - så kan man sitta med dem vuxna. Min son är 14 år och går såklart hellre in på sitt rum och fikar framför tv-spelet. Fast då min mormor är med, så sitter han gärna kvar och pratar minnen eller lyssnar på mormor. Man vet aldrig då hon försvinner.

Att förnedra eller vara respektlös är aldrig okej. Ni borde sätta ner foten och tala om att Ni kommer inte på nästa middag/högtid om Ni inte blir behandlade som vuxna.


Anmäl
2013-09-03 17:58 #12 av: Anna4077

Jag avskydde barnbordet. Men det fanns av praktiska skäl och pga plats brist. Minns inte riktigt när jag väl lyckades knö in mig på vuxenbordet. Min lillebror blev kvar jätte länge. Han tyckte det var tråkigt och då fick han titta på tv osv. Mina kusiner sitter vid tvn av eget val

men jag va på kalas hos min sambos mormor och morfar. Vi satt alla i köket utan problem där vi alltid sitter. Sedan kommer hans morbror. Plötsligt blev vi barn (yngsta är 16) förvisade in i ett annat rum. Inte för att det fanns plats utan för att "vuxna" skulle prata. Jag va upprörd i två veckor och kände mig fruktansvärt förnedrad. Övervägde att själv ha ett "pensionärer" bord på gamlingarna kunde prata men ja. Nu är jag uppfostrade bättre än så tyvärr.

Anmäl
2013-09-03 18:14 #13 av: Jojaton

#9 Vi har det ungefär samma i min släkt, jag är äldst med tre år skillnad till nästa, vilket råkar vara min bror, nästa efter det är fyra år yngre än mig. Jag tror jag flyttade till vuxenbordet vid 15-16 års ålder, trivdes inte jättebra eftersom jag fortfarande var lite för ung för deras snack, men nu är det inga problem (är 20)

Jag tycker att det är konstigt att de placerar er vid barnbordet, men det värsta är ju att ni inte får mat, finns väl ingen vettig ursäkt för det?

 Johanna - @mysheltiesam

Anmäl
2013-09-03 19:19 #14 av: Murvel

#13 Ja jag blir inte klok på varför vi inte fick frågan om vi inte skulle följa med till släktingarna och äta lunch, nu när det inte fanns någon mat i den stuga vi bodde i. Eftersom vi åkt dit med sambons familj hade vi ingen möjlighet att själva åka och handla heller. Supermärkligt. Det ansågs helt enkelt inte särskilt viktigt att vi skulle äta. Jag hade bara med mig lite "färdkost" och det var ett paket riskakor, som vi bjöd på i bilen på vägen dit och som därmed tog slut - haha. Snopet. 

Och min sambo vågar inte prata med sin mamma om det här för hon behandlar bara honom som en gnällig tonåring/trotsig unge, och viftar liksom bort problem med "goda" argument så som " ja men X, nu blev det så."

Anmäl
2013-09-03 20:03 #15 av: Gur4m1

Ja...det där är inte okej beteende mot er, så förstår att ni känner som ni gör. Ni får stå på er om detta. Säg nsäta gång att ni inte vill sitta vid barnborde,t ville ni leka barnvakter skulle ni skaffat egna barn.

Jag mins att jag fick sitta vid barnbordet vid min faster och farbrors ihopslagna, stora födelsedag (men mitt ett år äldre kusin fick sitta vid "vuxna bordet". Men där sa min mamma ifrån. Jag var 15 år och skulle börja gymnasiet (fylla 16 år om bara några månader). Så jag fick sitta vid de vuxna. Sen ville min faster bjuda mig på barnmaten (varmkorv med mos, klassiker) medan de övriga fick sillsmörgås- även där sa JAG  ifrån (för hon har nån dille om att barn gillar varmkorv- själv älskar jag t.ex sill, surströmming och sånt- sen jag var så liten som jag kan minnas). Min mamma stöttade mig, för hon tyckt ehela grejen var löjlig efterosm min kusin, dotter till varmkorvskvinnan suttit vid de vuxnas bord i några år.

Så jag fick min sillsmörgås och har aldrig behövt sitta vid något barnbord sedan dess SkrattarNu är jag snart 33 så det vore otroligt märkligt att hamna där annat än som barnpassare (vilket jag inte skulle ha något emot, då jag _älskar_ småbarn och tycker mina släktingbarn är så gulliga). Men då blir man ju oftast tillfrågad- eftersom föräldrarna blir GLADA att slippa ränna skytteltrafik mellan borden, att de kan få ägna sig till samtal med övriga släkten eller vännerna osv. Ens HJÄLP blir uppskattad. För det är vad ni gör, ni hjälper dem, dags att få uppskattning (erkännande) för det också eller strejka.

Men när man är ungdom, så är det viktigt att få känna sig sedd och respekterad som vuxen. Är ni i alkoholmyndig ålder och dessutom lever som sambosar, då ska ni inte sitta vid barnbordet, då ska de fråga er om det går bra att ni passar deras barn :P För det är barnvakter ni blir satta att vara. 

Däremot har jag noterat att singlar fota placeras vid barnbordet eller motsvarande när man har större middagar, födelsedagar osv. Jag gillar inte sånt..,.. alls.

Anmäl
2013-09-03 22:47 #16 av: [Yllhilda]

I min släkt brukade barnen få äta först, när dem var klara satte sig alla vuxna och fick äta i lugn och ro medans barnen sprang och lekte.

Jag föreslår att du vägrar fara när dem bjuder igen. Antingen låtsas du att du är sjuk eller så kom "något viktigt" upp... Eventuellt undantaget begravningar.

¨* Den som gapar efter galen fågel ser inte skogen för alla ben *¨
Medarbetare på virkning och gravid ifokus.

Anmäl
2013-09-04 05:34 #17 av: viktoria91

Jag och min sambo sitter också vid barnbordet, han gillar inte det och mig kvittar det.

Anmäl
2013-09-04 07:04 #18 av: Gur4m1

#16 ja.. precis. JAg gör så numera när ...min killes släkt har grejer. Jag är "sjuk" eller "jobbar" (nu jobbar jag iofs faktiskt men om jag vill något brukar det kunna gå att lösa- men nu vill jag faktiskt inte). Man vill inte umgås med folk som inte kan behandla en med respekt men själva sätter sig på en väldigt hög piedestal och anser sig ha en norm som man måste leva upp till. T.ex att pressa TS sådär om att själva skaffa barn. Låter sådär lagomt sinnessjukt, sådär så man kommer undan med beteendet men det är just....sinnessjukt beteende. Vem säger och GÖR så mot andra?
Inte speciellt scialt kompetenta personer anser jag. Däremot någon som fått lite för stort kontrollbehov och försöker bestämma/manipulera sitt barn och hans sambo till att göra vad de vill att de ska göra.  Helt ofrömögna att acceptera att de själva gör misstag och kan inte prata om det (låter som min mormors generation).

Jag hade gått därifrån (För så rasande hade jag varit- handlar inte omohyffs- blir man respektlöst behandlad så förtjänar denne inte respekt tillbaka), får vara mitt ute på landet, kan väl högst handla om någon mil eller två till närmaste samhälle eller så? Det tar någon timmes promenerande- om man int ehar turen att stöta på någon att lifta med. Sen första bussen hem. Sen inte ses innan en ursäkt är serverad, en jävligt bra sådan.

TS; följ inte mer på fler middagar, det är mitt förslag. Folk som slänger omkring sådana där pikar och inte kan ta samtal om när saker går fel ska man undvika för sin egen sinnesfrid.

Anmäl
2013-09-04 09:28 #19 av: pyromanen

I min släkt var det ofta barnbord vilket vi gillade som barn eftersom vi hade skitkul ihop.  När man började bli lite "stor", typ 16-17 fick man välja om man ville vara barn eller vuxen. Vid samma ålder fick vi även val om vi ville dricka öl eller vin till maten istället för läsk (i Danmark).

Anmäl
2013-09-04 15:15 #20 av: PennyScarlett

Jag fick börja sitta med dom vuxna när jag började högstadiet typ...sen är det klart att man får springa efter småsyskon ibland, men nu efter man tagit klivet in i vuxenvärlden så bjuds min eventuella partner på alkohol om så önskas, jag får också, men måste själv be om det. Till kalas och liknande räknas man självklart in både med alkohol och kaffe efter maten... Tycker din situation verkar minst sagt märklig...

Anmäl
2013-09-04 17:33 #21 av: Hera

Vi har nog aldrig haft barnbord vad kag kan minnas.
Låter helt galet hur ni behandlas!

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-09-04 17:46 #22 av: MjauMu

Jag förstår inte.

Ni blir "placerade" vid barnbordet? Går inte var och en bara och sätter sig var man vill? Sätt er där ni vill sitta!

Inte sitter vi på några speciella platser när vi har släktträffar. Man sätter sig där det finns en stol ledig bara.

Eller har ni bordsplacering?

Om ni sätter er vid "vuxenbordet" vad händer då? Blir ni tillsagda att byta plats?

Anmäl
2013-09-04 18:28 #23 av: obstitant

Jag skulle vägra att åka iväg med dem fler gånger och tala om varför. Förklara att ni inte känner er välkomna eller respekterade när de behandlar er som barn och samtidigt inte ens bryr sig om huruvida ni har något att äta eller inte. Beskriv konkret vad ni förväntar er för bemötande, och umgås inte med dem på ställen där ni inte enkelt kan ta er därifrån om de behandlar er respektlöst. Förklara innan vad ni förväntar er, och behandlar de er respektlöst reser ni er genast och går därifrån. Detta under förutsättning att umgänget mellan såna här oförskämdheter är någorlunda trevligt och givande, förstås. Är det inte det finns det ju ingen anledning att utsätta er för det alls.

Det är såklart din sambo som i första hand bör vara den som sätter ner foten gentemot sin familj. Du kanske kan peppa honom att inte låta sig nedslås av gensvaret utan att lugnt och stadigt förklara att så här är det, det här förväntar vi oss, och om x händer igen så kommer y att hända. Och sen förstås genomföra y också. Det är enda sättet de kommer att förstå att de faktiskt inte kommer undan med det längre.

Anmäl
2013-09-04 19:31 #24 av: Murvel

Tack för alla era svar. Jag ska be min sambo att prata med sin mor på tu man hand och förklara att vi kände som vi gjorde, och hoppas på att hon tar honom på allvar den här gången. 

Först tänkte jag att det kanske var jag som överreagerade, men det verkar som att ni förstår problemet i alla fall. 

Blomma

Anmäl
2013-09-06 16:02 #25 av: [Rödluvan]

Undrar hur de kommer räkna det hela, om ni inte blir vuxna förrän ni får barn. När graviditeten är ett faktum, eller när barnet är fött?
Kanske kan bli lite jobbigt att sitta höggravid vid ett bird för barn.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.