trist att höra att dina föräldrar inte insett att du är vuxen fastän du själv har vuxna barn.

#1

De är mycket jobbiga. Min fru satt mittemot min mamma under en middag hon talade om sina magbesvär och avföring. Som du förstår blir man mycket trött på att höra allt bullshit vid en middag på en exklusiv restaurang talar man inte om sådant.

Jag har turen att ha en väldigt bra relation med mina föräldrar, speciellt mamma. Hon får gärna lämna synpunkter på saker i mitt liv, men hon låter mig själv ta besluten och accepterar dom.

Men prata med dom? Säg åt dom att lägga av och om dom inte gör det så kommer ni börja ta avstånd från dom? Ge dom en chans att förstå vad som händer. Jag brukar alltid ta gamla människor med en skopa salt. Saker går in och ut. Inget man ska ta personligt. Om det verkligen går över styr får man ibland säga till på skarpen. Iallafall tala om för dom att ni planerar att ta avstånd från dom om dom inte lägger av. Tycker man ska ge dom ett val.

Jag kan inte riktigt fatta att du har låtit det gå så långt så länge🤔

#4 Jag tar dom med en nypa salt.

#5 Jag har försökt men nu är det som de är och mina syskon har samma problem. 

Sov gott mina vänner!

Kul hur man uppfattar saker så olika- T.ex din pappas kommentarer om att du ska äta ordentligt eller din mamma som vill att du ska ta en kakak till- tyder på omtanke anser jag :) förmodligne jsut för att de är äldre och från en annan tid. De verkar helt enkelt inte ha andra sätt att ha kontakt med dig, tyvärr.

Det där med julkort kna ju jag tycka är tråkigt, varför ville barnen inte ställa upp på ett fmailjekort? Svårt när dina föräldrar ligger i jorden, då kan de rent av ångra att de inte ställde upp på en familjebild?

Det där med att byta julkappar…detta är något som verkar väldigt vanligt, speciellt när det kommer till dyrare saker. JAg har en moster osm kunde skicka listor med saker ohn inte ville ha, utan SKA ha, annars blev det ett jäkla liv. Min mormor löste det genom att alltid göra som henens dotter ville, min mamma bemötte det med att totalt skita i listan- vilket såklart delade vår släkt i två läger. Så vi firade till slut bara julen med min mormor. Så alternativet där är ju att helt enkelt sluta köpa presenter till varandra. Julen handlar ju mest om att träffas och umgås, jag tror det är viktigt för dina föräldrar, andgustav.

Kanske de har svårt att bryta mönstret, precis som du har? Jag kan bli jätteupprörd över saker mina fräldrar säger åt mig ibland och min partner fattar ingenting, för han vet inte vår historia. Som barn och förälder är relationen mer än ögat kan se. Att bjuda på en till kaka ser du som irriterande, jagtycker det är omtanke och gulligt- så länge hon kan ta att man tackar nej, att man  har fått nog med kaka.

Våra äldre är viktiga att ta vara på medan de finns, även om de verkar vilja krypa in under en sten och förneka framtiden. :) Försök se på allt de kan tillföra-  för över samtalen på annat. Min mormor och min partners morfar, brukar ofta berätta om sinbanrdom, "deras tid" minnen, speciellt om andra slätingar osv. Som släktforskare finner jag detta som en otrolig skatt som bara våra äldre kan ge oss- och som lätt går förlorad.

JAg tror dina föräldrar vill känna sig viktiga och behövda. Precis som alla människor vill känna sig. Så tacka bara nej nästa gång, eller säg att ni inte köper julkappar detta år.

#7

Personligen anser jag inte att man behöver sådant nummer av allting. Har kompisar vars föräldrar knappt bryr sig. Att barnen inte vill vara med på gruppfoto tycker att de inte ska komma ni måste och det är vi i så fall bestämmer inte mina föräldrar. Herman Lindqvist sade att de värsta var när fransmännen träffades under jul då kommer egot fram hos folk. Mina syskon har haft ordentliga konflikter med mina föräldrar och jag undviker konflikter det lägger man alldeles för mycket onödig kraft på. Håller med dig att man inte har sina föräldrar för tid och evigheter. Men det finns alltid gränser och det ska man respektera. Distans till är allt är det bästa, skulle jag bestämma över min dotter och då skulle jag åka på en blåtira. Hon är 26 år välutbildad och har bra jobb.

18 så din dotter hade brkat våld mot sin egen far om du hade försökt bestämma?

#8 menar itne att man ska bestämma över folk- menar mer att även en förälder har fortfarande rätt att säga sin mening, uttrycka sig och ge råd :) Jag anser även att man som nära släkt har rätten att "lägga sig i" saker som man kanske inte skulle förvänta sig från ytligt bekanta. Att säga "ta en kakka till" eller "Vi ska ta en släktbild" är inte i mina ögon samma sak som "ni måste, vi bestämmer". Men ärligt, om en släktbild ska bli till med många människor så måste ett datum och tid bestämmas och alla blr ju utsattaom någon enstaka vägrar eller bråkar om det.

Jag är 32 och min pappa kan säga åt mig "det där är en dålig idé," eller ge mig tips på bra elbolag och liknande- jag lir glad att han bryr sig- håller jag inte med så säger jag det och det är där respekt klickar in.

Äldre generationer har lite svårare med hierarkin. De har levt i en värld där äldre blivit MER respekterade och säkert förväntat sig att själva en dag få åtnjuta denna respekt. Jag tycker inte en förälder ska bestämma över ett vuxet barn, men barn å föräldrar är alltid barn och föräldrar, men som vuxen kan man alltid säga nej eller undvika situationen :>

#10 Som föräldrer ska man släppa navelsträngen när det gäller barnen. Var och en tar sitt eget ansvar. Det där med föräldrar som lägger sig i skapar onödiga irritationer.

11 att klippa navelstränhen är en sak. Men mina föräldrar är och förblir alltid mina föräldrar och jag vill att de är delaktiga i mitt liv. Att de frågar om ditten och datten, oroar sig ibland och vill veta hur mitt liv är. Träffar min mor ca 5ggr i veckan.

#9 Min dotter är mycket bestämd och sätter ner foten när hon behöver. Ingen dalt vill hon ha och bakar bra tårtor.

#11 Föräldrar är föräldrar. Men när de börjar hänga om tavlor och möblerar då är det hög tid att markera. Jag hade en kompis vars mamma kom med mat till honom och städade. Hon kunde inte sitta stilla utan skulle ändra om i lägenheten. Min mamma vågar inte längre sedan 20 år tillbaka. Man äger aldrig sina barn.

14 nu har vi ju inte pratat om att föräldrar möblerar om eller äger sina barn. Min mamma har aldrig och skulle aldrig lägga sig i min inredning. Däremot kan hin köpa saker hon tror jag skulle gilla att ha i lägenheten.

#15 

Min mamma gjorde det en gång och då började kriget med f d som jag har min dotter med. Min f d ville inte ha in henne innanför lägenheten mer och min f d var gravid.