Förhållande

Förvirrad

2013-09-08 16:36 #0 av: AmandaU

Jag har varit tillsammans med min pojkvän i snart tre år och vi har bott ihop snart 2 år. Det är som så att jag känner mig inte kär längre. Jag tycker om honom och har inget emot honom, men känner inte dedär pirret längre. Självklart förväntar jag mig inte att man är "kär" jämt, men kärlekspirret brukar, iaf för mig, komma någongång ibland, då man känner att man är så himla kär. 

Är som sagt ett tag sen jag kände så. Under sommaren har jag också vart med om en olycka vilket har ändrat våran "situation" hemma och det har inte vart som det brukar. Vi har setts massor och han har fått hjälpa mig med det mesta, som att laga mat, hämta vatten osv. men jag börjar nu kunna göra saker själv igen. 

Bråken har ökat och jag känner att jag inte kan ta upp något med honom utan att han ska brusa upp. Känns som att det är bättre att vara tyst än att ta upp något, då det bara blir värre. Efter bråken har vi pratat om att vi inte kan ha det såhär och vi måste göra något åt det, men det har inte skett. Känns ofta som jag får "rätta mig efter honom". 

Har någon av er känt likadant? Hur skulle ni göra? 

Tack på förhand


Anmäl
2013-09-08 16:42 #1 av: Hera

Frågan är ju om du älskar honom eller inte. Pirret stannar inte alltid kvar hos alla, även om en del känner det då och då. Men du skriver att du "inte har något emot honom", viket för mig låter so matt du tappat känslorna.

Du borde prata med honom. Det kan ju bero på att ni bråkar så mycket. Kanske parterapi?

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-09-09 05:28 #2 av: [elmaek]

Först skulle jag se till att det verkligen vart nåt av allt snack. Jag menar, om ni ändå kommit så långt att ni inser att ni borde göra nåt åt bråken så kan ni komma längre. Ta tag i det, kom med förslag på hur ni ska lösa det hela. Sätt er ner och ta ett ordentligt snack och ta reda på VARFÖR det blir bråk, en anledning finns det alltid. Sen går ni därifrån. Bråkar ni om svartsjuka, pengar, vardagslivet, hushållssysslorna? Så länge man har ett ämne att gå efter, ett ämne som är anledningen till bråken så tar man det därifrån och sen arbetar man på det.

I ett förhållande kan man inte bara slänga sig på soffan och sluta bry sig. Det är ett litet krux att få ett lyckat förhållande här i livet. Man ska kunna kommunicera, umgås och ha roligt, vara på någorlunda samma nivå här i livet, ha ungefär samma sexlust m.m. Självklart ska man kunna slappa med varandra också (Cool) men det jag menar är att när man inte börjar ta hand om bråken och/eller de heta diskussionerna så har man ''gett upp'' lite. Så fort en dispyt uppstår tar man tag i det: jaha, vad var anledningen till denna dispyt? Aha, svartsjuka (exempel).. hur löser vi detta så vi båda är nöjda med liknande situationer i framtiden och kan undvika en dispyt? Varför uppstod ens svartsjukan, ligger det något mer i det hela? Hur känner varje part? ... Förstår du vart jag vill komma? Diskutera, diskutera, diskutera är sånt man ska göra vid bråk för att kunna lös allt. Slår man dövöra till och tror saker löser sig av sig självt är det fel.
Så... diskutera med din partner djupgående om bråken. Kom på lösningar så liknande bråk kan undvikas. Lyssna på din partner och be han lyssna på dig.

Sluta rätta dig efter honom. Man är 2 i ett förhållande och inte bara en. Då ska båda få ta lika mycket plats och allt ska vara 50/50. Får han säga sina åsikter utan att brusa upp sig ska du kunna göra detsamma m.m.

Be han lyssna på dig, riktigt noga och sen säger du vad du har på hjärtat! Dina känslor, tankar och åsikter och sen försöker ni ha en levande diskussion om er situation. Jag lovar dig att kommunikation löser så himla mycket i en relation! Skrattar
Jag har bara varit tillsammans med min pojk i en månad och vi har haft heta diskussioner ska du veta! Jag trodde inte det var möjligt efter så kort tid med varandra.. jag gav nästan upp. MEN.. vi hade heta diskussioner för vi fungerade olika, gjorde olika saker som var mindre accepterat hos den andre osv. Då fick vi komma på lösningar, prata ut om våra tankar och känslor och åsikter och sedan bara diskutera oss igenom det hela. Senast så skrev jag ett sms på 12 sidor om saker han sårar mig med, haha. :P Och jag menar.. kan vi inte komma oss igenom allt det vi gjort så var vi inte mogna nog för denna relation. För tro mig, vi har det absolut inte dåligt.. vi har bara varit tvungna att reda ut lite saker för att stå på samma nivå så att säga. Glad
Så jag av någon vet hur viktig kommunikation är! Det var dit jag ville komma, hehe.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.