Vi bråkar aldrig. De få gånger det funnits irritation kan jag räkna på en hand. Då har det berott på trötthet tillsammans med lågt blodsocker. Firar snart 2 år.

Våra hundar. Vi har lite olika idéer om uppfostran av dem. lustigt nog är vi helt eniga om hur vi ska uppfostra barnen. Men jag tycker tex att hundarna kan bära sitt eget dricksvatten nu när vi har barn att bära på på promenaderna medan han anser att hundarna inte ska behöva göra det för det vore jobbigt för dem. Vi försöker kompromissa, tex att han får bära på vattnet. Sist bar han både barn och vatten till hundarna, men vattnet övergavs efter 5 minuter. Nästa gång kanske han är mer öppen för att testa hundarnas fina klövjeväskor i stället ;)

Här kommer det:
Han är känslig om vissa saker jag kan ta med en nypa salt och jag är känslig om vissa saker han kan ta med en nypa salt.
Olika värderingar och åsikter om saker och ting har också ställt till det.

Vad vi har haft våra heta diskussioner. Bråk ser jag det inte som då vi inte skrikit på varandra eller ens höjt rösten utan vi har bara diskuterat och pratat ut.
Insåg här om dagen att trots att vi är så lika och är tvillingsjälar så är vi så olika om vissa saker. Och att hitta en balans och en jämn nivå är där vi är idag. Vi kompromissar, pratar ut och kommer på lösningar för att hitta vår balans. Det är synd att vi haft våra dispyter på bara 2 månader men vi har vuxit tillsammans på så sätt och blivit starkare och säkrare. :) Det är huvudsaken!

Jag och min pojkvän sedan över 5 år tillbaka bråkar aldrig. Jag har bråkat PÅ honom ibland (Märkligt nog just över att vi aldrig bråkar!!) efterosm jag vill känna att han faktikt är delaktig i vissa beslut. Varför bråkar vi aldrig?

Ptja vi har i grunden lika värderingar kring saker som politik, religion och…t.ex existensen av spöken (att vi inte tror på spöken). Vi är överrens om vad man ska äta (vi två, vad vi vill äta alltså) och vi bor inte ihop så vi har ingne orsak att bråka om att vi har olika tider som vi sover/äter på, röra i lägenheten osv.

Men ja, jag brukar ha perioder där jag känner att LITE bråk kan man ju faktiskt göra, då jag tycker det är märkligt att en person aldrig har en avvikande åsikt om någonting. Jag gillar inte tanken att han bara håller med för att göra mig nöjd, inte alla gånger iallafall :P Ibland måste man kunna diskutera och kanske "bråka" lite för att komma fram till större saker i relationen. Men nu känns det som att jag oftast är den som diskuterar och han "lyssnar".

Men bråkar, vad innebär det? för vi skriker aldrig på varandra. Jag harvarit i relationer där killen börjat skrika över att en gaffel inte blivit diskad ordentligt och "det var droppen!" ungefär. Bråk som blivit mer hetsiga än nödvändigt när jag haft PMS osv. Men nej, jag och min nuvarande tjaffsar inte, bråkar inte. Vi är oftast överrens om saker och där den ena vill något så hjälper den andre till och när det är nje så är det nej, så enkelt. Skulle vi bo ihop tror jag itne vi skulle bråka speciellt mcket mer då han är mer pedant än mig men han är väldigt…konfliktskygg, lugn och omtänksam. Men ja, jag har stora problem att hantera "konflikträdda" personer men han är å andra sidna duktig på att ta udden ur meningslöst tjaffs också. Det är skönt. Haft nog med sådant i tidigare relationer.

Vi har aldrig bråkat. Förstår inte vad det skulle finnas att bråka om.

Vi har aldrig haft något riktigt bråk under våra två år tillsammans. Om det blir tjafs så beror det nästan alltid på trötthet eller lågt blodsocker.

Jag är mest hetsig av oss, min man är lugnare, så om jag börjar "hålla på" så kan han oftast lugna ner mig så att det inte blir en massa onödigt tjafsande. Om det är nåt problem så pratar vi om det på ett icke-tjafsande sätt, är så mycket bättre det.

vi bråkar heller aldrig trots att vi har väldigt olika åsikter om ganska stora frågor, som politik och religion exempelvis. vi kan börja diskutera, men vi har lärt oss att sluta diskutera när det blir hetsigt i frågor där vi inte kommer någon vart. vi har helt enkelt accepterat att vi har olika åsikter.

övriga vardagsfrågor finns ingen anlednin att bråka om :P

De få bråk som vi har haft har berott på kommunikationsproblem; vi har missförstått varandra, tolkad vad den andra sagt fel osv. Efter lite hetare känsloyttringar har det gått att lösa genom att prata om det så att allt blir förklarat. 

Annars så förekommer det lite vardagsgnäll om odiskad disk och sådant där, men det klassar jag inte riktigt som bråk. 

Och precis som #6 så är min sambo väldigt lugn och sådär, han lugnar ner situationer som hade kunnat bli tjaffsiga. Mitt ex och jag bråkade mer eftersom vi provocerade varandras hetsiga humör och bråken spann vidare och blev onödigt hetsiga på grund av det. 

Min pojkvän har jag inte bråkat med än, men det kanske kommer.

Vi bråkar aldrig, men irritation har uppstått en del det senaste pga att jag vill ha saker i ordning, särskillt nu när vi har barn. Vi har båda varit slarviga av oss men nu vill jag att vi ska anstränga oss för att ha det hyffsat städat och att vi plockar undan disk på en gång osv, medan är är lite mer att det inte är så noga.

Vi är ganska hetlevrade båda två så det uppstår ganska ofta tjaffs, aldrig riktigt bråk dock. Eller det kanske kan klassas som bråk, jag vet inte egentligen. Handlar mest om hemmet, att disken inte är tagen och liknande. Han tycker att jag kan ta disk och sånt när jag ändå är hemma (pluggar på distans) och jag tycker att han kan hjälpa till ibland. Speciellt nu när jag mår rätt illa om dagarna och mest vill sova. Men ingen av oss är långsint så det går över väldigt fort, slutar oftast med att vi hjälps åt och sedan myser när det är städat.

Uhm…Har aldrig bråkat som sådan. Har däremot blivit sur och besviken på honom då han rökte på en del och nästan alltid var pårökt när jag verkligen behövde prata med honom…Men det var då! Bråkar gör vi däremot aldrig ^^

Ordning o reda/ prylars vara eller ickevara och hur och hur mycket.

Oftast missförstånd eller brist på kommunikation. Inga stora bråk, utan små irritationer. Jag är den typen som gärna lugnar ner mig innan om något skulle hända, medans han gärna pratar ut och vill lösa det direkt. Så där får man kompromissa.

Pga av trötthet nu när vi har spädbarn som ej sover på nätterna

Vi har inte bråkat och firar 2,5 år på onsdag, men som flera säger så har det funnits irritation - främst från min sida då jag varit hungrig eller trött.

Matlagning,disk,tvätt,alkohol,pengar m.m Allt möjligt.Vi har alltid haft ett stormigt förhållande och är väldigt olika.

små fåniga skitsaker som jag knappt kommer ihåg efteråt.