Förhållande

Mår dåligt över aldrig haft ett förhållande

2013-10-03 17:30 #0 av: MissCassandra

Jag mår dåligt över att aldrig haft ett förhållande för det sänker dels min självkänsla och självförtroende men jag vill också känna mig älskad.

Det har kommit till det stadiet att jag avskyr se par, avskyr se kärlek, avskyr se när folk går med sin partner, ännu värre när personer sitter och hånglar osv med sin partner. I de stunder känner jag bara att jag vill därifrån så jag slipper se det för jag får en känsla i kroppen av att jag aldrig kommer få uppleva kärlek och den känslan får mig vilja dö.

Hur ska jag hitta en pojkvän?

Anmäl
2013-10-03 17:50 #1 av: Hera

Har för mig att du bara är 16 år?
Det är ingen ålder. Det finns dom som hittar kärleken vid 30, 40 och 50 år åldern.

Om du vill dö för att du inte har en pojkvän råder jag dig att uppsöka kurator eller psykolog snarast.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 18:18 #2 av: MissCassandra

Kuratorer har bara gjort saker värre för mig, sagt att jag är känslomässigt störd etc, får inte direkt bättre självförtroende av det

Anmäl
2013-10-03 18:36 #3 av: Hera

#2 För att kunna få rätt hjälp behövs ibland diagnoser. Dom säger inte saker för att trycka ned dig utan för att hjälpa dig!

Du vet väl att för att över huvud taget kunna göra det du önskar som jag läste på ett annat forum så MÅSTE du ha kontakt med psykologer och sådant. Annars kommer det aldrig gå igenom.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 18:39 #4 av: ChristineL

Varför så bråttom? Du är bara ett barn! Man hittar inte kärleken genom att leta.

Jag har väldigt svårt att tro att en kurator kallar sin patient (heter det så?) för känslomässigt störd.

Anmäl
2013-10-03 18:46 #5 av: Gur4m1

Jag har haft många pojkvänner, älskare och flirtar men först efter att jag blev 17 år. När jag var 16 kände jag lite som dig, "Varför vill ingen ha mig?". Mitt problem då var att jag var ganska blyg men även lite avvikande i beteendet jämfört med många andra jämnåriga tjejer. Jag hade många intressen istället och min första pojkvän mötte jag via min syster och en gemensam vän. Ja, det var så lustigt för där jag växte upp satt alla på internet redan på slutet av 90-taletoch chattade (inte msn)- Då menar jag _alla_ ungdomar. För fester, flirtar osv.

Så genom min syste roch vän fick en kille reda på att jag tyckte att han var snygg, och därför kontaktade han mig via den här chatten och där bestämde vi oss för att träffas. Om detta skett "irl" direkt, dvs om han mött mig på skolan och sagt "jasså så du tycker jag är snygg..." då hade jag bara blivit röd som en tomat, blånekat och sprungit därifrån (mm..väldigt moget men så blyg var jag inför osäkra situationer). Nu blev det istället en mysig träff. Han visste redan att jag var attraherad av honom, och han var bra på att ta initiativ.

Vi for ut med en båt och han rodde runt mig en stund innan vi gick hem till honom. Först tyckte han att det var konstigt att jag aldrig haft en riktig pojkvän, men innan jag skulle gå hem igen så hade jag fått min första riktiga kyss (Räknar inte in de man fått i Ryska posten, haha).

Vi blev ihop, även om det blev väldigt kortlivat så var det skönt att veta att killar visst kunde tycka om mig. Några månader senare träffade jag en ny pojkvän som jag var tillsammans med i nästan ett helt år. Där började det med att vi var vänner men han blev kär i mig ^_^

Men innan den där första pojkvännen så kände jag att jag kommer dö som en oskuld, aldrig träffa någon som vill vara tillsammans med mig osv osv. Idag, med facit i hand, kan ajg abra säga- jag kunde faktiskt väntat lite till, rent av. För vet du vad, relationer är kanske mysigt och allt sådant men det kräver också massor om man ska få det att fungera. Det är inte alltid man hittar rätt första gången och då innebär det även hjärtesmärta och massa besvär.

Finns det någon speciell orsak kring dig som person, förutom att du är 16 och singel fortf, som gör att du tror att du _aldrig_ kommer att lyckas hitta någon? Du låter väldigt ung för att redna vara så bitter över andras lycka (det är inte speciellt klädsamt).

Oroa dig inte,lev ditt liv, fokusera inte på det du inte har, men fundera på om du verkligen inte alls får erbjudanden och så från killar i din omgivning :D Killar är ju precis som tjejer lite blyga och subtila i sina försök att nå fram. I den åldern är man så sjukt rädd att bli nekad, ett NEJ känns som tusen spikar i hjärtat, men man måste ta den risken för att få chansen att även få ett Ja eller "kanske".

Kanske du borde börja raggalite själv om du inte redan gör det? Men soms agt, om du är 16-17, ingen orsak att må dåligt över det. Man skaffar inte ett förhållande FÖR att FÅ bättre självkänsla och självförtroende.

Anmäl
2013-10-03 19:12 #6 av: MissCassandra

4 - Jag är helt ärlig med att hon kallade mig känslomässigt störd.

5 - Jag är inte oskuld längre, förlorade oskulden förra veckan

Är nyss fyllda 16 så jag hade precis fyllt 16, jag hade en tro på att jag skulle dö oskuld ensam med 11 katter men blir nog bara ensam och katterna som stämmer... jag förlorade oskulden på ett inte alls fint eller bra sätt, jag gjorde det inte ens för jag ville, bara för att jag ville bli av med oskulden.. med en mycket mycket mycket äldre kille

Anmäl
2013-10-03 19:34 #7 av: Hera

Åter igen, du är BARA 16 år. Herregud, ditt liv har knappt börjat ännu.
Många har inte ens haft pojkvän innan 20. Du r på intet sätt ensam eller konstig eller annorlund för att du inte haft pojkvän vid 16 års ålder.

Och det är väldigt sorgligt att läsa att du hade sex bara för att bli av med oskulden. Hur kunde det bli så viktigt att du har sex med än äldre man fast inte vill?

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 19:40 #8 av: MissCassandra

7 -

Jag har mått otroligt dåligt av att vara oskuld och okysst o Allt etc
Känner mig så ensam om det
Och att det sänker mitt Självförtroendet
Det känns inte bra det jag gjorde men jag har ändå som en lättnad över att jag inte kommer dö oskuld..

Och att folk aldrig haft förhållande, existerar knappt, så försök inte med sån bullshit

Anmäl
2013-10-03 19:41 #9 av: Gur4m1

#6 alla mister inte oskulden på ett fint sätt. Jag miste det med någon jag tyckte om men FINT var det väl inte heller. Speciellt då han var nästan lika oerfaren som mig :P Men oskuldsbiten var inte poängen, min rdsla var just runt att aldrig få bli av med oskulden för det kändes som att alla andra hade sex utom jag. NÄr jag vl haft detinsåg jag att "jahopp...so what", insåg även att vekrligheten inte såg ut så som jag trodde-- alla hade inte alls sex. Precis som att alla inte har kärleksrelationer innan de är vuxna. Relationer blir rätt meningslösa om de inte fungerar i längden, vilket är svårt om man har saker som spökar som man inte kan kontrollera.

Att en kurator kallar dig för känslomssigt störd, är väl som Hera säger, en diagnos. Det är inte din identitet, det är inte Den du är? Jag fick aldrig en diagnos, jag levde utan den vetskapen och fick först nu i vuxne ålder veta att det där som hela tiden satt krokben för mig både socialt, relationsmässigt och under skolan och jobb är på grund av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Sett tjejer som fått den diagnosen, ADHD t.ex och det är som om världen faller ihop "åh nej jag är inte perfekt, som alla andra- jag är sjuk!".

Själv kan jag inte tänka mig att vara utan det eftersom det är ju så min värld ser ut och alltid sett ut- men det var BRA att bli medveten om dess existens!

Jag vet inte vad "känslomässigt störd" innebär, är det att du borde utredas för bipolär eller något? Jag tycker du ska fokusera på att reda ut detta....grubbla inte på relationer. Sånt kommer när det kommer.

Jag kan säga att om jag vetat om min ADHD tidigare, och fått hjälp med det, så skulle jag inte haft så många struliga, misslyckade, hjärtkrossande relationer i min ryggsäck. Då talar jag inte bara om killar, utan även om vänner. Men om jag inte haft ADHD och levt livet hade jag heller inte mött mannen i mitt liv som jag är med nu sedan flera år tillbaka. Så ta dig tid att reda ut det där ordentligt, försök att välja att inte bli sårad, förnärmad och känna det som att folk försöker trycka ner dig som något som är sämre än andra och inte kan ha ett förhållande för det är inte vad kuratorn säger. 

Istället för att låta ord sänka dig neråt, be kuratorn om hjälp- att hjälpa dig lindra denna "känslomässiga störning", att lära dig förstå och kanske hantera (leva) med den, om det är något som inte går att få bort. Tycker du är modig som skriver här.


Anmäl
2013-10-03 19:48 #10 av: MissCassandra

Jag hatar mig själv och mitt liv

Jag tror jag är känslomässigt störd, kändes bara så nedtryckande av henne

Anmäl
2013-10-03 20:06 #11 av: Hera

8 ge dig. Det är inte bullshit och det vet du om.
Du hatar ditt liv, vill inte söka hjälp.
Vad är det du vill vi ska göra för dig?

Du kallar det jag skriver för bullshit, tycker du det är trevligt?
Detta är en av väldigt många trådar som du skapat bara för att berätta hur dåligt du mår. Om det ska kunna bli bättre måste du ta tag i det och sluta älta och tycka synd om dig själv! Endast du har kraften att ändra sotuationen. Vi kan tyvärr inte göra det åt dig även om vi vill.

Jag har flera vänner som inte hade pojk/flickvän fören de var över 20 år.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 20:10 #12 av: MissCassandra

11 - När jag sa att det var bullshit menade jag inte att det du skrev var det, jag skrev så för jag är så trött på att höra " det kommer" " tiden löser allt" "det är okej" etc... Jag vet att det inte är vanligt och jag vet att det inte alls kommer

Anmäl
2013-10-03 20:13 #13 av: Gur4m1

#10 Läget sr ut precis som Hera beskriver det. Om du vet om att du är känslomässigt störd så förstår jag itne hur en kurator kna trycka ner dig när hon säger det- det är hennes jobb. Det är som att jag som är tjock, skulle bli sårad och ledsen av att en dietist eller läkare säger "Du bör gå ner i vikt, du har en ohälsosamt hög vikt". Det är ju sanning och fakta, men det är också ett stegi rätt riktning att lösa problemet.

Ett av mina ex var 25 år när han hade sex för första gången, och för första gången hade en flickvän. Har en annan killkompis som var 24 första gångne han var tillsammans med en tjej---ever. Helt okej och snälla killar i övrigt, inte onormala på något vis.  De förtjänar kärlek, båda två.

Känner tjejer som haft relationer sen de var 13 men de är inte nämnvärt lyckligare för det, eller mer älskade  :( Tyvärr.

Anmäl
2013-10-03 20:16 #14 av: Hera

12 det är inte heller ovanligt.
Men du verkar ha bestämt dig för att det inte finns fler i din ålder utan pojkvän, att du kommer förbli ensam och att allt är skit. Du skiter i vad vi med lite mer livserfarenhet vet och talar om för dig och struntar i råd.

Frågar igen, vad vill du med trådarna?

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 20:34 #15 av: MissCassandra

Jag antar att jg vill få utlopp för mina känslor
Har ingen prata med
Jag kan inte visa känslor inför folk typ
Jag kan sitta le o skratta fast jag dör inombords av sorg bara för jag vill hålla upp en fasad av vara glad så att killar ska bli intresserade

Anmäl
2013-10-03 20:36 #16 av: Gur4m1

#15 så prata med oss. Vad är det du dör av sorg över? innombords? Varför tänker du så negativt, varför ÄR du så negativ, varför är allting så skit?

blir killarna intresserade? Förfejkade leenden och skratt är inte speciellt attraktivt och förr eller senare måste man visa sitt riktiga jag. Så varför inte jobba med din negativa syn på allting istället? Börja må bra av egen maskin istället för att må bra av bekräftelse från omgivningen.

Anmäl
2013-10-03 20:37 #17 av: Hera

15 du måste prioritera om. Killar är inte viktigt och ska absolu inte komma före ditt mående. Så länge du mår dåligt kommer du ändå inte kunna ha ett bra förhållande så prioritera om.

Eftersom du inte har någon att prata med behövs definitivt psykolog.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-03 20:54 #18 av: MissCassandra

16 - Jag är transsexuell , född som kille men vill vara tjej fullt ut men får inte för min familj accepterar inte min transsexualitet
Har blivit mobbad trakasserar kränkt misshandlad i 9 års tid, dvs hela grundskolan
Går nu åk 1 på gymnasiet i en annan stad, men är fortfarande ensam och folk stirrar jämt som jag vore en alien
Hatar mitt utseende, avskyr min kropp, saknar talang totalt, är
Helt helt värdelös och har ingen fin personlighet

Anmäl
2013-10-03 21:21 #19 av: Gur4m1

#18 okej, ja det är ju en viktig detalj, även om det inte förändrar det vi sagt tidigare- alla har inte relationer när de är 16-17. Då får du se fram emot när du fyller 18 år och du kan skita i vad din familj tycker och känner inför att du är transexuell! Kanske kna din kurator hjälpa dig med detta. Men i dager av denna information - menar kuratorn att transexualiteten är en del av din känslomässiga störning? Det vore inte okej, men jag måste fråga om det är så det är. En kurator borde kunna stötta dig i en sådan fråga, inte döma.

Talang är överskattat ;) Folk som är bra på något har oftast behövt jobba hårt för att nå dit. Personligheten är det du själv som kultiverar så...sen är du bara 16, helt ärligt tycker jag att alla tonåringar är pest och rätt kassa "perosnligheter". Alla jag känt som tonåring är HELT andra människor som vuxna, en del bättre, en del sämre, enligt mitt eget tycke ;)

Mobbad blir många, tyvärr, och jag är ledsen att du ebhövt gneomlida det och samtidigt inte ha en stöttande familj. Folk tittar på dig, en del kanske av fördomar och hat, men en del kollar nog garanterat av nyfikenhet och intresse. Att folk tittar betyder inte automatiskt att det är negativt, men förstår att du levt utsatt.

Har du försök komma i kontakt med likasinnade, gällande din sexuella läggning?


Anmäl
2013-10-04 06:56 #20 av: MissCassandra

19 - jag vet ärligt talat inte exakt vad hon menade med känslomässigt störd....

Kan tillägga att även fast det heter transsexuell så är det inte en sexuell läggning, man kan ha vilken läggning som helst och vara transsexuell
Sen så är man inte transsexuell för evigt, när man gjort sin köns operation är personen kvinna/man ( beroende på om personen är mtf eller ftm )
Jag är heterosexuell,transsexuell mtf just nu men efter köns op som troligtvis är när jag är 20-21 där så är jag heterosexuell kvinna

Anmäl
2013-10-04 08:38 #21 av: Hera

20 för att kunna få en könskorrigering måste du tyvärr kontakta psykiatrin. Ju tidigare ju tidigare kan du få op. Det tar ju några år.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 10:53 #22 av: MissCassandra

21- Ja precis, men kan ju inte innan 18 pga av mina föräldrar


Haft sex med samma kille 3 ggr, skam o ångest som f*n

Anmäl
2013-10-04 11:31 #23 av: Hera

Du kan gå hos psykolog/kurator hos ungdomsmottagningen utan att dina föräldrar vet har jag för mig.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 11:58 #24 av: Gur4m1

#20 ja jag har noll insikt i det där- när det gäller benämningar osv, förstår att det är viktigt för dig :) Men du förstod hur jag menade.

Ungdomar ska ju kunna få dagen eftepriller och p-piller från ungdomsmotagningen så det känns som att de även borde få prata där utan att föräldrarna får veta.

Är väl inte specieltl vanligt i Sverige att man får göra en kösnkorrigering före 18 års ålder ändå? Jag är som sagt inte speciellt insatt i ämnet men jag förstår att det måste vara otroligt jobbigt :/

Angående sexet...är väldigt enkelt. Red ut varför du har sex med någon du tydligen inte vill ha sex med. Sen kan du ju alltid testa att SLUTA ha sex med den personen? Men om du faktiskt gillar det, varför känna skam över det? :) Men låt dig inte bli utnytjad mot din vilja. Att skada dig själv hjälper dig inte att nå ditt mål att få operera dig och bli accepterad fullt ut.

Anmäl
2013-10-04 12:10 #25 av: Hera


Nej man gör ingen korrigering innan 18, men jag har för mig att man kan börja med samtal och sådant innan. Det tar ju några år att komma fram till den punkt då man får en operation, om man alls får den.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 16:30 #26 av: MissCassandra

Ja man kan börja med möten med psykolog
Man kan börja med den psykologiskas utredningen för att få sin diagnos
Men innan 18 måste man ha föräldrars godkännande och de vägrar så däröfr måste jag vänta med utredningen

Anmäl
2013-10-04 17:01 #27 av: [KittKatt]

TS; Jag känner igen mig helt i det du skriver. Jag kände precis likadant i din ålder, jag var helt 100% säker på att jag som är så ful och tråkig kommer aldrig att få en pojkvän. Ingen kan tycka att jag är snygg eller minsta intressant. Nu sitter jag här 24 år gammal med ett förhållande på snart 6 år. Så ha inte bråttom!

Anmäl
2013-10-04 17:58 #28 av: Hera

26 som sagt kan du gå till ungdomsmottagningen utan att dina föräldrar vet.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 18:00 #29 av: MissCassandra

28- Det har jag redan gjort, därifrån jag fått reda på allting om att jag måste ha föräldrar med på tåget så att säga för att kunna starta den riktiga utredningen

Anmäl
2013-10-04 18:06 #30 av: Gur4m1

Föräldrar som vägrar sådant...jag kna inte fatta hur det inte kan räknas som misskötsel av sitt barn. Är fan förjävligt.

Anmäl
2013-10-04 18:10 #31 av: Hera

29 menar att det är bra att gå och prata med någon när man inte mår bra.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 18:43 #32 av: MissCassandra

31- Ja, men jag gick där och pratade om komplex, dåligt självförtroende och självhat etc... i 5 månader men hjälpte ingenting

Anmäl
2013-10-04 18:46 #33 av: Hera

32 tyvärr kan det ta lång tid :(
Men inget blir bättre av att sitta ensam.
Ifokus kan vara ett stöd, men du behöver mer av vad jag har läst.

Har du någon annan som du skriver med som går ifenom samma sak?

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 18:56 #34 av: MissCassandra

33- faktiskt aldrig pratat med någon efter någon som går igenom precis samma process som jag just nu, jag har dock pratat otroligt mycket med personer som gått igenom processen förrut, alltså personer som fått hormoner o gjort klart operationen och allt

Anmäl
2013-10-04 19:02 #35 av: Hera

34 vi har medlemmar på ifokus som vill göra korrigering men inte gjort det ännu. Ska be dom kolla den här tråden. Tror nämlugen det kan vara bra för dig att prata med personer i samma sits eller i alla fall liknande sits :)

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-10-04 20:57 #36 av: Madde

#8: Mitt första förhållande hade jag som 22-åring så visst finns det dem som inte har haft förhållande så tidigt. 

Så ta det lugnt och stressa inte. Det kommer ska du se. =)

Däremot är det nog bra att gå iväg och prata med en psykolog/kurator. Det kan vara så att man inte riktigt passar ihop med en medan man passar med en annan. Så ge det en chans och låt det ta tid. 

Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Anmäl
2013-10-04 21:20 #37 av: ChristineL

Kolla på hbt ifokus, där finns flera i samma sits!

Anmäl
2013-10-04 21:40 #38 av: Anna4077

Har inte läst alla kommentarer men jag kände samma som dig tidigare. Dessutom blev jag sårad/lurad/blåst/utnyttjad och ja typ allt man kan tänka sig. Mycket skapade jag själv. Jag va också väldigt ung och trodde jag skulle dö ensam, oälskad. Jag är fortfarande ung men när jag slutade leta stod han plötsligt där, Mr Right.

Vet att det inte hjälper men försök lära dig att trivas med dig själv, rusa inte in något bara för att och ta det lugnt. Det kommer tillslut. Lär känna dig själv, trivs med dig själv.

Anmäl
2013-10-05 00:05 #39 av: MissCassandra

34 - jaha okej ..

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.