Annons:
Etikettleva-tillsammans
Läst 10334 ggr
Honestyisdead
2013-10-08 09:47

Tillsammans utan att ha träffats?

Är det möjligt att älska och vara tillsammans med någon över nätet? Utan att ha träffats någonsin? Är det ett äkta förhållande eller en illussion?

Annons:
Sarah
2013-10-08 09:52
ChristineL
2013-10-08 09:55
#2

Kort och gott - illusion

Honestyisdead
2013-10-08 09:55
#3

1 tack :)

[Devya]
2013-10-08 10:01
#4

Livet är ju en stor illusion. Vi inbillar oss saker och ting som är till en fördel för oss. Vi tycker om att måla upp bilder i vårt huvud. Vi har våra föreställningar om hur vår framtid ska se ut. Vi har många drömmar och fantasier som alltid finns där med oss oberoende.

För mig personligen är kärlek en stor illusion och därmed spelar det ingen roll om den uppstår via nätet eller i en bar. Vi väljer själva vad vi vill tro på. Vill man tro på att kärlek kan uppstå på nätet så gör man det om det gör en lycklig. Det är inte så annorlunda från vad som händer då man träffar en person ansikte mot ansikte. Väldigt många som blir nykära och målar upp en fantasibild om hur de tror sig saker och ting vara. Sen kanske bilden spricker och man inser att det kanske inte var riktigt som man trodde. Bilden kan spricka i verkliga livet och också via nätet.

Om någon ens förstår vad jag babblar om. :)

[Zorita]
2013-10-08 10:45
#5

Det tycker jag nog är upp till parterna själva att definiera. Jag tror säkert det finns äkta kärlek mellan par som aldrig träffats och par som bor tillsammans vars kärlek bara är en illusion. Det att man träffas fysiskt tror jag inte är avgörande för att kärlek ska uppstå (men det hjälper nog ;) )

Anibaz
2013-10-08 11:29
#6

Handlar detta om att bli tillsammans utan att ha träffats eller att bli tillsammans utan planer på att någonsin träffas?

Annons:
[rumelle]
2013-10-08 11:37
#7

I mitt fall var det 100% äkta.

Honestyisdead
2013-10-08 12:15
#8

6 det handlar om att bli tillsammans utan att ha träffats.

Tina
2013-10-08 12:26
#9

Jag mötte en kille på nätet när jag var 15 år. Jag blev kär och vill absolut hävda att jag älskade honom redan innan vi träffats. Det dröjde dock inte lång tid innan vi träffades och idag, 7 år senare, är vi sambos sedan 2 år tillbaka och planerar giftermål. 

Skulle jag få lov att "börja om" med att finna kärleken idag, som vuxen, tror jag inte att jag skulle kunna ingå ett förhållande med någon jag aldrig träffat. Jag har en lite annorlunda syn på kärlek och förhållanden idag än vad jag hade som 15-åring.

Livet med två australian shepherds
https://brukshundarnas.wordpress.com

Geru
2013-10-08 12:29
#10

Det går absolut. Relationer är bara en överenskommelse mellan två personer, det går att göra utan problem på distans. Problemen som oftast skapas är att man inte får behovet av närhet.

Så ja, det är möjligt. Men det är knappast att föredra.

“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”

-Stephen Hawking

citytjejen
2013-10-08 12:30
#11

Jag tycker det känns som en illusion. Om man aldrig träffats så är det nog lätt att fantisera ihop en del också, att man liksom skapar en "låtsasperson" så som man vill och tror att den andre är.

/Christina

Intehärutandär
2013-10-08 13:33
#12

För mig är det en illusion, som att vara kär i sin idol. Det är väldigt få ggr en nätdejt varit den man trott (på gott och ont). Det har inte spelat någon roll om vi pratat i telefon, webb-chattat m.m. Det är då man mötts face to face som man vetat om man kunde bli förälskad eller ej. 

Många ggr har man blivit väldigt besviken för skriften inte stämt överens med IRL.

PennyScarlett
2013-10-08 16:42
#13

Jag personligen anser mig kunna finna ett starkt intresse och attraktion redan över internet. För att mina känslor ska kunna ta nästa steg så behöver iallafall jag få se personen i ögonen, känna doften, se alla små ansiktsdrag, ärr eller vad som helst som bara kan synas när man har personen framför sig. 

Sen är jag "andlig" av mig och behöver känna en annan persons energiflöde för att kunna släppa och verkligen bli kär. 

Däremot så anser jag att man ska respektera alla typer av förhållanden. Om någon påstår sig älska någon den aldrig har träffat så har jag ingen rätt att avgöra om den personen lever i en illusion eller ej då den personens känslor och definition av sina känslor lika äkta och riktiga som mina är.

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Annons:
obstitant
2013-10-08 18:07
#14

Jag skulle vilja hävda att man absolut kan ha en kärleksrelation utan att ha träffats, och att det kan vara minst lika sann (eller falsk) som någon där man träffats IRL. Däremot kan det vara svårt att veta om det finns en fysisk attraktion eller inte. Den är ju väldigt nyckfull och styrs av saker man inte alltid förstår - jag vet faktiskt inte om det handlar om dofter, feromoner, kroppsspråk eller något annat slags subtil biokemisk kommunikation som får någon del av en att uppleva den andre som en attraktiv sexuell partner, men jag har väldigt många gånger upplevt hur det verkligen inte är samma sak att anse någon vara en attraktiv person och att känna sig fysiskt attraherad. Ibland fattar man inte vad kroppen håller på med! 😮

Samtidigt - som #4 är inne på gör man sig ju alltid illusioner när man träffar någon och ännu inte känner varandra så väl. Man snappar upp någon liten pusselbit och fyller själv i resten. Förälskelse handlar nästan alltid mer om något inom en själv än om den andre personen. Det kan ju rentav finnas en fördel med att träffas på nätet eftersom man är så illa tvungen att prata med varann och inte kan bara hoppa i säng direkt. Ja, om man inte går direkt till ordlöst camsex förstås, jag antar att folk gör sånt nuförtiden även om tant själv aldrig har provat. 🤔

Själv träffade jag min man på nätet, och det jag föll för var just hur kommunikationen fungerade, att han faktiskt svarade på det jag sa istället för att bara köra en parallell monolog. När vi sen träffades var jag först skeptisk, jag kände inte omedelbart den där wow-känslan, och kommunikationen fungerade sämre tyckte jag. (Kan ha varit nerver.) Men jag bestämde mig för att ändå träffa honom igen och se efter lite mer noga eftersom det ändå hade klickat så himla bra i mailen och delvis också i sms efter dejten. Och då växte känslorna gradvis fram. Jag kan säga att hade jag träffat honom på krogen hade jag nog inte varit ett dugg intresserad. Han var inte "min typ" utseendemässigt och är kanske inte den där mest karismatiske charmören som blir festens medelpunkt. Men han har en personlighet och ett sätt att tänka och vara som verkligen växer när man lär känna honom. Mina vänner säger likadant. De har inte sett vad som är så speciellt från början, men med tiden när de har lärt känna honom förstår de vad det är jag ser.

Jag vet inte vad som hade hänt om vi inte hade haft möjlighet att träffas relativt snabbt. Jag skulle kanske också vara försiktig med att slå fast att man är ett par innan man setts i verkligheten. Men om det inte var möjligt kan jag tänka mig en sitution där man skulle kunna utveckla och fördjupa en relation över tid, och besluta att tills vidare inte träffa andra även om man inte riktigt är tillsammans heller. Men förr eller senare skulle jag nog vilja träffa personen in the flesh.

Gur4m1
2013-10-08 19:24
#15

Efterosm jag upplevt det så är jag inne på det inlägg #4 tar upp så bra.

Jag blev förälskad i en kille ochdet vi hade var vad jag skulle kalla för kärlek, och vi träffades (men först efter år av daglig kontakt via media) och ingenting förändrades då heller, gällande känslor och vad vi ville.

Alla relationer börjar med att man lär känna varandra. Skillnaden jag upplever när man träffas över nätet är att man oftat lär känna personens åsikter och får en viss bild som är mer direkt och perosnlig- t.ex oftast gneom ett gemensamt intresse. Jag mött emin kärlek, inte via en dejtingida utan mer som ett forum för ett gemensamt intresse. Då man möter någon irl vet man ju först bara om man är fysiskt attraherade eller inte, många pratar knappt verkar det som innan de blir tillsammans "Oj, är du kristen..jag är djävulsdyrkare" GG lixom.

Men andra saker som spelar in upplever man ju irl direkt- hur personen för sig osv. Men lögner osv- jag upplever inte att folk lättar ekna ljuga eller salta sin peronslighet mer över nätet än irl. De tär ju därför man dejtar för att lära känna varandra. Men över nätet sker denna grej- man möter någon som bor LÅNGT bort, som känns som ens själsfrände. Och jag har mött för många relationer osm börjat just på det sättet för att kunna vifta bort det som "illusion". Många misslyckas även med  detta, nätet är inte rätt element för alla, att odla den typen av djupare relationer på. Själv upplever jag kontakt på nätet som mer befriande, jag kan i lugn och ro lära känna någon på ett sätt jag inte upplever att man kan öga mot öga.

En man i min by mötte sin själsfrände i ett annat, mer exotiskt Europeiskt land och efter flera år av telefonerande, brevskickande och chattande så kunde de äntligen träffas och kärlekken bestod och de gifte sig kort därefter för att kunna bo och leva i samma land. Så nej, det är inte mer illusion än övrig kärlek.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Gur4m1
2013-10-08 19:31
#16

Jag och min pojkvän kom överrens oma tt vi bara var vi, me det var när vi väl bestämt oss för att vi ska träffas- sen att det tog några månader tills vi faktiskt fick dne möjligheten är en annan femma, det var inte vårt att vänta.

#14 beskriver ett exempel på en människa som tack vare nätet, får möjlighet att föra fram sin person, sitt innersta och visa mer av sig själv, som på en krog skulle ha blivit helt förbisedd. Sen kan ju människor ljuga. Men själv är jag ärlig, även om de negativa sakerna inför de män jag sökt kontakt med och de har gett samma tillbaka till mig och jag har varit nöjd varje gång. Såklart det alltid kommer fram nya saker, precis som i vilken relation som helst.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[Aquelegia]
2013-10-08 19:31
#17

Tycker de tär ett mittemellan, sådana där saker är individuella. Jag har haft relationer via internet och de minns jag tillbaka på med ett leende. Jämfört med relationer irl som jag kunnat leva utan. Så om man ser det så ja tack för relationerna via internet. Illusion hit och dit vad vet jag om hur andra upplever det.
Ibland mår man bättre av en realtion via internet som INTE glömmer att städa efter sig, som inte kommer i tid eller som glömt att handla mat till middagen. Låt andra ha sitt fina ifred och de som inte tycker det irl får väl inte ut något av det.

pyromanen
2013-10-08 21:00
#18

Klart att man kan ha en relation och lära känna varandra och bli förälskade på skrift.

Toxics
2013-10-08 22:01
#19

Jag tror att man är otroligt naiv och blåögd om man har ett förhållande med någon man aldrig har träffat, mycket ofta vet man inte vem någon är till 100% förrän man faktiskt bor ihop, Det dyker alltid upp massa saker när man flyttar ihop som man inte visste om sin partner. 

Och då om man aldrig har träffat sin partner så vet man inte alls vad den har för dåliga sidor, för man vet bara vad Personen SÄGER att den har för sidor. 

Så nej, jag tror bara att det är naivt. 
( Ungefär sådant som 15åringar håller på med, för de är unga och har rätt till att vara naiva)

~They say that "what does not kill you makes you stronger". i belive that if something is trying to kill you, it makes you angry.~

[Marreliz]
2013-10-08 22:07
#20

Det är möjligt att bli kär. Och bli rejält besviken om den andre träffar någon i riktiga livet. Då frågan uppstår: men hur kunde jag bli kär i någon jag inte ens mött?? Känslor som åker upp och ner och obegriplighet när han trots sin riktiga tjej fortsätter som förut med en. Tills man inte orkar mer och genomgår ett helvete. Det finns gifta män med barn som får en cyberromans och till slut blir tjejen jättekär, trots att han berättat att han tom har ytterligare en han Skypear. Kan du förstå vilken triumf för honom när han får henne att klä av sig fast han bara vill en sak ? Mina erfarenheter är djupt olyckliga. Jag har aldrig skypat någon men jag träffade en man som våldtog mig och om jag inte gjorde som han sa skulle han mörda mig och gräva ner mig ingen visste var jag var. Jag anmälde honom sen. Det gick både till tingsrätten och hovrätten . Den här svarta sidan av det hela finns också. Den man kärat ner sig i kan cyberromansa hur många som helst. Det kan man aldrig veta och han kan tom vara gift . Du kan ändå inte slita dig. Du är kär ändå. Kanske är han väldigt skicklig på vad han gör . Vet var han ska hitta henne. Det kan vara på ett forum där människor med svårigheter träffas och stöttar varandra. Och all den tid detta tar. Tid att lägga upp kort han ska gilla. Tid du väntar på att han ska svara dig . Och så vet du inte ens säkert om du skulle gilla karlen om du träffade honom på riktigt! Men du känner dig kär! Du kan vara naiv och han kan utnyttja det. Och det spelar ingen roll vad vänner säger dig. Du lyssnar inte. Det är saker man måste komma på själv. Att det faktiskt kan vara så att han skiter både i dig, frun och alla andra han håller på med. Att han bara vill ha sex. Inget mer. Tänk dig vilken besvikelse om du hållit denna fantasi om honom levande i flera år och vid ett möte känner du bara nej.. Jag har också vänner som träffats på internet, skaffat barn och fortfarande är kära. Det är såklart roligt. Men med mina erfarenheter känns det enklare att bli kär i riktiga livet. För för mig så verkar det bespara mig en massa energi. Det kan handla om vad man har för bakgrund i livet. Att man dras till fel män . Då kan det bli olyckligt! Det tar tid att bryta mönster. Att bli kär i riktiga livet innebär inte heller automatiskt att det blir bra det heller. Livet är tyvärr inte enkelt. Det är svårt och komplicerat. Men förhoppningsvis så är det bra också emellanåt . Är man en tjej som kan sätta bra gränser kanske det inte är något problem. Men har man problem med sånt kan risken att man faller in i nåt olyckligt större och man kanske har igen att ta det försiktigt !

Annons:
skotty
2013-10-10 16:54
#21

Jag var tillsammans med mitt ex innan vi träffades. Men jag vet inte.. När jag såg honom komma in på stationen för första gången, och han stod framför mig.. Det var en helt annan känsla, så mycket starkare. Men känslan hade ju absolut inte funnits där om det inte hade funnits nått sen innan. Vi sa ju att vi älskade varandra innan vi träffades, men blev helt klart en annan nivå när vi träffades.

Har ingenting emot att träffa killar från internet, men vill helst träffas först innan det skulle bli nått. Dock ska jag och exet försöka igen så det är inte aktuellt just nu iallafall.

Fridaaaa
2013-10-10 16:58
#22

Skulle inte kunna vara tillsammans med en jag inte träffat. Vill lära känna personen först, träffa personen. Inte samma sak över nätet för det mesta, som i verkligheten.

Illusion

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Sarah
2013-10-11 10:53
#23

Förälskad ja, man kan bli intresserad, få pirr i magen och allt det med en person man aldrig mött. Men, för att kalla det kärlek, då tycker jag att det behövs mer. Man måste veta hur personen luktar, smakar, hur hen tittar på en, vilka gester använder hen osv osv osv. Innan man vet sådana saker är det för mig omöjligt att säga att man är kär.

Honestyisdead
2013-10-11 11:52
#24

#23 + 1

Lena A-B
2016-04-21 09:04
#25

jag har kontakt med en man i USA känner så stark för honom, vi har aldrig träffas, men vi planera att göra det i framtiden,det kanske blir tufft  att inled ett förhållande när det är så långt av stånd,men jag känner att den här manen  är något fint och stort för mig,och varför inte chansa ,så visst kan man få starka känslor fast man inte har träffas i verkliga livet

Paxxie
2016-04-21 11:13
#26

Känns som en svår fråga att svara på då det inte direkt går att definiera kärlek, utan det är väl snarare en personlig upplevelse. Om någon person upplever att denne är kär i någon som hen aldrig träffat så ja, då går det ju. Tycker inte riktigt att man kan avgöra huruvida en annan person känner äkta kärlek eller ej. Själv hade jag dock varit väldigt tveksam till att inleda ett förhållande med någon som jag inte träffat IRL. Inte för att jag tror att jag är oförmögen att utveckla verkliga känslor för någon online utan för att det finns en relativt stor risk för komplikationer (t.ex att när man väl träffas på riktigt så känns det helt annorlunda.) Det är helt enkelt inte en risk jag är villig att ta, men det innebär ju inte att mina eventuella känslor skulle vara mindre verkliga.

Elsaharr
2016-04-22 16:44
#27

Jag skulle inte bli tillsammans men någon över internet. Det finns så många som är helt annorlunda i verkligheten när man träffas Face2Face än när man skriver. Visst, kanske om man pratar i telefon och FaceTime eller liknande, men inte bara över chatt.

Zingo ;D

Annons:
[xMondSy]
2016-04-22 19:01
#28

jag har dejtat många på nätet! Och visst, man kanske är kär i "datorn". Men sen beror det ju helt på om man bara snackar online eller om man kanske t.om smsar/ringer? Då har man ju en röst iaf att gå på.. 

Men jag har ju alltid lyckats träffa mina och de har alltid stämt överrens med personen bakom skärmen! Däremot så var man ju tonåring på den tiden och allt blev ju självklart bara sommarflörtar :D

[134643]
2016-04-22 19:11
#29

Jag träffade min pojkvän på nätet, vi chattade/pratade i flera år innan vi träffades för första gången, då som vänner. Jag visste redan innan att jag tyckte väldigt mycket om honom, vi passade otroligt bra tillsammans, hade alltid saker att prata om, stöttade varandra och jag ver helt bekväm med att prata med honom. Men jag anser inte att jag var kär i honom, det har kommit nu på senare tid när vi faktiskt träffar varandra en del. Samtidigt känner jag att det är en konstig fråga, vad kärlek är varierar från person till person och jag kan aldrig bedöma om någon annan är kär eller inte. Om den personen anser att den är det så är det så, och ja, då är det ju möjligt.

Upp till toppen
Annons: