Annons:
Etikettfamilj
Läst 8409 ggr
systerystern
2013-11-14 16:48

Behandla vuxna barn olika?

Tycker inte ni att föräldrar ska behandla sina vuxna barn lika? Nu menar jag främst ekonomiskt. Att kontinuerligt ge sitt ena barn tusenlappar för att det är så "synd om" det barnet, men inte göra likt mot det andra barnet. Är det rätt?

Så här är mitt läge.

Jag är inte rik. Inte ett dugg. Men det går runt. Jag jobbar deltid på ett vårdhem och får väl ut tiotusen kronor på en månad ca. Jag bor i en etta och jag äger en gammal bil jag hittade på blocket för tretusen kronor..

Jag har inte råd med några extrasaker som resor utomlands eller flotta restauranger men det räcker gott och väl för mig ändå.  Jag handlar mycket på second hand och är glad att jag har tak över huvudet och ett jobb några dagar i veckan.

Min bror tjänar mer än dubbelt så mycket som mig. Men han har svårt att hålla i pengarna. Han är sambo och hon är väldigt lik honom ekonomiskt att pengar är till för att spenderas. De åker på månadsalånga semestrar minst 2 gånger per år, hans sambo har tagit lån och opererat in silikonbröst och gjort lite andra korrigeringar med fettsugning här och var. De köper nya datorer mobiler och alla möjliga teknikprylar så fort de är några månader gamla och inte lika "roliga" längre

I slutet av månaden händer det dock gång på gång att pengar fattas till det som man måste ha. Som kläder till barnen (de har 5 barn, 2 gemensamma och min bror har 3 barn sedan tidigare) När det fattas pengar till barnen, till pannan som pajat, till en vattenskada i tvättstugan eller till en ny tv "för att man inte kan vara utan tv" ja då går han alltid hem till pappa och mamma och de öppnar alltid plånboken för att de tycker synd om sin son som ställt till det för sig.

Mer än en gång har jag tagit upp det här med mina föräldrar. Min bror och hans sambo lever långt över sina tillgångar. De kör tills det tar stopp sen får föräldrarna betala när det krisar.

Min mamma håller med mig lite men hon kan inte säga nej ändå. Och hon kan inte prata med pappa för dom bråkar jämt och skriker åt varann för jämnan Min pappa blir bara irriterad på mig när jag lägger mig i detta de gör för min bror. Pappa brusar upp och säger att jag som är så duktig och skötsam ska ju inte säga något. Det är ju min bror det är synd om och som behöver stöd och det missunnar jag honom.

Nu senast fick min bror sjutusen av vår pappa för att de helt enkelt inte har råd att betala räntan på sitt skyhöga huslån.  Samtidgt har de ganska nyligt kommit hem från utlandet, fräscha och brunbrända..

Annons:
Honestyisdead
2013-11-14 16:56
#1

Du får alltså inte pengar om du behöver?

systerystern
2013-11-14 17:03
#2

#1. Jag har aldrig provat att göra av med min lön på resor och teknikprylar och sedan inte ha råd till hyra el mat. För mig är det så självklart att har jag inte råd till en resa eller ny bil så skaffar jag inte det. Då använder jag mina pengar för att kunna ha kläder på kroppen tak över huvudet och mat på bordet. Det behöver min bror aldrig lära sig eftersom han gör av med sina pengar på nöjen och sedan fattas pengar till det som verkligen är viktigt vilket jag tycker är fel.

viktoria91
2013-11-14 17:12
#3

Mina föräldrar behandlar mig och min bror olika. Jag har ett jobb med rätt kass lön och min bror tjänar mer och har en sambo som jobbar. Min sambo pluggar och får inte csn eller bidrag alltså lever vi på min lön. Mina föräldrar hjälper min bror mycket med huset som han renoverar och hjälper till med brännet, jag bor i lägenhet så dem hjälper inte till på det sättet därav får jag lite pengar isället.

systerystern
2013-11-14 17:19
#4

Det är en sak att hjälpa en som verkligen har det dåligt ställt. Det förstår jag. Men jag tycker det är fel att hjälpa en som först slösat bort sina pengar på roliga saker och sedan upptäcker att det inte går ihop i slutet av månaden. Gång på gång..

Det var också därför det tog slut med hans ex. Hon ville spara och ha en buffert om något händer, han ville spendera och leva livet. Nu har han hittat en likasinnad

Honestyisdead
2013-11-14 17:25
#5

2 fast var i ligger den olika behandlingen då? Att hsn blir curlad är en annan sak än olika behandling. Det finns ju inget som säger att du inte hade fått samma behandling om du hade varit en slösare. Sen att hsn utnyttjar dom är fult, och att dom går med på det är förvånansvärt.

OlgaMaria
2013-11-14 17:54
#6

Har du prövat att prata med din bror? Förstår att det känns surt.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
systerystern
2013-11-14 18:12
#7

#6 Ja det har jag tidigare men jag har gett upp. Han tänker så olika som mig så det är inte lönt. Han menar att jag har all möjlighet att leva samma liv som honom om jag nu är så avundsjuk. För det är så han tolkar det. Som att jag är avundsjuk, och då tycker han att jag ska göra likadant; ut och res, skaffa dig det du vill ha. det löser sig ändå.

Men jag tycker inte alls att det löser sig att göra så. Jag skulle aldrig kunna utnyttja våra föräldrar så.

Och det har ju varit likt ända sen vi flyttade hemifrån. Jag var den "duktiga" som är försiktig, sparar ihop till det jag vill ha innan jag skaffar det. Han precis tvärtom, kasta sig ut i det okända och sedan inte kan reda ut situationen och måste be föräldrarna om hjälp.

Men jag tycker de måste sätta gränser då och inte tycka synd om honom som ställt till det för sig och betala det han ber om hela tiden.

OlgaMaria
2013-11-14 18:45
#8

Usch vilken trist situation. Men all heder till dig! Jag antar att din bror har en hel del skulder som inte du har. Du kommer tjäna på ditt sätt att leva i längden. Hoppas också att dina föräldrar tar sitt förnuft till fånga snart, men det verkar som att de (i alla fall inte din pappa) vill höra mer om det från dig. Du ska nog stanna utanför det helt enkelt.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Ove-D
2013-11-14 20:24
#9

Jag och mina syskon har fått LÅNA pengar av föräldrarna. Dvs pengarna ska betalas tillbaka! Då tycker jag det blir mer rättvist.

Gur4m1
2013-11-14 22:51
#10

Jag har fått någon tusenlapp eller så här och där, för att dryga ut kassan men de tär något de ger mig för de vet om min situation- aldrig något jag tigger från dem. Min syster som bor nära dem, får ju istället tjänster och hjälp.

Tycker du ska sluta bry dig i det där, försöka sluta störa dig på det hela- det verkar inte lönt, då du försökt rpata med allihop. Var stolt över dig själv, dina föräldrar verkar ha lyckats med ett barn iallafall!

Min särbo är liknande- hans föräldra rär så vana att ställa upp för hans bror så det reflekterar de knapptöver, men min pojkvän är jätteskötsam och en riktig "spara" så där blir det lite mer liv i luckan de få gånger han behövt hjälp. För de är van vid att han är just så skötsam och självständig.

Dina föräldrar gillar kanske också att få vara lite behövda, så länge de har råd så… det är deras pengar och din brors samvete (vilket han inte verkar ha mycket av). Det är helt galet det som sker men de är alla vuxna…så låt dem.

En dag vaknar dina föräldrar upp.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Intehärutandär
2013-11-14 23:21
#11

Det är synd att Era föräldrar inte ser att han lär sig ingenting av att alltid få som han vill. Inte förrens han står där med kronofogden knackandes på och vill utmäta - så kommer han känna av hur fel det är. 

Att behandla barnen olika är vanligt. Första barnet är man osäker på som förälder, sedan blir man säkrare. Sista barnet brukar få som den vill - för det är ju sista chansen att skämma bort.

Men visst känner jag igen mig. Min lillebror tjänar dubbelt (ibland trippelt) så mycket som mig & min son har tillsammans att dela på. Ändå har han inga pengar kvar i slutet av månaden och några skulder. Och vår mor som är fattigpensionär gör allt för honom. Allt från betala mobiltelefon-räkning, till att åka 3 mil med mat då han är sjuk. Medans jag får ligga riktigt sjuk (allt från nyopererad till lunginflammation) och sköta mig själv och barnet, utan assistans med mathandling eller att hämta ut recept t ex. Sådant kan vara orättvist, speciellt då jag ogärna ber om någon hjälp.

Men som sagt, åter till din bror - så är det deras bekymmer. Sätter man dessutom barn till världen så får man allt se till att de har mat på bordet, tak över huvudet och hela kläder på kroppen innan man går iväg och slösar på annat.

Anna4077
2013-11-14 23:41
#12

Alltså vad dina föräldrar gör med sina pengar angår inte dig även om man kan ha åsikter om det. Jag vet att jag och min bror behandlas olika eftersom vi har olika behov. Min lillebror, som är lite lat, får hjälp med att få saker gjort. Jag som är sjukskriven får hjälp i form av pengar. Dock går jag sällan till mina föräldrar. Tror det är två gånger jag gått och frågat om jag skulle kunna få lite bensin på 3år. Sen är det väldigt sällan jag behöver fråga. Pappa tar liksom saken i egna händer och ger mig saker när min farfar levde gjorde han samma mot mig. Jag har som sagt väldigt sällan att om pengar men dom tycker (farfar tyckte) synd om mig som inte riktigt kunde unna mig saker. Vi är inte bäst på att hålla i pengar men vi betalar alltid räkningar och hyra först. Vi har aldrig behövt gå hungriga, inga avbetalningar och har två bilar, hund, husvagn osv. Men dom vill ändå ge mig pengar eller betala saker, det är mina föräldrars sätt att hjälpa. Dom gör lika för oss men det blir ändå skillnad på vad man behöver. Jag tycker det låter som att du är avundsjuk. Tyvärr är det nackdelen med att vara duktig och ordningsam. Man blir ibland utan de som någon slarvig får. Men sluta titta på vad din bror har och vad du inte har. Det vinner ingen på. Och lägg dig inte i vad fina föräldrar gör, om det inte blir så att dom måste ta lån eller krediter för att hjälpa din bror.

Anna och taxen Max

systerystern
2013-11-15 07:48
#13

visst jag ska absolut försöka sluta tänka på det och inte lägga mig i mer. Men det är lite svårt eftersom mamma ständigt "rapporterar" till mig. Åtminstone en gång i veckan ringer hon och beklagar sig över min slarviga och slösaktiga bror och hur kunde han åka på västindienkryssning och sen när han kommer hem så finns inte pengar till nya vinterkläder till barna och att dom var tvungen att ge honom fyratusen igen för stackars barnen osv osv… Och jag säger att nej ni är inte TVUNGNA att ge dem  fyratusen ni kan säga åt dem att de får sluta upp med nya bilar och resor ständigt men då säger hon bara "jamen du vet ju hur din bror är, han klarar sig inte utan oss.. han är ju inte som du" osv osv..

Annons:
OlgaMaria
2013-11-15 09:53
#14

#13 Om jag var du skulle jag säga till din mamma: "Antingen slutar du rapportera allt om vad min brorsa gör till mig, eller så börjar ni hjälpa honom att bli vuxen på riktigt. Jag orkar inte höra om hur ni skämmer bort honom och accepterar att han inte lär sig ta ansvar."

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anna4077
2013-11-15 10:44
#15

Ett tips du kan ge dina föräldrar, när han kör "stackars barn-kortet" är att ta med barnen själva och köpa det dom behöver istället för att ge honom pengar. Chansen finns att pengarna inte alls går dit dom ska, iallafall inte alla. Min farbror körde tydligen den ofta. "Barnen behöver skor" och sen köpte han sprit för pengarna och barnen blev utan skor. Då började min pappa och min farmor och farfar att ta med barnen och köpa skorna åt dom, eller vad det nu va. Det blev lite annorlunda eftersom han blev genomskådad men inte mycket. Det viktigaste var väl att barnen fick det dom behövde och min farbror inte kunde använda dom som ursäkt. Samma med mat, istället för ett ge pengar bjöd dom på middag eller åkte med och köpte mat Nu är min farbror en alkoholiserad skitstövel och fortsätter att komma till pappa och ständigt ber om pengar. Men vem vet. Din bror kanske ändrar sig iallafall lite om han plötsligt inte får pengar utan får dom grejerna som barnen påstås behöva. Kan ju vara värt ett försök iallafall.

Anna och taxen Max

[rosetten]
2013-11-15 17:49
#16

Jag tycker inte om det sättet att behandla sina barn så olika, tycker faktiskt det är något man måste tänka igenom innan man skaffar barn. Kan man inte vara någorlunda rättvis, borde man bara ha ett barn.

Honestyisdead
2013-11-15 17:52
#17

16 vad är orättvist? Ts har inte bett om pengar medans brorn har gjort det. Om ts hade bett om det hade kanske även hon fått det. När jsg har haft behov av att låna pengar av mamma har hon ju inte gett min bror också bara för att! Snacka om ologiskt.

pyromanen
2013-11-16 08:24
#18

Jag tycker föräldrar ska ge lika mycket pengar till alla sina barn.  Om nån är slarvig eller har oflyt eller tjänar mindre eller vad spelar ingen roll. Ger man nåt till en så skriver man upp det och har koll och om inte man ger motsvarande till dom andra just då så ska det i alla fall jämnas ut vid arv.

systerystern
2013-11-16 10:53
#19

#18 Millimeterrättvisa är ju inte nödvändigt så att skriva upp kanske är lite överdrivet. Dessutom är det ju han som tjänar mycket mer än mig och inte tvärtom

Och här handlar ju om så stora summor åtminstone femtitusen extra per år får han. tretusen där till kläder,  fyratusen där till nån räkning som legat oöppnad i flera veckor o som dom inte har råd att betala, men hur tusan har de råd med kryssningar, lyxhotell nya bilar hit o dit osv hela tiden då? Mamma har också sagt till mig att vore det inte för pappa o hon så skulle brorsan varit i lyxfällan för länge sen.

Maria
2013-11-16 11:05
#20

Så glad jag är att jag "bara" har ett barn🙂

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
[rosetten]
2013-11-16 14:34
#21

#17 Jag förstår helt hur du tänker. Men jag tycker det ligger på föräldrarna att vara rättvisa med att ge ungefär lika mycket pengar eller saker/hjälp till ungefär samma värde till alla barnen.

Det skiljer ju många många tusen i vad TS och hennes bror får och jag tycker inte man ska ge mer till ett barn bara för att det tigger eller frågar.

Honestyisdead
2013-11-16 14:43
#22

21 ok. Själv anser jag att barn är olika individer med olika behov. Ser inte att man kan behandla dom som en och samma.

[rosetten]
2013-11-16 23:02
#23

#22 Man kan ju inte ge dem exakt samma saker mm, utan de ska få det som behövs tycker jag. Men har man flera barn tycker jag att man ska jämna ut det på ett eller annat sätt, så det inte blir orättvist eller stora skillnader.

Thaeri
2013-11-17 01:04
#24

Oavsett rättvisa och så vidare…

Föräldrarna lägger 5000 om året på sonens räkningar, pengar som han egentligen har men väljer att slösa bort. Vad händer den dagen de själva måste in på hem? För i dagens samhälle behöver man ha det hyfsat gott ställt om man vill bli väl omhändertagen.

Jag vet inte hur ni andra resonerar, men jag vill inte vara den som är orsaken till att mina föräldrar får en förjävlig ålderdom.

[TheMiko]
2013-11-17 02:46
#25

Kan ta mig och min syster som ex. Hon bodde hemma hos mig ett tag då hon lämnade sin man och innan hon hittade ny bostad. Hon betalade 1000 kr till mig i symbolisk hyra för de två rum hon hade tillgång till i huset. När detta begav sig var jag arbetslös, 2 barn 11 och 13 på halvtid samt häst och hus att betala för. Min syster hade jobb och även hon häst och sin dotter 2½ år på halvtid. En månad hade jag efter att betalt allt strax under 2000 kr att leva på. Skulle aldrig drömma om att be om hjälp i det läget. Men jag råkar höra min syster ringa mamma och säga -"hjälp, jag har bara 3500 kr kvar efter att betalt allt kan jag få 1000 kr av dig?" Vilket hon fick.

obstitant
2013-11-17 09:13
#26

Jag tycker det är ok eller rentav rätt att behandla barnen lite olika efter behov. Men då måste man ju också definiera behov. Om det ena barnet har större behov av hjälp pga sjukdom, arbetslöshet, otur osv tycker jag det är rimligt att hen får mer pengar. Om ett barn behöver mer hjälp med praktiska saker, barnpassning, hemmafix osv är det rimligt att hen får mer praktisk hjälp.

MEN! Att hela tiden ge pengar till en person som slarvar och slösar bort dem är inte bara orättvist, det är dessutom inte någon riktig hjälp utan snarare enabling. Vore jag förälder i det läget skulle jag sätta mig ner med det slösaktiga barnet och väldigt allvarligt förklara att det här är inte hållbart. Gå igenom svart på vitt hur mycket pengar jag hade gett dem, hur mycket deras resor kostat osv. Erbjuda mig att sätta mig ner med dem och hjälpa dem att få överblick över inkomster och utgifter och göra en budget (nu utgår jag verkligen från mig själv eftersom jag är bra på och tycker det är kul att göra budgetar!). Köra lite Lyxfällan DIY helt enkelt. Sen skulle jag göra klart att från och med nu blir det inga mer pengar om de inte skärper upp sin ekonomi. Jag skulle dessutom ha skrivit upp varje överföring och visa att ni har nu fått x tusen, jag betraktar det som ett förskott på arvet, och jag kommer att se till att det andra syskonet får lika mycket, så ni ska nog inte räkna med att få ärva särskilt mycket.
Och framför allt skulle jag ha varit tydlig med ekonomiska frågor låååååångt tidigare…

Men nu är varken jag eller TS föräldern i det här fallet, och rent krasst kan ingen bestämma hur ens föräldrar ska välja att använda sina pengar. Det enda man kan göra är att påpeka för föräldrarna att de dels inte hjälper slösaren, dels att det faktiskt känns ganska orättvist när jag själv kämpar så mycket och att jag faktiskt skulle önska att få åtminstone en liten del av vad de lägger på det andra syskonet. Och därefter försöka släppa det och undvika att bli bitter om det går. Kanske tänka att det är rätt synd om syskonet som inte har lyckats lära sig såna viktiga livskunskaper och som kommer att få stora problem när föräldrarna inte finns längre.

[PuffBuck]
2013-11-17 16:31
#27

Det låter som mig och lillasyster.. Mamma nekar det, vilket jag tycker är ganska otroligt.. När jag fyllt 18 i maj ska jag försöka få bidrag så att jag kan flytta till eget, då detta är en av många faktorer som får mig att må fruktansvärt dåligt..

Det låter svårt, men jag hoppas att det löser sig för dig! 🌺

Annons:
Upp till toppen
Annons: