Kriser

Sambo - trött i själen

2013-11-17 11:49 #0 av: [Olärd]

Jag har vart sambo med denna man i 4 år ungefär.
Jag är 24 och han 39, han har två barn hemma i 10 års åldern.

September 2012 så började han sexchatta med ett ex på Facebook, jag visade mitt misstycke för detta.

December 2012 åkte han, barnen och exfrun (ej samma som han chatta med) utomlands till hennes föräldrar, helt okej enligt mig. Väl där sexchatta han igen med denna människa och jag såg det så när han kom hem va det jäkligt osäkert på om jag skulle stanna alls.. hur jag kom över det vet jag fan inte då han aldrig givit mig ett svar på varför och det har ju skadat tilliten helt.

I februari blev jag arbetslös (arbetar så fort det dyker upp något även små jobb så är inte hemma helatiden och får lön från lite olika ställen) ansåg att eftersom jag är mer hemma så ska jag självklart ta hand om hushållet mer än honom (gjorde jag innan med men tog över allt).

Hans vecka såg ut såhär; mån-fre jobb kom hem 17:00 med barn, han lägger sig i soffan och surfar på mobilen samt kollar på teve, äter när middagen är serverad, när han ätit upp åker mobilen fram sen så slappar han tills han tycker det är dags att sova, han plockade inte ens undan sin egna tallrik. Helgen så slappar han eller så gör han något ute på gården, väldigt sällan något med barnen tyvärr.

Min vecka ser ut såhär när jag inte har jobb eller andra jobb förankrade aktiviteter på arbetsförmedlingen; Går upp, går med hunden, städar hela huset eftersom folk bara kastar saker hejvilt, kanske tvättar då hans dotter knappt hade kläder i morse för ingen kom på att säga till eller ställa tvätt korgen i tvättstugan, jag söker jobb på datorn, kanske pratar med folk i telefon ang. utbildning m.m pluggar lite matte B, fortsätter städa.. handlar mat (för mina pengar), lagar middag så den är klar precis när de kommer hem eller rätt snart efter hem komsten, ger honom närhet, ömhet, frågar om hans dag, pysslar med barnen så de inte sätter sig framför datorn elr teven. Diskar upp allt efter middagen.. När barnen gått och lagt sig så umgås jag lite med sambon eller fortsätter med något städa (200kvm är det ifall någon undrar)

Jag känner mig så ohyggligt ensam eftersom sambon inte vill involvera mig i hur han mår, hur ekonomin ser ut, att mobilen är roligare än att prata med mig.
Tycker han försummat både mig och sina barn grovt.
Jag har flaggat om detta i ett år nu!

För en månad sedan så vaknade han och insåg att jag faktiskt kan försvinna och då började han bry sig lite, göra lite och klaga på att jag pratar med mina vänner helatiden och ska ha full koll på vad vi pratar om (fyller ju ensamheten med vänner).
Jag vet inte om vi ska försöka (jag tycker jag försökt) eller gå isär; och istället för att visa hur jäkla gärna hans vill ha mig här så klagar han mest på allt och sätter sig och super framför teven när vi har barnen, tyckte han va en jävligt kass förebild, skiter i hur dåligt man mår, man behöver inte bli full fre-lör då barnen vill hitta på saker.

Usch jag är så trött i själen och vet fan inte vart jag ska ta vägen..
En del av mig älskar honom och tycker det är synd att de är såhär, en annan del av mig skulle vilja ta hand om mig själv och sluta leva som en städerska/barnpassare man kan ligga med och ta vara på den lilla ungdom jag har kvar.

Anmäl
2013-11-17 12:10 #1 av: Hera

Det låter som det är dags att gå. Det är det jag känner efter att ha läst ditt inlägg.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-11-17 13:01 #2 av: [Olärd]

En del av mig själv känner så med, varför skulle hans lovord vara sanna nu när han inte kan visa något förens jag säger att vi ska satsa?

Anmäl
2013-11-17 13:20 #3 av: viktoria91

Att du tar hand om hemmet när han jobbar se r nte jag som något konstigt. Dock kan han inte få allt serverat på silverfat!

Anmäl
2013-11-17 13:53 #4 av: [Olärd]

#3 nej det handlade mer om att jag gör detta oavsett om jag jobbar eller ej för han tycker det är skönt att slippa göra något alls och just de där att han inte ens gör de normala små sakerna för att hålla ordning.

Anmäl
2013-11-17 14:39 #5 av: Gur4m1

Du sammanfattar det själv rät tbra mot slutet av ditt inlägg: Du är hans piga. Låter inte som att du blir behandlad som en jämlike eller partner iallafall.

Anmäl
2013-11-17 17:17 #6 av: [rosetten]

Verkar vara dags att packa dina saker och ge dig iväg mot något bättre.

Anmäl
2013-11-17 18:40 #7 av: [Olärd]

#5 jo är ju oerhört medveten om min position.

#6 Ja känns så till och från.

Anmäl
2013-11-17 19:54 #8 av: StickyKitten

Alltså gud, jag känner spontant såhär: bara dra och gör något annat med din ungdom än att passa upp på denna jättebäbis. Man är inte ung för evigt och han kommer inte att förändras, varför skulle han när han har det så bra ordnat för sig med obetald städerska och barnpassning i ett? En sak om man är 19 och nyss utflugen men mänskan är 39 liksom.

24 är ingen ålder att känna sig trött i själen över en man som inte behagar diska sin tallrik efter sig. Finns så mycket roligare saker att göra där ute. 

Anmäl
2013-11-18 11:34 #9 av: Sarah

han tycker att det är skönt att slippa hushållet... jo man tackar, det skulle jag också göra. Dags att gå verkar det som. 

Anmäl
2013-11-18 12:29 #10 av: [Olärd]

#8 & #9 funderat hela helgen och är som ett vakum i huvudet, känner en stor lust att bara åka iväg och göra roliga saker utan honom :s

Anmäl
2013-11-19 01:36 #11 av: Streetrod

Dags att gå som Sarah sa...

Tänk på dig själv och ditt liv.

Jag har gjort samma tabbe själv och stannat i ett förhållande bara för att inte såra den jag var ihop med...fast hon sårade mig gång på gång...mådde skit länge.

Nu mår jag bättre och undrar varför jag inte gjorde det tidigare.

Kommer att vara försiktigare när jag träffar någon ny nu men det känns väldigt bra.

Haft bra stöd från en tjejkompis (utan henne skulle jag nog fortvarande varit i förhållandet och mått dåligt)


 

Anmäl
2013-11-19 19:21 #12 av: [Olärd]

#11 jo det är ju så jävla svårt, jag älskar ju honom trots allt men att tycka att allt är tråkigt och känna sig utlämnad funkar ju inte.. det är liksom ett vakum just nu, han verkar tycka det är bra att vi snubblat in i gamla rutiner igen som innan fast han gör lite hushållssysslor.. trött

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.