Annons:
Etikettkänslor
Läst 2444 ggr
moonii
1/18/14, 4:53 PM

Ej bli sörj material

För 3 veckor sen var jag och kollade på ett kollektiv. Totalt bor det 6 killar + jag (tjej). Men när jag var och kollade var det enbart 2 killar hemma, P och N. Egentligen skulle jag bara titta lite snabbt men jag kände mig så hemma att jag satt där hela kvällen och pratade med killarna. Redan när jag först såg N tyckte jag att han var sjukt snygg. Under kvällen kändes han lite smått intresserad, han tyckte det var pinsamt när det blev tyst och försökte komma på saker att prata om hela tiden. När jag kom hem blev vi vänner på Facebook, och fick då se att han hade varit i ett förhållande i 4 år.

En vecka senare flyttade jag in. Denna vecka har jag umgåtts med N och en till kille, C. Vi kommer riktigt bra överens och pratar om allt möjligt. Jag känner mig trygg i deras sällskap och jag har ''blivit en i gänget''. Vi är med varandra 24/7 och ibland känns det som jag bor i deras rum haha. Några gånger denna vecka kände jag lite smått intresse från hans sida, men han är så svår att tolka.  Och eftersom han var i ett förhållande tänkte jag att jag nog bara misstolkade. Nu för bara 2 dagar sen gick jag in på hans fb och såg att hans 4 år långa relation hade tagit slut. När jag väckte honom en morgon (vi skulle in till stan) så satte jag mig på hans säng och frågade om han hade gjort slut. Fick då höra att det var tjejen som hade gjort slut för 1,5 vecka sen pga. avstånd, och han tyckte det var rätt jobbigt. 

Grejen är att jag har aldrig träffat en kille som jag har såå mycket gemensamt med. Som har så lika intressen, samma framtidsbild och som jag kommer så bra överens med. Jag skulle vilja lära känna honom ordentligt som vän och sen ta det där ifrån. Min fråga är, även om det är väldigt olika för person till person; Hur länge borde jag dröja med att visa mer intresse än bara vänner, utan att ta risken att bli sörj- material? Han är verkligen ''den'' killen och jag vill inte förstöra något…

Annons:
Calcifer
1/18/14, 5:15 PM
#1

Du bör vänta tills han visar att han är redo att gå vidare. Det är mitt tips. Går du på för tidigt kan det hända att ni blir en rebound grej, eller så blir han bortskrämd för att du visade intresse innan han hunnit komma över sitt förhållande. De har ändå varit tillsammans i fyra år och HON gjorde slut. Det kan nog ta sin lilla tid det, faktiskt. Jag skulle inte säga eller göra något på åtminstone några månader. Och jag skulle känna av hans vibrationer för att se om han påvisar tecken på att han börjar släppa henne. T:ex om han pratar om sig själv mer som singel, eller han pratar om att möjligtvis dejta någon i framtiden, etc.

Men sen tror jag ärligt att är han intresserad av dig på riktigt så kommer nog han till dig.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

moonii
1/18/14, 10:15 PM
#2

Tack för väldigt kloka ord! Har faktiskt inte ens tänkt på att jag kan skrämma bort honom genom att visa intresse innan han hunnit komma över sitt förhållande. Det som kan vara klurigt är att känna av honom. Han är väldigt svår att tolka. Jag får helt enkelt hålla det på en vänskaplig nivå. Som du säger, är han intresserad så får han komma till mig istället :)

Praefatio
1/19/14, 11:51 AM
#3

Det sägs att det brukar ta ungefär halva förhållandets tid att komma över ett förhållande. I den här killens fall två år. Det stämmer kanske inte för alla, men det är kanske en bra måttstock att ha i huvudet: fyra år är sjukt lång tid och det lär ta ett tag innan han har kommit över det.

Tror att du agerar väldigt klokt om du utgår från att ni ska bli bättre och bättre vänner. När ni väl står varandra nära lär du märka om han är ärligt intresserad :)

Gur4m1
1/19/14, 12:22 PM
#4

4 år är nada ju ;)

Jag var över min ex sambo efter 2-3 månader och vi var ett par och bodde ihop i 3 år. Känt varandra i 5 år. 4 månader efter att vi gjort slut så träffade jag min nuvarande som jag varit med i 6 år och älskar högt.

MEN..där emellan hade jag en rebound!

En känslomässig, inte sexuell rebound- måste jag påtala.

Så det finns inga som helst måttstockar, anser jag själv. Och om han kommer till dig, låt säga- imorgon eller om en vecka- gör klart att du såklöart är intresserad men att HAN bör ta sig tid att sörja sitt ex. För risken är att han söker tröst hos dig- för du är tillgänglig. Så även om han tar första steget när han anser sig vara redo, kan han även ta steget långt före det. Men ge det några månader eller så.

Väntar man för länge kan han lika gärna susa iväg med någon annan också :) Nu menar jag itne att du ska stressa, mer att…det är något man får pejla av. Som andra nämnt- när han fått prata av sig lite, sörja henne, förmodligen landat och sen kanske funderat klart på om han vill ha tillbaka henne, han kanske börjat få annat i tankarna--- då. :)

Prata med hoom omd et, absolut me om du har planer på mer mellan er så är du kanske inte dne han ska prata ut om kring sitt ex osv.

För mardrömmen vore ju att flickvännen, exet, ångrar sig om en vecka och hör av sig och vill ha tillbaka honom och där står ni i varsin arm och drar i honom :) Så ja… din plan låter bra. Bli vänner, ge det tid- ingen stress.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Praefatio
1/19/14, 12:23 PM
#5

#4 Att säga att fyra år inte är någonting när det kommer till att leva med en annan människa, tycker jag är konstigt och respektlöst gentemot deras förhållande. Fyra år är väldigt lång tid.

Calcifer
1/19/14, 12:25 PM
#6

#5 Eller hur. Jag och mitt ex var tillsammans i nio månader och det har varit slut lika länge och det är inte fören nu jag kommit över henne ordentligt (så ordentligt som jag kan).


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Annons:
Gur4m1
1/19/14, 12:26 PM
#7

#5 du missade min ";)" eller? Men 4 år är ingenting gentemot folk som levt ihop 10 år eller mer, beror ju på vad man jämför det med. Efterosm de dessutom var särbos…distansförhållande så får man ju räkna att 4 år faktiskt är mycket mindre tid ihop än för ett par som t.ex levt samboförhållande i 3-4 år. Jag hade ett distansförhållande i 2.5 år, det var helt annorlunda än då jag levde som sambo i 3 år.

Men nog om längden, emnade bara att det inte alls (inte specieltl troligt ens) att han skulle sörja sitt ex i 2 år bara för att de varit särbos i 4 år. Kort sammanfattat. Sådant som rör längden mellan att man är redo för nya relationer handlar nog mer om hur man är som person än längden av relationen.

För vissa är 9 månader en lång tid, eller osm för min vän som aldrig varit med någon längre än ett halvår, så ses en månad som ett…relativt långt förhållande. Själv räknar jag knappt en månad som ett förhållande…det är fortfarande dejtingstadiet. Så ja… för att citera mig själv..igen, för tydlighetens skull…

" Sådant som rör längden mellan att man är redo för nya relationer handlar nog mer om hur man är som person än längden av relationen."

och att jag inte inledningsvis på något vis menade att vara repsektlös mot alla som haft 4 år eller kortare relationer. Jag kände bara att det inte finns någon regel upprättad kring hur länge det tar att komma över en relation och man är redo för en ny- sen ska man även räkna in att man ska hitta någon man faktiskt VILL vara med osv. Det är så många aspekter som räknas in.  Hört teorier (helt sanslösa) att man, av respekt för sin partner, om man levt ihop- ska vänta lika långt tid som man haft relationen- innan man blir ihop emd en ny partner. HELT sanslöst i mina ögon. Ni andra får tycka vad ni vill, jag spyr på regler och riktlinjer av sådan sort ;) 

De är lika behjälpliga som riktlinjer för när man bör förlova sig, bli sambos eller skaffa barn när man är i en relation. Dvs….inte alls.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Praefatio
1/19/14, 12:57 PM
#8

#7 Nej, jag missade inte din blinkande smiley, men det du skrev var ändå osant.

Det går inte att jämföra känslomässigt kapital i tid. Siffror har ingenting med saken att göra. Ett par som varit tillsammans i tio år kan vara livlöst och gå på slentrian, likväl som att ett tvåårigt förhållande kan vara fullt av renaste kärlek och ömhet trots att man fått gå genom skärselden tillsammans. Är de två åren "ingenting" enligt dig då? Är det tioåriga förhållandet mer värt än det tvååriga?

Jag själv bodde med en man i åtta månader, som misshandlade mig psykiskt. De åtta månaderna påverkar mig fortfarande, sex år senare. Kärlek har ingenting med tid att göra och hur påverkad man är av ett förhållande, positivt eller negativt, går inte att mäta i tid. Det är rent av respektlöst att sitta på nätet och säga att TS kombos förhållande nog inte är en big deal eftersom de bara var ihop i fyra år, och inte tio eller femton.

Jag skrev till TS att man brukar säga att förhållandet tar ungefär halva tiden att komma över, att det ofta är så det mänskliga psyket fungerar, att det är en måttstock precis som att det är en måttstock att man brukar vara nyförälskad i 12-24 månader. Jag sa också att det inte behöver betyda någonting, men att TS gör rätt i att ta det lugnt eftersom det kan ta lång tid att komma över ett förhållande.

Gur4m1
1/19/14, 3:28 PM
#9

#8 misshandel är inte kärlek. Känner att det mest är irriterande att du hakar upp dig på de biten trots att jag förklarat och skrev en blinkande smileygubbe- alltås var det skämtsamt sagt, och jag var ganska tydlig i det efterfljande inlägget att det handlar om personer, inte tid. Varför skulle jag vara så inkonsekvent att jag tror att tiden ihop har mer betydelse när man gjort slut och ska komma över, än tiden tillsammans. DU är ju den som tog upp TID ihop till att börja med- 2 år tillsammans, då ska man vänta 1 år innan man börjar om med någon ny- som en fingervisning. Så den enda här som bryr sig om tid verkar vara du i så fall.

JAg skrev inte att det förhållandet inte är en big deal, visa gärna var jag skrev det…förutom "4 år är inget ;)". Däremot är även tiden olika, och 2 år ÄR inte lång tid jämfört med 4 år, sen vad som sker under de åren är väl mer av betydelse men jag skrev ingenting som rör det. Däremot skrev jag att ett längre särbo/distansförhållande nog….NOG inte är lika uppfylld som t.ex om man umgås mycket, dvs bor ihop osv- men för att vara tydlig där med- självklart handlar även det om folk och deras inställning. Man kanske gått igneom något jättestort över nätet eller telefon, vad vet jag. 

"Jag skrev till TS att man brukar säga att förhållandet tar ungefär halva tiden att komma över, att det ofta är så det mänskliga psyket fungerar, att det är en måttstock precis som att det är en måttstock att man brukar vara nyförälskad i 12-24 månader."

Aldrig hört talas om detta själv, däremot måttstocken om förälskelse som är uppmätt och forskat omkring i form av hormoner osv. Men hur lång tid man ebhöver för att komma över sin partner…dvs en som avrit med någon i 10 år behöver 5 år för att "komma igen"? Är en väldigt lång tid, borde det inte bero på hur relationen såg ut och hur förlusten gick till?

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

moonii
1/26/14, 7:33 PM
#10

Uppdatering:

Under senaste veckan har jag berättat för våran gemensamma vän (han delar rum med N) att jag gillar N. Så nu skulle min kompis försöka observera lite åt mig och prata med N diskret. Igårkväll pratade han med N så jag har nu fått lite svar. Min kompis säger att jag inte ska hoppas för mycket då han inte är aktuell just nu. Dels har han inte kommit över sitt ex (som är utomlands just nu fram till April och som han fortfarande har kontakt med) och han hade även tänkt prata med henne igen när hon kommer tillbaka. Dels vill han efter ett 4 års förhållande leva ''ungkarlslivet'' och vara och hitta sig själv, för att sedan längre fram ha ett förhållande igen. Dels betyder jag för mycket för att göra nåt ''dumt'' med, då han inte vill förstöra vår vänskap.

Han hade tydligen också förstått att jag gillar honom.

Jag själv har inte pratat med honom och det känns nästan som jag kanske borde göra det. Så fort min kompis tog upp ämnet igår så frågade N om han hade pratat med mig om det, var på han svarade nej. Jag är väldigt osäker på om jag bara borde låta det hela vila några månader, eller om jag faktiskt borde prata med honom om det. Han visar ändå att han är intresserad av mig som person, även om jag inte har en aning om vad han känner för mig, då han visar intresse men ändå håller tillbaka väldigt mycket.

Gur4m1
1/26/14, 8:28 PM
#11

Lyssna på det han säger- :) Låt det vara.

Dvs det är inte aktuellt just nu, att något sker mellan er. Var en vän.Vill du bara ligga och inte vara vän med honom så får ud ju säga det till honom ^_^

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Upp till toppen
Annons: