Känslor

Att falla för nån man aldrig förväntade sig..

2014-02-12 18:48 #0 av: [elmaek]

Behöver råd, och snälla döm mig inte nu.

Jag har alltid varit ytlig och egoistisk och jag är så medveten om detta och även medveten om att vissa delar av mitt tänkande grundar sig i taskig barndom. Dålig kontakt med min far och idag har vi ingen kontakt alls pga diverse olika privata saker, det har gjort så jag inte haft en manlig förebild i mitt liv alls. Sedan mobbning i stort sett hela grundskolan har fått mig att tänka ''Jag ska minsann visa er att jag också kan ha en snygg pojkvän i framtiden!'' ... 

Och jag VET till 100% att bara JAG kan jobba bort detta tankesätt att alltid ha snyggaste pojkvännen och tro mig när jag säger att jag kommit jätte långt! 

Så nu när jag förklarat anledningen till hur jag fungerat i flertals år så ska jag komma till ''problemet''.

Förra sommaren fick jag kontakt med en fin kille men var inte redo då att fortsätta träffa han så vi bröt kontakten och jag dejtade en annan kille jag lämnade förra månaden. Idag träffades vi igen för en liten promenad, gå sakta fram. Och jag har aldrig haft så roligt på en promenad.. vi skrattade och pratade utan paus under hela promenaden. Det var så avslappnat!

Han är som mig i stort sett. Gillar att leva ett lugnt liv, festar max 2 gånger/år, skulle aldrig testa droger, vill ha samma framtid som jag vill ha osv.
Jag känner verkligen hur jag skulle kunna ha en enorm tillit till honom och jag vet att jag skulle få leva mitt fria liv (ingen otrohet, är så emot det) jag behöver för att trivas och han skulle inte snoka i min mobil eller avsky om jag umgicks med manliga vänner. Jag skulle se han som en enorm trygghet och han är faktiskt någon jag vill bygga ett liv med, om jag ska gå så långt. Långt inom mig känns han så rätt och såhär har jag inte känt förut när jag hållit på att dejta någon. Magkänslan har alltid sagt ifrån men inte denna gång. Det bara känns... bra.
MEN... hans utsida klassar inte min mall jag alltid gått efter. Utsidan alltså. Han är charmig, några s.k ''skönhetsfel'' men jag vet så väl att insidan ger utsidan sin charm (så många snygga killar har blivit så fula till utsidan när insidan varit så ful). Det är bara så tufft att gå emot nåt man alltid gått efter, nu ska jag gå efter insidan vilket jag ALDRIG gjort i hela mitt liv och att förändras är jobbigt.

Men jag har fallit, jag börjar falla för han.
Och jag ville väl bara skriva av mig lite också men samtidigt höra hur ni fungerar med kärleken? Alltså, har ni fallit för nån som ni inte trodde ni skulle falla för? Eller har ni fungerat som jag gjort och hur lyckades ni se bortom det hela?

Anmäl
2014-02-12 22:17 #1 av: [Rhodugune]

Jag förstår att du uppriktigt behöver råd och stöd, men jag måste erkänna att jag inte förstår varför det är svårt för dig, du beskriver inte på vilket sätt det är jobbigt, bara att det är det.
Är du rädd för vad andra ska tycka, att han inte är skitsnygg, undra vad du ser i honom, att du ska tröttna på honom, för att han inte ser mer bra ut?

Det är väldigt lätt att ta åt sig vad andra tycker och tänker i ens val av partner, det är klart det får en att känna sig sårbar och till och med tvivla på sina känslor, om det är rätt val.

Det jag läser med mellan raderna är att han verkligen får dig att må bra, att du är väldigt attraherad av honom och att ni verkar ha det så bra tillsammans, så vad är det som fattas? :) 

Han har fått dig att ändra uppfattning, värdera om vad som är viktigt för dig, låter som en väldigt fin sak i mina ögon, så lyssna på din magkänsla, att han är rätt för att han inte är som alla andra, det är det som gör honom och det ni delar speciellt.

  

Anmäl
2014-02-12 22:17 #2 av: Gur4m1

Jag har aldirg kunnat vara med en kille osm jag inte är fysiskt attraherad av. Men som du säger, en snygg kille kan bli väldigt ful (mer ointressant) om han är jävlig och beter sig dumt. Jag har dejtat killar som andra tyckt är fula men som jag tyckt är jättesöt. Kanske just för att man varit så trygg och bra.

Jag förälskar mig i det yttre också men för mig räcker ett par snygga ögon och en charmig mun- men då BEHÖVER jag det och en bra perosnlighet. Jag har mött män där ögonen inte säger mig ett skit, får mig inte att känna _något_ och de får vara hur trevliga de vill, jag kommer aldrig att bli attraherade av dem Storgråter

Låter som att du hittat en toppenkille.

Anmäl
2014-02-12 22:40 #3 av: [elmaek]

#1 Jag är nog rädd för jag går emot den mall jag hade innan honom. Jag gick efter utsidan hela hela tiden... nu gör jag inte det och DET skrämmer mig. En ny bana i livet så att säga. Vad andra anser rör mig inte i ryggen.. är bara förvirrad när mitt liv och mina värderingar tar en ny bana i livet, det är nog bara det :) Det är det som skrämmer mig... mitt nya sätt att se saker och ting, så som jag aldrig sett saker innan. Man blir så bekväm att vara fast i gamla, dåliga vanor att man blir livrädd när nya saker tar kraft och utan förvarning gör så man ser saker annorlunda. DET skrämmer mig, mitt nya sätt att se på kärlek och människor. Jag hinner inte riktigt med själv så är väldigt förvirrad :)

#2 Han är väldigt fin, han har sina skönhetsfel men i grund och botten väger fördelarna mer än nackdelarna. Som sagt.. är väldigt förvirrad. Inte vad andra ska tycka utan för att det är ett nytt sätt för mig att se på människor och kärlek. Det tar sitt tag att landa i sitt ''nya jag''. 

Han är toppen, hittills!

Anmäl
2014-02-13 08:58 #4 av: m4rkus93

Om det känns bra go for it säger jag bara ;) jag gick 2 år på samma skola och träffade flera partners där men sista året så visade det sig att den jag aldrig lagt varken blick eller uppmärksamhet på, det va den som kändes helt rätt för mig och nu är det sätt 2,5 år sedan :) och det känns bara bättre och bättre. Jag vågade gå på det oväntade som jag föll för och så som det ser ut idag så blev det rätt ;)

Anmäl
2014-02-13 09:43 #5 av: [elmaek]

#4 Tack för att du delade med dig, det hjälper mig enormt!
Härligt att det vart rätt för dig! :)

Anmäl
2014-02-13 10:09 #6 av: Omstart

Heh, jag föll för min bästa vän jag. Det var inte sådär supersmart. Men det hände. Och vi hade känt varandra i 10 år. Tyvärr gick vi isär efter lite mindre än ett år men ja...shit happens. Jag menar bara att kärleken kan dyka upp var du minst anar det så banga inte bara för att det "inte är som det brukade vara". Jag säger GO FOR IT! :D <3

Anmäl
2014-02-13 10:21 #7 av: [elmaek]

#6 Tack!! Blomma

Anmäl
2014-02-13 10:41 #8 av: Omstart

Kom ihåg bara VARFÖR du faller för honom. Jag menar ett snyggt ansikte ändras med åren, men ett vackert hjärta blir aldrig gammalt. ;)

Anmäl
2014-02-13 10:42 #9 av: [elmaek]

#8 Words!

Anmäl
2014-02-13 11:56 #10 av: IdaT

Men är det inte helt fantastiskt? Du har hittat någon som inte är som det var förr. Våga hoppa! Vad har du att förlora mot om du letar upp en kille enligt dina gamla ideal? Killarna du varit med förr har trots allt alltid sårat dig förr eller senare.
En stor kram och lycka till! Jag har följt dina trådar länge och är den här killen så fin som han verkar förtjänar han dig!

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl
2014-02-13 14:30 #11 av: Anna4077

Vet du vad jag tycker att du ska göra? Du kommer nyss ur ett vad jag förstått ganska destruktivt förhållande. Ta det som det kommer. Träffa denna killen om du vill och se vad som händer. Inga krav eller något. Självklart borde man vara överens om man träffar andra men man kan ju bara ta det lite som det kommer.

Jag gjorde så när jag träffade min kille. Hade hyfsat nyligen gjort slut med en otrogen idiot. Sen träffade jag min sambo. Mitt första intryck var inte positivt ;) sen började vi prata och det kändes så bra. Vi träffades helgen efter och det var jätte konstigt. Sen släppte han murarna och nu i efterhand vet jag att jag föll för honom redan då. Men jag va helt emot att träffa någon, speciellt honom. Vi träffades igen och han kysste mig första gången på riktigt. Efter det träffas vi varje dag. Han åkte 2 mil bara för att äta en glass ihop osv. När han sa att han älskade mig ville jag inte träffa honom mer. 3 månader efter första riktiga kyssen flyttade vi ihop.

Ta det som det kommer. Stressa inte och låt det växa fram.

Anmäl
2014-02-13 17:32 #12 av: [Rhodugune]

#3 Då förstår jag bättre, tack för att du tog tid att svara. :)


Jag känner ännu mer hur modig du är som väljer att ta till dig det här nya som du håller på och upptäcker i dig själv, det är jobbigt att växa, utvecklas som person, kan ge en sorts känslomässig växtvärk, härligt att se att du vill utforska det här och inte flyr tillbax in i välkända mönster och så skönt att höra att det inte rör dig i ryggen vad andra tycker, hej dig! 

Jag känner också igen mig i det du skriver, att det är svårt att landa i ett nytt sätt att tänka runt förhållanden, för mig beror det på lite andra saker, jag har gått från att ha sambo förhållande till att ha ett långdistansförhållande och gått från att vara mono till att vara poly (att jag kan älska fler och vilja ha relationer med mer än en person) och det har också fått mig att ifrågasätta varför jag känner som jag gör, hur jag ska göra för att hantera det, vilken väg i det nya är rätt för mig. 

Som många andra sagt, ta det lungt, ett steg i taget, var rädd om dig och lyssna på din magkänsla, ge dig tid att ta in allt det nya, så du känner dig trygg att göra de val du gör, att det är rätt för dig, det du verkligen mår bra av. :)

Anmäl
2014-02-13 17:37 #13 av: [elmaek]

#10 Det är just hoppet jag aldrig vågar ta.. jag blir väldigt rädd. Jag ska försöka våga dock.. 
Tack fina du! Blomma

#11 Ja, mitt förra förhållande tog slut för en månad sedan och det var ett hemskt förhållande. Men det är inget jag sörjer heller.
Som du beskriver känner jag.. jag vill inte men ändå är han en fin kille verkligen. Långt ifrån såna jag faller för men för första gången i mitt liv har jag fallit för insidan och inte utsidan. Det är skrämmande och idag har jag haft smått ångest och tagit tid för mig själv. En dag i taget, kanske bäst så... 
Tack! Blomma

#12 Tack! Ja, jag vill inte falla för utsidan längre hos killar för det ger mig inget. Men som du säger, att växa är jobbigt.
Jag brukar stressa fram saker och att ta det lugnt med detta är tufft. 
Tack du med! Blomma

Vad snälla ni är som stöttar mig!!

Anmäl
2014-02-13 23:50 #14 av: IdaT

Klart du vågar! Du har ju redan hoppat, du funderar på ett förhållande med den här killen.
Känns det rätt hoppar du en liten bit till och innan du vet ordet av står du där på backen och undrar vad du var rädd för...

"Att våga är att förlora fotfästet för en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv". Det citatet hjälper mig att tro på mig själv när jag tycker att saker är läskiga.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl
2014-02-14 01:00 #15 av: Anna4077

#13 en dag i taget, sakta men säkert :) ta det för vad det är :)

Anmäl
2014-02-14 08:21 #16 av: [elmaek]

#14 Tack!! Blomma
Jag förklarade mitt läge för han igår och han var så förståelig och snäll! Typ ''Önskar bara du kunde se bortom din mall och du behöver inte ens vara ensam eller vara med svin''... Han är så sjukt rar!

#15 En dag i taget är alltid bäst :)

Anmäl
2014-02-14 11:13 #17 av: Omstart

#16 Låt det ta tid! Och om han är så öppen och underbar så var inte rädd för att prata med honom om det. :) It will make you love him more. ^^

Anmäl
2014-02-14 12:57 #18 av: [elmaek]

#17 Fick sms nyss ''Jag vill bara att du ska veta att du alltid kan vända dig till mig, finns alltid här. Tycker jätte mycket om dig, du är liksom den första jag tänker på på morgonen''
Han verkar verkligen vara öppen och mottaglig för mina tankar även om det liksom drabbar vår relation så att säga.

Det enda rätta för mig just nu är att få mycket tid, hoppas han orkar vänta.. annars får jag skylla mig själv!

Anmäl
2014-02-14 18:42 #19 av: [elmaek]

Eller som nyss... ''Är du fortfarande sugen på vaniljbullar? :)'' 
Jag svarade ''Hahaha jaa :P'' Och han svarade ''Vad bra, för jag har en påse liggandes här till dig!'' .... jag skrev ett random-sms för timmar sen om att jag var sååå sugen på vaniljbullar. Då har han bakat bullar... åt mig! Jag är så rörd! 

Anmäl
2014-02-16 13:42 #20 av: imsuchadiva

Men sen är ju frågan, är det han som person du fallit för eller bara den trygghet och bekräftelse du söker?

Anmäl
2014-02-16 17:12 #21 av: [elmaek]

#20 Precis vad jag funderat över... hur som haver, pga min osäkerhet, har vi båda kommit fram till att inte försöka med varandra. 

Anmäl
2014-02-16 19:47 #22 av: Anna4077

#21 det kanske växer fram något i framtiden när du är redo.

Anmäl
2014-02-16 19:54 #23 av: [elmaek]

#22 Kanske :) Kändes inte snällt att låta han hållas med mig som var så pass osäker.. det är inte rättvist alls.

Anmäl
2014-02-16 20:56 #24 av: Anna4077

#23 du behöver nog lite tid för dig själv :) övertygad om att det kommer lösa sig för dig på bästa sätt.

Anmäl
2014-02-16 21:03 #25 av: imsuchadiva

#23 det låter som ett bra beslut! Jag håller med #24.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.