Känslor

Avundsjuk

2014-02-19 09:59 #0 av: pernillaa

Avundsjuka är ju egentligen något fult. Brukar alltid kunna glädjas åt andra annars men nu är det svårt.

Jag och min sambo har bestämt oss för att försöka få ett till barn och jag har nu haft 2 missfall på rad. Och samtidigt är det den ena efter den andra i min närhet som ska ha barn. Jag känner 4 stycken som ska ha barn, 3 av dom fick ganska nära mitt senaste barn. Jag känner väl precis som dom att det är dags för nästa nu och det suger musten ur mig att se dom skriva på facebook om hur det sparkar i magen och dom lägger upp bilder.

Jag är så sjukligt avundsjuk och det känns så hemskt att jag inte kan glädjas för deras skull.

Är det fel av mig eller är det förståeligt? Överreagerar jag?

Jag visar ju såklart inte för dom hur jag känner.

// Pernilla

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2014-02-19 12:18 #1 av: Gur4m1

Detär väl självklart förståeligt? Det vitkiga är ju som du säger, att du inte visar det åt dem- för det skulle ju dra ner deras lycka och glädje. Men var inte rädd att öppna upp dig för andra, dina vänner, om din längtan och sorg också!

Kanske det blir lättare då att glädjas med dem, och de med er när ni lyckas få ert andra barn :)

Anmäl
2014-02-19 14:18 #2 av: MsSofieG

Såklart det inte är fel av dig. Så länge du inte tar ut dina känslor på de som får dig att känna avund så får du känna vilka känslor du vill. 

Ilska, uppgivenhet och sorg är en del av ens läkeprocess. 

Lycka till med allt Blomma

Anmäl
2014-02-19 14:40 #3 av: Cireea

Jag känner faktiskt igen mig i din avundsjuka. Jag har inga barn sen tidigare men många i min närhet är gravida. Vissa har precis plussat medan andra är en bit på vägen redan och när dom sitter och skriver om magen och sparkarna så blir jag så fruktansvärt avundsjuk och ibland rent utav ledsen. 

Många är i min egen ålder, alltså runt tjugo, och då känner man ju själv att man "hamnar efter" sin egen generation lite grann. Min plan i livet var ju att få mitt första barn runt tjugo och nu när jag sitter här med en födelsedag i september då jag fyller tjugo men inte har något plus eller ens är på väg att försöka få någon bebis så blir man deprimerad..


Jag förstår dig och känner igen mig.. följer många av dina inlägg om just det här och blir lika ledsen varje gång Ledsen Jag håller tummarna för dig! 

Sajter: FilmGuldhamster, Hamster, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"

Anmäl
2014-02-19 18:09 #4 av: Gur4m1

#3 oj, du är bara 20, dina vänner startar väldigt tidigt om du känner att du hamnar efter då den vnaligaste åldern att bli mamma idag är runt 30. Så oroa dig inte, även om din unge hamnar något år efter så lär  det finnas jämnåriga barn eller nära på land dina vänner :) De skaffar väl mer än ett barn, du får haka på "nästa våg" eller bara ta det som det kommer.

Jag är 33 år och känner en viss press, inte minst biologiskt, men även att mina syskon och släktingar fått sina barn och om jag skaffar barn så komemr åldersgapet vara stort och jag hade önskat att mitt barn ska få en bra relation till sin släkt på ett naturlgt sätt när man växer upp som barn ^_^ Precis som ajg fått med mina jämnåriga kusiner (och de kusiner som bara varit något år yngre/äldre). Men barn, jämnåriga barn,  kommer det ju alltid att finnas.

Anmäl
2014-02-19 18:29 #5 av: Cireea

#4 Ja det kan man väl tycka men känslan att man inte kommit fram till bebisar än finns ju där ändå. Eftersom jag så gärna vill skaffa barn så känns det ännu värre när man ser vänner och släkt få bebis. Allra helst när vissa redan är på sin andra (eller till och med tredje).

Såklart man gläds åt de som får barn men avundsjukan finns ju där ändå trots det. 

Sajter: FilmGuldhamster, Hamster, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"

Anmäl
2014-02-19 18:36 #6 av: Anna4077

Jag är också svartsjuk på mina vänner som skaffar barn. Jag vill så gärna men just nu är jag inte riktigt där än. Hur gärna jag än vill. Fyller snart 25 och längtat i flera år. Än kan jag glädjas åt mina vänner men inte alla. Vissa borde inte skaffa barn men tänker bara egoistiskt. Vissa som inte har sitt liv "redo" men ändå gör det.

Jag tänker alltid att det kommer när det är meningen att det ska komma så kommer det.

Anmäl
2014-02-19 19:50 #7 av: mimåne

Avundsjuka är ju något helt naturligt även om det kan kännas jobbigt.

Jag tycker inte att man ska behöva låtsas vara underbart glad för andras skull när man känner annat. Man kan absolut säga att man känner stor svartsjuka, det är det inget fel med och man behöver absolut inte vara otrevlig för det.

Jag hade en vän en gång som var mycket otrevlig mot mig under en period. Senare erkände hon att hon uttryckt sig dumt mot mig pga avundsjuka. Jag tyckte det var starkt gjort av henne att säga som det var. Det hjälpte henne också att säga som det var och få höra mina åsikter.

Medarbetare på akvariefisk ifokus

Anmäl
2014-02-19 20:05 #8 av: Gur4m1

#5 avundsjukan försstår jag menar mer att du kanske ska försöka tänka i andra banor kring att du ligger efter, då du faktiskt är så pass ung och har massor med tid framför dig att genomföra det du vill.

Anmäl
2014-02-20 10:40 #9 av: ChristineL

Jag förstår absolut hur du känner! Tog två år för mig att bli gravid och mådde jättedåligt över alla som blev gravida hela tiden, nu har jag världens finaste lilla flicka men mår ändå så otroligt dåligt över att jag kanske inte kan ge henne ett syskon. Och jag kan fortfarande inte riktigt glädjas åt andra.

Anmäl
2014-02-21 01:33 #10 av: [TheMiko]

Jag förstår känslan precis då jag upplevt den från andra hållet så att säga. Tre graviditeter på tre år 95, 96 och 98 och ingen väntetid så att säga, det tog direkt alla tre gångerna. Förlorade dock min första i en havandeskapsförgiftning i vecka 38+5.

Under den tiden jag lyckades med tre graviditeter hade jag två tjejkompisar som kämpade med att bli med barn och diverse undersökningar om varför de inte kunde bli gravida. Jag tyckte det var jättejobbigt när vi berättade att jag väntade min sista för dem. 

Ibland går det lätt och ibland inte...

Anmäl
2014-02-21 12:58 #11 av: Underbarn

#3 jösses jag och alla mina vänner är också kring 20-21 och vi pratar aldrig barn! Alla i vår omgivning som faktiskt får barn (som är 19-21) är inte ens planerade och majoriteten har inte ens ett fast stadigt förhållande, flera pappor vill inte ens ha barnen. Vi ser det som super tidigt och inte alls avundsjuka för våran dag kommer förhoppningsvis senare när vi är redo :) alla vi vill vänta! Jag väntar gärna minst 5 år till. Min sambo är 22 och han vill nog ha barn tidigare än mig men jag vill hinna studera och få jobb och det tar nog 4-5 år innan allt är klart för jag har inte ens börjat plugga :)

Klart man kam vara avundsjuk, instämmer med de andra.

Jag skulle nog börja känna press och stress när jag närmar mig 30, men det är 10 år kvar till dess :)

Anmäl
2014-02-21 13:16 #12 av: oh-la

#0, jag känner igen mig... är precis fyllda 27 och har sådan barnlängtan... min sambo är tyvärr inte riktigt där än, och jag vill inte vänta till jag är över 30 med barn. då börjar det bli lite ont om tid... nu har jag satt ultimatum, vi börjar försöka om senast 1,5 år, men det är så hiiiimla långt när kroppen bara skriker efter en liten. kan inte låta bli att titta på barnvagnar och kläder och drömma om dagen då man får hålla sin lilla i famnen.

vet att min kusin och hennes sambo håller på och försöker på nummer två nu, och jag kan bli så fruktansvärt avundsjuk...

Anmäl
2014-02-21 16:05 #13 av: viktoria91

#4 I min umgängeskrets är 20 års åldern vanligt. Jag är 22 år. Vet en som har 3 barn och några har fått nummer 2 nu.

Anmäl
2014-02-21 17:37 #14 av: Gur4m1

#13 det är säkert så i vissa umgängen :> I mitt umgänge där folk ftt barn före 20 är det inget "bra umgänge" direkt. Outbildade, bor i en håla, relationer som är "so-so", och inte alltid å jättebra föräldrar men en del har vuxit med det. Ja, framförallt har barnen varit ganska oplanerade (iallafall från mannens sida).

Det förändrar inte heller statistiken, att kvinnor oftast är bra äldre än 18-20 när de skaffar barn. Finns fördelar och nackdelar med att börja så tidigt, precis som det inte enbart är nackdelar att vänta tills man blir äldre. Finns ju något mellan att få när man är 20 och 45 så att säga. Summa sumarum är att...är man 20 så finns ingen anledning att stressa över det. Man har en hel del tid på sig och vännerna lär säkert ploppa ut fler...


Anmäl
2014-02-21 17:43 #15 av: viktoria91

#14 Håller med. Dem som fått barn har max gymnasieutbildning, jobbat på McDonalds och Ica typ. Bor i en håla och inte så stabilt förhållande. ;)

Anmäl
2014-02-21 18:17 #16 av: Aleya

Känner med dig kära TS.

Men jag har fått för mig att det är bara hormonerna mina som spökar. Glad

Men känner varje gång jag ser någon som är gravid att jag vill jag bara skrika åt min kille: BEFRUKTA MIG FÖR TUSAN!!! NU!!!!!!!!!Gapskrattar

Är 27 så kanske därför. Skrattar

Ne men sen blir det nog inte bättre av att man haft missfall heller.

Så jag hoppas på att alla som vill bli gravida i denna tråden får chansen. Kramas

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2014-02-21 18:44 #17 av: Cireea

#14 #15 Oj vilka fördomar som kastades där. Många av mina vänner är jätte bra föräldrar, en del jobbar och andra går universitet. Inga dåliga föräldrar utan alla är underbara med fina förhållande alternativt ensamstående. Att ni säger att folk som får barn när dom är ung bor i en håla gör mig lite arg, rår man för vars man kommer ifrån? Spelar det någon roll vars man bor för att man ska få skaffa barn?

Att säga att det är ett DÅLIGT jobb att jobba på Ica, vad fan har du sökt för superjobb? MAN är INTE garanterad jobb oavsett. Nej USCH! Fy vilken smutskastning mot unga föräldrar.

Men säg såhär då: hur skulle samhället fungera med bara högutbildade? Några måste ju göra "skitjobbet". Utan folk på Ica, hur ska du då kunna handla mat? 

Så man är, i era ögon, sämre för att man inte har högre utbildning? Hur ska då världen fungera om det inte finns alla sorters människor. Ja men dåså.. högutbildade får bara skaffa barn. Då vet vi det :) Min pappa har bara gymnasieutbildning då det inte behövdes mer då han var ung.. är han mindre värd då? 

Men då vet jag att jag inte behöver skriva här mer eftersom jag inte alls passar in Skämtar

Sajter: FilmGuldhamster, Hamster, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"

Anmäl
2014-02-21 18:56 #18 av: oh-la

#15, vilken otroligt tråkig attityd... jag känner flera som blivit föräldrar tidigt och har både ett och flera barn, kommer från Göteborg, är idag högutbildade och lever med den partner dom fick barn med vid 19-20. själv har jag knappt en gymnasieutbildning (gick ut utan fullständiga betyg) och drar in en lön närmare höginkomsttagare än medel, bra mycket mer än mina högutbildade vänner och min sambo som har två universitetsutbildningar i bagaget.

trist att dra alla över en kam. alla har inte samma ambitioner. vissa önskar familj hellre än karriär, och vissa blir gravida av misstag och väljer att behålla. att skaffa barn är ingen dödsdom. ag önskar att jag skaffat barn tidigt. då hade jag inte behövt ta en paus mitt i min värsta karriärspurt för att vara hemma med barn. nu önskar jag verkligen barn och väljer att ta det, men hade jag fått göra om något hade jag gärna haft skolbarn nu nästan och kunnat sätta fokus på jobbet igen... det är inte bara nackdelar att skaffa barn tidigt.

Anmäl
2014-02-21 19:53 #19 av: Hera

#15 Är det något fel på att jobb på McDonalds eller Ica?
Jobb som  jobb. Huvudsaken är att man kan försörja sin familj.
att man skaffar barn som ung utesluter verkligen inte utbildning.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-02-21 20:17 #20 av: Gur4m1

Att man blir utbildad senare i livet efter man skaffat barn säger väl ingen emot? Vi pratade generellt Jag själv är lågutbildad, ver 30 och har inte barn ännu- trots att jag vill ha barn. Sen berättade #14 och #15 om sina egna erfarenheter- som stämmer överrens med generaliseringen.

Jag tycker inte jobb på donken eller Ica är dåligt, tvärtom, men det ÄR lågutbildade jobb ändå. Men jag känner högutbildade som jobbar i butik eller som städare, som jag själv- och hellre gör det än arbetar med det de är utbildade för.

Så ni slutar ta det ur sitt koncept och börjar kalla oss för fördomsfulla och elaka.

#17 ingen sa att man är sämre öfr att man inte är högutbildad?

Däremot ifråasatte jag umgänget, utifrån mina egna preferenser. Får inte vi övriga utgå från våra preferenser, varför ska du då det? O.o

Eller kände du dig träffad och det var problemet? Jag är som sagt också lågutbildad och har ett "LÅGSTATUSJOBB". För veklrigheten är den att alla kan inte vara högutbildade och kamma hem 40-50k i månaden. Men det gör inte lågstatusjobb så speciellt mycket roligare ändå :P

Ahja...iallafall är det så att kvinnor blir äldre och äldre innan de skaffar barn. Finsn soma sagt både fördelar och nackdelar oavsett om man börjar tidigt eller sent.

Anmäl
2014-02-22 08:33 #21 av: pernillaa

Orkade inte läsa igenom precis allt nu.

#10. Stackars er! Usch vad jobbigt det måste ha varit att förlora ett barn på det där sättet! Beklagar verkligen! =(

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.