Annons:
Etikettkriser
Läst 1638 ggr
Hansom
3/29/14, 2:06 PM

Svårt

Jag har träffat en tjej och är kär. Vi träffades för 9 månader sedan. Vi har så mycket gemensamt. Vi kan sitta i timmar och prata och vi känns verkligen på samma nivå. Vi går långa promenader hand i hand och vi har samma stora intresse i matlagning.

När vi inte är hos varandra så skriver hon sms att hon saknar mig, att hon tycker att jag är finast i världen, att jag är underbar och liknande. Jag kände det tidigt som att vi var ett par även om ingn av oss egentligen sa det rakt ut.. För kompisar gör ju inte riktigt så tycker jag som att gå hand i hand och skriva så gulliga sms.

Sedan har det växt fram ett problem, när man är kär vill man ju kanske ha sex ibland. Men jag har väl märkt att hon tagit ett steg tillbaka om det hettat till så att säga. Och jag har inte tyckt att det varit något konstigt när det hade gått bara 1 eller 2 månader mn sedan känds det konstigt då hon verklign visar att hon gillar mig på andra sätt, med gulliga mddelanden blickar, ta min hand när vi ser film eller promenerar tillsammans och sådant.

Jag tog mod till mig i förra helgen och sa att jag är väldigt kär i henne och hon svarade att hon känner samma. Vi hade sedan mysigt och lagade mat pch såg en bra film. Jag höll om hemme och allt kändes rätt. När jag sedan försökte kyssa henne så gick hon iväg och låste in sig på toa. Det såg ut som hon grät och hon vände bort sitt huvud.

Hon kom ut efter en lång stund och jag såg att hon gråtit. Hon sa att hon älskade mig mn att vi aldrig kommer att kunna ha sex för hon känner äckel för allt sådant. Det blir bara kramar och hålla handen. Mer klarar hon inte av sa hon. Jag frågade om hon alltid känt det så och om hon aldrig haft sex. Hon började då gråta mer och berättade att hon blivit våldtagen för 3 år sedan. Jag tyckte det var helt fruktansvärt hemskt och jag började också gråta. Mannen som gjorde det gick fri för bevisen var inte tillräckliga. Han hävdade att hon varit med på det. Jag sa till henne att hon absolut måste gå och pprata med någon så hon kan leva ett vanligt liv igen och lita på en kille men hon har gått hos psykolog och har bearbtat det klart sa hon men sex vill hon aldrig mer ha och det kan ingen psykolog i världen ändra på.

Sedan pratade vi länge om hur hon kände hela förra söndagen men sedan sa hon att hon ville lägga locket på och aldrig mer ta upp om det som hänt henne. Jag får stanna hos henne om jag vill men sex kommer hon aldrig gå med på eller att jag rör hennes kropp eller ser henne naken. Där går hennes gräns sa hon.

Jag älskar henne också och jag vet varken ut eller in nu. Hon vill absolut inte att jag tar upp mer om det som hänt och hon vill inte heller prata mer med utomstående. Det är historia nu säger hon bara.

Jag tycker det är jättehemskt det hon utsattes för ach att han blev friad. Samtidigt känns det konstigt att vara jättekär men aldrig ha sex. Ska hon verkligen aldrig mer kunna ha sex och njuta av det.

Annons:
Honestyisdead
3/29/14, 2:44 PM
#1

Tyvärr kan du inte göra något om hon inte vill. Så du måste bestämma dig om du kan leva utan sex eller om ni ska ha ett öppet förhållande eller om du ska gå.

Hansom
3/29/14, 2:52 PM
#2

Öppet förhållande är uteslutet. Jag kan inte tänka mig att älska en person och samtidigt söka sex hos andra. Leva helt utan sex hela livet känns ju främmande också. Jag hoppas ju på att hon ska vilja ha sex någon gång, och inte känna det som något äckligt.

Jag menar inte att se lätt på något så hemskt som en våldtäkt men ändå tycker jag att det borde gå att komma över tillslut. Men jag vill inte pressa henne då hon inte vill prata om det mer.

Honestyisdead
3/29/14, 2:54 PM
#3

Nej att pressa får en bara att sluta sig mer.

Har du tur kan tiden göra att hon till slut öppnar sig. Har du otur vill hon aldrig ha sex.

Ambrose
3/29/14, 4:05 PM
#4

Jag har varit med om samma sak som henne och som Hera säger så har du egentligen två val. Att gå in i ett förhållande där du kanske aldrig får ha sex eller att strunta i det.

Om du kan tänka dig ett förhållande utan sex så finns fortfarande chansen att hon kan öppna sig i framtiden, men det skulle vara mer en bonus för dig där hon får ta stegen frammåt.

Något du abslut inte kan göra är att gå och hoppas på att hon ändrar sig för hon kommer att märka att du vill annat i förhållandet och sådant fungerar inte.

Jag har varit i förhållanden med killar som säger att de förstår och har tålamodet att vänta på mig, men bara efter några veckor/månader börjar de tänja på gränserna. Då får jag skuldkännslor för att jag inte kan tillgodose deras behov och börjar känna att jag inte är tillräkligt. De vill uppenbarligen ha sex, men det kan jag inte ge.

Sex är en viktig del för många i ett förhållande och det för personer närmare varandra, men för andra kan saker som en film, promenader,  konserter, myskväll hemma med god mat, kramar etc. betyda otroligt mycket.

//Ambrose

Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se

[silkesnosen]
3/29/14, 5:51 PM
#5

Jag skulle tro att ni är väldigt unga. Vissa saker kan man inte ta i förrän tiden är mogen och kanske är den inte det än. Du måste avgöra vad du kan leva med. Jag kan ju tro att det kan bli väldigt svårt med någon som inte alls vill ta några steg åt gången, även om det kan ta tio år att må bättre, utan som stänger helt. Kanske ska du ändå skriva ett brev, där du kan visa dina fina känslor för henne och även berätta att du gärna läker tillsammans med henne, även om det tar flera år, men kanske är det så att du behöver veta att hon vill försöka läka…att iaf visa sin kropp så sakta och så vidare. Du får fundera på vad du mår bra av och vad som blir bra för er.

MsSofieG
3/29/14, 11:07 PM
#6

Det enda du kan göra är att antingen stanna med henne och förutsätta att ni aldrig kommer ha sex. För det är så hon känner och då är det bara respektera det. Och att du tycker att sånt kan man komma över, det är inte alls säkert. Så ska du stanna med henne så ta för givet att du faktiskt aldrig kommer få ha sex med henne, för hennes skull.

Och tror du att du inte klarar det är det snällare mot er båda att hålla er som vänner :)

Annons:
AnnaMariaK
3/30/14, 8:35 AM
#7

En våldtäkt är en mycket traumatisk upplevelse som förstör tilliten, men även självtillit blir lidande.

Din vän har ett djupt sår inombords och det att förövaren gick fri har antagligen förstärkt traumat. Att hon undviker sex är bara logiskt. Man vill inte bli påmind om det som hänt.

Du har två valmöjligheter: stanna kvar som vän och hoppas att traumat försvagas när hon känner sig tryggare eller också gå vidare och söka efter en ny partner. Önskan att ha sex måste komma från henne och det kan ta lång tid.

pyromanen
3/30/14, 8:54 AM
#8

Tänker det är tragiskt att hon i sån grad lagt lock på. Inte konstigt kanske, kan nog vara en logisk reaktion när man varit med om det hon har. Och en överlevnadsstrategi på kort sikt att hon skyddar sig mot det traumatiska genom att stänga av. Men på längre sikt tänker jag att det kommer ge henne andra problem att vara kvar i " baklås". Någonstans i sig lär hon fomodligen ha en sexdrift, en längtan och behov an både sex och närare närhet. Av att höra ihop med en partner intimt och kanske efter familj och barn. Förstår att man definitivt inte kan pressa fram en vilja till att jobba vidare med traumat, viljan och modet behöver på något vis komma från inuti henne. Kanske kan hin bli modigare om hon är trygg med dig och du inte pressar henne. Men att lova att för alltid ha locket på och alldrig prata om det kan alldrig vara bra! Det är ju att låta det som nån skitstövel gjort mot henn få begränsa hennes liv för alltid. om jag vore du och relationen för övrigt kändes riktig och som något jag ville satsa på då skulle jag nog ändå kräva att vi gick i gemensam terapi. Inte med syfte att jag skulle få sex utan med syfte att vi gemensamt skulle kunna leva så bra med varandra som möjligt utifrån det som finns i bagaget. Jag tycker alltså inte det är Ok att inte vara öppen för att arbeta med sina problem som är av en sådan sort att de verkligen påverkar en relation. Oavsett om det är våldtäkt eller annat. Kanske är hon inte redo än, kanske ung, kanKe behöver mer tid gå sedan händelsen. Men jag tror inte på att bygga en relation särskild långt sålänge en part är " i baklås".

Hansom
3/30/14, 9:33 AM
#9

Ok tack. I ålder är hon 24 och  jag 25. Ja hon hade sexlust innan det hände. Det berättade hon. Hon har haft pojkvänner. Men efter våldtäkten är jag den första hon blivit kär i säger hon. Men att hon aldrig mer vill ha sex.

#8 Jag skulle kunna försöka att få henne att vilja gå i terapi tillsammans men även om jag säger att det är för att vi ska kunna leva med varandra så bra som möjligt så ärr jag rädd att hon ändå känner att det bara är för att "jag ska få sex" då vi inte bråkar något eller har några sådana problem.

spidey
3/30/14, 10:26 AM
#10

Det kan även vara så att hon behöver veta att hon inte förväntas ha sex, för att känna att hon iöht kan vara med dig. Så att hon inte behöver oroa sig för att det ska hända och när och hur, utan att hon kan slappna av i vetskapen att du inte kommer försöka ligga med henne och att all kontroll ligger hos henne. Och att det sen blir hon och ingen annan som tar initiativet. Jag tvivlar starkt på att hon aldrig kommer ha sex igen. Men i hennes värld är sex och våldtäkt så väldigt förknippat med varandra.

Det låter kanske konstigt, och jag känner henne inte så jag kan verkligen inte säga hur hon känner, jag kan ha helt fel! Och jag tycker inte heller du gör fel om du bestämmer dig för att inte fortsätta vad ni påbörjat, det är inget svek från din sida utan helt förståeligt.

Jag har själv sagt sånt, att jag aldrig mer ska ha sex. Har sagt det många gånger och såhär fungerar det för mig: vet jag med mig att en person förväntar sig att vi ska ligga förr eller senare så blir jag stressad, får ångest, och personen förvandlas genast till lite av ett hot, oavsett hur många gånger han försäkrar mig om att han inte kommer göra något mot min vilja någonsin. Situationen känns som en tickande bomb för mig. VET jag att någon kommer försöka ligga med mig så går det bara inte. MEN litar jag på att personen inte kommer försöka ligga med mig, så kan jag absolut tänka mig att ligga med honom, det känns inte panikslaget i tanken då. Hm, nu låter jag helt galen antar jag… Men det är så det är.

Det här är hennes första förhållande sedan våldtäkten, om jag förstod dig rätt. Det är ett stort hinder att ta sig över för henne, känns säkert övermäktigt och nästan omöjligt för henne just nu. Hoppas det löser sig för er båda. Tycker verkligen du ska uppmuntra till terapi, hon kan mycket väl ha posttraumatisk stressyndom.

pyromanen
3/30/14, 1:35 PM
#11

#9 Ni bråkar inte, så det är inte för att reda ut konflikter ni skulle kunna ha nytta av gemensam terapi. Snarare att jag inte tror på att det är möjligt att utveckla en djupare relation ( med eller utan sex) när det finns tabun. Stort och betydelsefullt något som absolut inte får pratas om. Det funkar inte utan det behöver pratas. Kanske kunde du börja med att prata med terapeuten själv för att få råd om hur du bäst förhållar dig? Håller tummarna för att hon luckas skrapa ihop tillräckligt med mod och jävla anamma för att ta upp bearbetningen av detta igen och därmed får en chans att få ett bättre liv och inte konserverar " skiten".

Ambrose
3/30/14, 5:35 PM
#12

#11 Då man har blivit våldtagen så handlar det inte om att försöka "skrapa ihop mod och jävlar anamma". Folk säger att det enda som är värre än att bli våldtagen är att bli mördad. Man blir förstörd, och det handlar snarare om att försöka skrapa ihop små bitar av sig själv efteråt. 

TS, ta det försiktigt med henne. Hon kommer troligtvis kunna tolka det mesta, som t.ex. om du föreslår parterapi etc. för henne, som att det du egentligen bara vill ha sex med henne och vill "fixa" henne så hon blir "normal". Jag säger absolut inte att det är så det är, men efter det hon gick med om, så tappar man tron i människor och ser det ofta som att alla har alternativa egoistiska motiv för sakerna de gör.

//Ambrose

Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se

pyromanen
3/30/14, 8:27 PM
#13

#12jag förstår att det handlar om att skrapa ihop bitarna av sig själv. Först. Senare. Oavsett vad det är för trauma, krävs det mod för att ta tag i att komma vidare. Och jag vet det finns de som också haft stor hjälp av " jävla anamma" i meningen att " jag går inte med på att det som skitstöveln gjort ska sabba resten av mitt liv" .

Annons:
Upp till toppen
Annons: