Annons:
Etikettvänskap
Läst 2178 ggr
Praefatio
2014-05-21 10:07

Höra av sig

Har en vän som, sedan vi tog upp kontakten igen, aldrig hör av sig spontant. Det har liksom fallit på mitt bord att göra det och jag känner mig inte riktigt bekväm med det, speciellt inte när hon haft mycket det senaste (slutet av terminen etc) och fått tacka nej till att ses. Har såklart full förståelse för det men det börjar kännas träligt när jag tre gånger i rad har frågat om hon vill hitta på något och fått ett "Jag vill men hinner tyvärr inte den här veckan," utan att hon sedan hört av sig när hon har mindre att göra. Blir inte bitter men börjar helt enkelt känna mig som en klängig tonårstjej som jagar en halvintresserad kille och den känslan är sådär kul… Vet ju att hon verkligen har jättemycket i skolan nu, men vet inte om hon använder det som en täckmantel för att slippa ses eller om hon faktiskt är genuint upptagen. Såhär var det inte tidigare, utan då hörde vi alltid av oss båda två och sågs minst en gång i veckan men relationen fick sig en törn förra året och är fortfarande ganska ny och väldigt skör med mycket förtroende som behöver byggas upp på nytt så jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Är det tjatigt att fortsätta fråga ibland, ska jag strunta i att höra av mig tills hon gör det? Det var snart två veckor sedan jag hörde av mig sist, ska jag vänta tills terminen är över helt innan jag skriver igen? Ska jag börja höra av mig via sms då och då, bara för att höra av mig men utan att fråga om hon vill ses? Hjälp!

Annons:
decembercelsius
2014-05-21 10:11
#1

Jag tycker du ska vänta tills hon hör av sig.

Medarbetare på Vegetariskt Ifokus


JossanH
2014-05-21 12:40
#2

Jag har perioder då jag är kass på att höra av mig. Är det mycket i vanliga fall så orkar man inte ta tag i något när man väl har en "viloperiod", då vill det till att andra runt omkring frågar för att jag ska orka göra något. Hör av dig spontant och fråga om lite andra saker så att ni ändå håller kontakten.

Sajtvärd på Iller.ifokus

Fialialej
2014-05-21 13:11
#3

Jag har det där problemet med mina vänner överlag. Vet inte om jag är skitjobbig och de inte vill vara med mig eller om de bara har ont om tid. Frustrerande.
Har vart sjukskriven och mått dåligt en längre tid så har väl blivit lite oflyt i umgänget. Men nu mår jag bättre och vill komm aigång och ses igen. Hur löser man det liksom..

"På natten är alla katter svarta"

Ellie1
2014-05-26 10:04
#4

Prefatio: Jag tycker inte du ska nöja dig med tre nej på raken utan fråga din vän rakt ut varför hon då i så fall inte föreslår något själv. Du kan ju inte bara ge och ge av dig själv, visa dig intresserad och så sitter hon på andra sidan luren och kanske inte alls har för avsikt att bestämma något?

Om du kan vänta så gör det, annars kräv besked. Jag vet inte hur gamla ni är nu men är man någorlunda vuxen bör man ju kunna stå för sin åsikt. Dvs om din vän nu kanske vill ha mer distans, kanske känner att ni inte kan umgås på samma sätt så borde hon kunna säga det. I annat fall, fråga på ett snyggt sätt. Säg att du undrat ett tag och att du gärna vill veta var hon står för att veta hur du själv ska gå vidare.

Om man börjar fundera som du gör, att man nästan ska hitta de rätta tillfällena för att inte störa en vän (om det nu inte finns något som man vet att man stör genom om man hör av sig) så är man ute på fel bana. Jag vet själv. Ett sms ska man kunna skicka när som helst och kunna vänta sig svar inom rimlig tid, på det sätt ni tidigare hördes av.

Om hon då svarade inom en timme, då bör hon kunna göra det nu också, om det var inom en dag, då borde hon kunna det nu också. Om det istället är tvekande svar, bara "jag vill men kan inte", det ska du inte ta. Man blir lätt en dörrmatta för andra när man är i den ensammas position!

Det är bara ett fåtal människor som verkligen ser till den svaga människan, så fort de själva kommer i ett bättre läge, kanske får fler vänner är det lätt att dumpa och avfärda andra som efterhängsna, desperata osv. Trots att de själva kanske varit den ensamma en gång i tiden.

Gur4m1
2014-05-26 13:16
#5

JAg hör sällan av mig till vänner ch får ofta säga "Nej, tyvärr, har massor att göra (eller behöver ett andrum mellan altl jag gör) och därför är det aldrig så att jag lbir sur eller arg av att en vän frågar om vi kan hitta på något- så länge vännen inte börjar, somdu verkar göra- tro att det JAG säger inte är sant.

Så som vän ska man inte ifrågasätta tycker jag. Kan inte vännen ses så får du lita på det- kasta bort de negativa, osäkr tankarna du börjat odla. De för inget gott med sig.

Säger idn vän att ohn har fullt upp, så då är det nog faktiskt så. Lita på er vänskap. Om du har mer tid och så, så fortsätt föröka få med din vän, hon uppskattar det säkert så länge hon inte känner en press på att hon mste bevisa er vänskap och därmed umgås med dig- trots att hon har mycket annat/stressigt.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

[Yllhilda]
2014-05-26 15:37
#6

Kanske att din vän vill ha lite avstånd efter den där törnen er relation fick för ett tag sen, att hon vill ta det lugnt och låta det ta den tid det tar. 

Kanske att hon är väldigt upptagen och känner att hon helst vill umgås med studiekamrater för att inte tappa fokus, eller bara vill plugga(Jag känner folk som gör så. Pluggar dem så är det bara att vänta tills en lugnare månad). 

Kanske vill hon egentligen avsluta relationen men kan och vågar inte säga det rakt ut.

Oavsett vad hon har för anledning så är det bästa att göra att vänta och pyssla med annat. Acceptera att det nu är hennes tur att ta ett steg fram om hon vill. Kanske tar det några månader innan hon bestämt sig/pluggat ikapp/är redo, och under den tiden gör du saker som känns viktiga för dig.

Annons:
Praefatio
2014-05-26 15:42
#7

Tack för allas svar!

Nu vet jag inte om hon faktiskt såg den här tråden (hon vet att jag är jag så att säga, men är inte aktiv på iFokus) eller om det var ett lyckligt sammanträffande, men hon hörde av sig senare samma dag och nu har relationen äntligen kommit igång på allvar igen, till bådas stora glädje! 🙂 Känns hur härligt som helst, som att en pusselbit fallit på plats.

Men hur som helst så tar jag era kloka ord till mig inför nästa gång jag börjar fundera ner mig i negativa spiraler igen.

Upp till toppen
Annons: