Annons:
Etikettkriser
Läst 3134 ggr
PennyScarlett
2014-06-03 15:09

Då var det dags igen!

Efter min bdsmbomb så kommer här nästa grej jag måste tampas med och eventuellt erkänna för mig själv. Hade gärna blivit medlem på darkside och tagit det där, men min sambo finns där så det känns lite väl risky. Jag är rädd att jag är någon form av poly samt bisexuell och jag har verkligen ingen att prata med förutom min kollega som jag hade ihop det med ett litet tag. Han är själv polyamorös och när jag berättar hur jag känner och tänker så säger han att jag med stor sannolikhet inte är monogam och att det troligtvis är därför jag varit så dålig på att hålla i en pojkvän. Har aldrig varit otrogen, någonsin, men det finns så många som verkligen är sexuellt attraktiva, både män och Kvinnor. Där till nästa grej. Bisexuell. Min mamma är uppvuxen i jehovas vittne och pappa är homofob och min syster är strikt monogam, likaså mina föräldrar. Jag fantiserar allt som oftast om Kvinnor, men skulle aldrig vilja ha en relation med en kvinna. Jag vet inte vad jag ska göra. Min kollega föreslog sexolog och darkside men jag vill inte ens att det ska vara såhär! Jag ska ju gifta mig om två månader for Gods sake! Vi har skaffat hus och hästar och en hund och planerar bröllop för fullt. Jag älskar min sambo upp till skyarna, det gör jag verkligen! Jag kommer aldrig kunna prata med honom om det här. Min kollega säger att om jag inte berättar så kommer det aldrig hålla, men om jag berättar så kanske han går från mig eller inte alls vill gå med på ett polyförhållande och då hade jag ju lika gärna kunnat vara tyst så hade inget blivit förstört. Jag vill inte ens föreställa mig hur han kommer känna om jag berättar. Det här är ju värre än att göra slut! Tänk om han tolkar det som att han inte duger? ;__; Jag har ett sånt krig med mig själv, samtidigt som det är en typ av befrielse att veta varför man har varit som man varit och inte som andra förväntat sig. Det mest logiska är givetvis att prata med honom, men det är ju med risken att förlora allt! Vill helst bara vänta och hoppas på att det går över :'(

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Annons:
MjauMu
2014-06-03 16:22
#1

Om du känner att du vill leva polyamoröst så måste du såklart berätta för din partner med risk för att han inte alls vill ha ett sådant förhållande. Eller så kanske han också vill ha det så.  Jag tycker man ska kunna prata om allt med sin partner

Om du kan tänka dig att leva monogamt så måste du inte berätta om det känns alldeles för hemskt att säga som det är. Men kan du tänka dig att leva monogamt då?

[Yllhilda]
2014-06-03 16:38
#2

Tror du inte han skulle kunna se din ovilja att dela med dig av dina bekymmer som brist på förtoende för honom?

PennyScarlett
2014-06-03 17:09
#3

1# jag kan säkert, men det blir verkligen jobbigt, men vill han inte så är det okej. Då får jag ju lägga band på mig helt enkelt. :/ 2# visst kan han se det så men jag är så jätterädd för att såra honom.. Han är så underbar och känner att jag på många vis inte förtjänar honom som ens går runt och leker med tanken att vara med andra

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

MjauMu
2014-06-03 17:14
#4

#3. Jag tycker inte du ska tvinga dig in i ett monogamt förhållande om du tror att det verkligen blir jobbigt som du säger.  Jag tycker absolut att du måste prata med honom om detta innan bröllopet för det är ju en stor och viktig del i förhållandet att man vill samma på den punkten.

PennyScarlett
2014-06-03 17:33
#5

4# j det är verkligen viktigt :( men om han inte vill, så är det inte värt det för jag vill ju ha honom. Det är inte värt det bara för att kunna ligga med vem jag vill

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Gur4m1
2014-06-03 17:49
#6

hm…jag vet inte. Så om jag attraheras av andra trots att jag är i en relation, så är jag inte monogam, since when?

Vill du ha relationer med flera samtidigt, vill du ha sexuella relationer (och där din partner även har det) med flera samtidigt? (inte samtidigt-samtidigt men ja..). Snackar itne om avundsjuka nu, som skulle vara ett problem för många, utan mer om..ja intimiteten osv.

Men detta är någt du faktiskt borde ta med honom, kan han itne ta vem du är så får ni väl göra slut. När ni pratar om det kanske du också kommer fram till vad som är viktigast för dig, att leva ut det ena eller det andra, eller leva ut det med honom. Många har nog aldrig reflekterat över om de är polyamorösa i ärlighetens namn, det är  en ganska "ny grej" (men gammal, rent mänskligt så att säga) som man pratar om.

Att man är bisexuell har jag aldrig fattat, betyder det att man int är monogam, att man msåte få sin"dos" av båda könen?

Trodde det bara betydde att mängden man kan bli kär i, utökades med 100% istället för 50%.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Annons:
PennyScarlett
2014-06-03 18:19
#7

#6 jag vill ha möjligheten att ha sexuella relationer med flera. Och nej att vara bisexuell innebär väl inte att man måste ha sin dos av båda könen eller att man inte kan vara monogam…fast förresten, vad vet jag?!?! Jag har precis börjat ta in detta och eventuellt acceptera att det är den jag är, något jag verkligen inte vill vara, hur sjutton ska jag kunna veta vad som är normalt för poly respektive bisexuella?? Hur ska jag kunna svara på det här? Jag vet inte ens själv vad som är fram och bak längre!

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Tomteslakt
2014-06-03 18:44
#8

Att prata om det tycker jag absolut att du/ni ska göra. För det är bättre att vädra det än att hålla det inne i sig och det sedan utvecklas i annat, som stress, magproblem och allt annat som instängda problem medför. 

Kan man inte acceptera vem ens partner är eller hur denna utvecklas (vi är ju inte liksom inte en status quo-människa genom livet) så är det nog inte menat att man var menade för varandra. Men sen finns det ju också de som utvecklas mer genom ett sådant samtal eller som omvärderar sin ståndpunkt. 

Att du ser dig som poly innebär inte att du älskar honom mindre för det, många som jag umgås med som kommit ut som poly har snarare fått en starkare kärlek till sin primärpartner (dvs den som alltid kommer i första rummet, inte något alla men många har) just för att denna faktiskt satt sig ned och lyssnat och accepterat sin partner för den den är. 

Skulle du vara ok med att han har sexuella relationer med andra än dig?

Vyer
2014-06-03 19:01
#9

Jag vill rekommendera boken "The Ethical Slut", det hjälpte mig mycket när jag precis insett att jag var poly och allt kändes kaosartat. 

http://www.adlibris.com/se/bok/the-ethical-slut-9781587613371


Tomteslakt
2014-06-03 19:14
#10

Och är han redan medlem på darkside ser jag inget fel i att du också skulle kunna vara det. Och då är han nog kanske också lite mer öppen för att polysidan kan finnas hos dig. 
Stå på dig. Det kan likaväl ge så mycket mer än det stjälper.. Du kan inte mer än ta upp det och diskutera det. Det kanske tar ett tag för er att låta det smälta in dock.

pyromanen
2014-06-03 19:21
#11

Om du vet du är polyamorös och vill ha möjlighet till sexuella relationer med andra än din partner så tycker jag det vore hemskt mot honom att gifta dig där man står o lovar varandra att vara trogna, utan att ha berättat något.

[Yllhilda]
2014-06-03 20:36
#12

Inte alla som har polyamorösa förhållanden eller som längtar efter sådana är egentligen poly. Det händer att folk som känner sig ouppfyllda, rädda och osäkra i sig själva eller sitt förhållande söker sig utåt i hopp om att det ska lösa sig, andra kanske blir pushade av sina partners av en eller annan anledning. 

Kanske är det en fas för dig, kanske är det på riktigt - Oavsett är det viktigt att din partner, din blivande livskamrat och följeslagare, får en inblick i hur du mår, tänker och resonerar. 

Ge honom chansen att få visa hur mycket han älskar dig.

PennyScarlett
2014-06-03 20:52
#13

Han sa nej..

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Annons:
[Yllhilda]
2014-06-03 20:58
#14

#13 Vad sa han mer? Vad han kände? Berättade du om dina tankar?

PennyScarlett
2014-06-03 21:00
#15

Att han känner sig otillräcklig och hoppas att jag kan leva utan detta..

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

[Yllhilda]
2014-06-03 21:04
#16

#15 Hur känner du det?

PennyScarlett
2014-06-03 21:16
#17

Som att en del av mig dör lite. Känner besvikelse…Men allt det här ska begravas på ett djupt och mörkt ställe där det aldrig någonsin kan komma upp till ytan igen..

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

[Yllhilda]
2014-06-03 21:21
#18

#17 Fortsatte ni prata efter det du berättade eller musslade någon av er igen?

PennyScarlett
2014-06-03 21:24
#19

Just nu är båda musslor…finns inget mer att säga..jag föreslog och förklarade och han sa nej..

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

[Yllhilda]
2014-06-03 21:37
#20

#19 Att mussla lite är okej. Han kan behöva tid att fundera lite. 

Jag kan förstå hur han känner sig då jag varit i en liknande situation. Det var jobbigt i början och jag grät en del, vi pratade mycket om det och jag till och med funderade på att lämna honom för att inte "stå i vägen för hans lycka", men den kärlek och trofasthet jag fick av honom gjorde att det som orsakat mig smärta sakta gick över. Han hade valt mig. Dagen då jag inte längre tycker det är jobbigt och att han får göra "sin grej" kommer sakta närmare, men han har valt att respektera mina känslor som det är just nu, och det älskar jag honom för.

Annons:
Tomteslakt
2014-06-04 05:58
#21

Ja som sagt, det är inget för alla man det var bra att du pratade om det nu istället för att det kommer långt senare och han får en ännu större motvilja då du haft det inom dig i alla år. 
Försäkra med jämna mellanrum att det faktiskt inte är så att han är otillräcklig, att det inte har med det att göra, för det har det oftast inte inom polyrelationer. 
Men det är en vanlig uppfattning inom dagens samhälle kring polypersoner, att det är ett sätt att "legalisera" otrohet och att få knulla runt. Vilket fallet oftast inte är, sen finns det alltid de som inte vet vad de håller på med eller som sysslar med otrohet i "vårat namn" om man säger så. Men då är de heller inte vad man kallar riktiga bdsm- och polymänniskor.

Jag förstår att du känner att en del inom dig dör, vilket är trist och tråkigt verkligen.

Gur4m1
2014-06-04 06:17
#22

#21 hur vet man om man är en "riktig" polymänniska då? :) Hur skiljer man en person som "bara vill vara otrogen i polyns namn" från en som verkligen är poly? För mig är det mer att båda typerna är poly men den ena är mer ärlig och kankse öppen mot sin partner, kanske även mer lyhörd, och kanske även redo att stå tillbaka/göra slut. Den som är otrogen skiter ju i vilket som. Men jag blev nyfiken på vad som gör att man vet om det är "äkta" eller inte. Det är alltid intressant i en kultur när folk börjar kunna säga om andra är "true" eller inte.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

PennyScarlett
2014-06-04 07:37
#23

Han har inte rört vid mig under hela natten. Han ligger alltid och håller om mig eller håller min hand eller kryper tätt intill om han har ryggen mot mig, men ingenting…han ligger där borta i andra änden. Känner mig mer ensam och utlämnad än någonsin och det finns ingenstans att gömma sig. Jag önskar att jag inte hade sagt något..känns som om det blev ett ännu större problem att vara mono efter att man börjat erkänna för sig själv att man är poly…känns som att jag ger upp mer nu och måste kämpa mer mot det nu när man låtit det krypa upp till ytan. Han kunde inte ge mig den friheten och jag förstår det. Jag är besviken, för hade ändå ett vagt hopp om att vi hade kunnat lösa något. Men han vill inte. Är van vid att alltid kunna se till att jag får som och vad jag vill. Men det här vill jag faktiskt inte förhandla om. Får vackert gå till någon psykolog och få tryckt undan det här om det inte är för sent och min sambo ändå väljer att lämna mig. Händer det så kommer jag aldrig förlåta mig själv för att jag öppnade min stora käft..

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Sarah
2014-06-04 08:24
#24

Du kanske inte är redo att gifta dig… Du är 20 år, du verkar ha tampats med en hel del problem i livet och du börjar först nu få ett hum om vad du vill ha. Vill inte låta dryg, men när jag var 20 trodde jag att killen jag var tillsammans med var den enda jag kunde vara med. Trots att jag då tampades med lite liknande saker som du verkar göra. När den relationen tog slut 2 år senare fortsatte jag med min egen relationskamp och det var inte förrän jag blev 28-29 som jag började få ett slags lugn i mig och med relationer. Jag kan fortfarande idag då jag är 32 känna stora mått av tvivel över hur jag valt att leva mitt relationsliv, men det är mer och mer övergående perioder. Jag är dock fortfarande inte redo att gifta mig. Då har jag ändå varit tillsammans med min kille i 8 år. 

Bra att du berättade för din sambo, att kunna prata om sådant är viktigt. Kan man det inte, så kanske relationen inte är rätt. Skulle relationen inte överleva så har du ändå vunnit något, självkännedom. Tycker inte alls att du ska begrava dina känslor, istället ska de nötas och blötas till du är säker på vad du vill ha ut av livet och hur du ska leva för att känna dig hel. Hel blir man inte då man trycker bort delar av sig själv. Du letar ett ställe att gömma dig, varför inte leta efter ett ställe där du inte känner behov av att gömma dig? Kanske en, eller tre relationer där du bara få vara den du är?

pyromanen
2014-06-04 08:34
#25

Kanske kommer det upp så mycket i dig nu för att bröllupet närmar sig? Att gifta sig är ju ett rätt stort beslut. Inte enbart en kärleksförklaring utan även löften. Du kanske börjar förstå mer av vad det innebär nu och har någon oro för om du själv kommer klara det och må bra i det eller om det blir " för trångt"? prata är nog det bästa du kan göra nu och att försöka förstå honom i pratet också. Om du ör alldeles ärlig mot dig själv… Och känner efter långt ber i magen eller vart det djupaste nu sitter … Känner du då att mannen här älskar jag så mycket så han vill jag gifta mig med och jag VILL vara trogen ? om svaret på frågan är ja så berätta det för honom, om svaret är nej så gifta dig inte med honom. Leva på en lögn är inget bra alternativ.

[Yllhilda]
2014-06-04 08:50
#26

#22 Den stora skillnaden ligger i hur personen mår, dvs det är bara en själv(eller ens närmaste) som vet. Ett tecken kan vara att personen uttrycker att det inte står helt rätt till i relationen(och har inte gjort det på ett tag) eller att personen är varit deprimerad en stor del av relationen. En del av de känslor(negativa som positiva) som dem har gentemot sin make/maka kan komma ut i poly-relationen istället.

En person som på det stora hela mår fint och som inte verkar ha några problem med sina partners är mest sannolikt polyamorös.

Det finns iofs polys som mår dåligt för att dem inte får vara poly eller är deprimerade i övrigt. Men två jag känner har varit icke-poly men i poly-relationer, antingen i desperation och förtvivlan eller frustration.

#23 Han känner att han inte räcker till, vilket mycket troligt gjort honom ledsen. Om du vill stanna med honom, visa det, prata med honom, berätta att du inte skulle säga det du gjort om du inte litat på honom. I relationer finns det alltid upp och ner, ibland fruktansvärda vågor, men när man passerat dem blir man starkare som par för att man överlevde stormen.

Psykologen kommer säga att det inte är någon bra idé att trycka undan dina känslor. Det kommer bara slå tillbaka mot dig själv. Tillåt dig själv att känna det du känner, ta reda på var dem kommer ifrån. Är du rädd att bli "fast" för livet? Vad är så viktigt med att kunna vara med andra? När började dessa känslor komma?

[Regnfru]
2014-06-04 09:48
#27

Hur länge har ni varit tillsammans egentligen?

Annons:
PennyScarlett
2014-06-04 10:29
#28

Men om vi har ett polyförhållande så är jag ju inte otrogen om jag ligger med någon annan fastän vi är gifta?! "Vill vara trogen mot honom?" Hade jag inte velat vara det så hade jag ju inte suttit här utan legat hemma hos någon annan dude med svullen f*tta och ryckt på axlarna och hoppats på att min sambo inte får reda på något. Det är inte vad jag vill. Jag har haft svårt för att stanna i förhållanden eftersom förhållanden är gränssättande. Jag älskar delen med att ha någon att komma hem till, någon att lita på, någon jag kan laga mat med, kolla på film, skratta och gråta med och som jag kan visa mina sämsta sidor och dagar för och ändå vara trygg i att han älskar mig. Men jag gillar inte att behöva lägga band på mig, behärska mig, tänka mig noga för på grund av någon annan. Jag tycker inte om att en annan människa hindrar mig från att göra något bara för att någon någongång för längesedan bestämde att det var omoraliskt och fel. Jag är spontan, social och älskar att bara göra det som faller mig in och allt detta vill jag ju ha möjlighet till även fast jag gifter mig. Jag älskar min sambo och vi längtar till vår stora dag, så att skjuta upp bröllop blir det inte tal om. Vi har kommit överens om att gå till parterapi för att försöks lappa ihop det jag nu har raserat med min dumhet.

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

PennyScarlett
2014-06-04 10:30
#29

27# jag anser inte att det hör till saken och är ingen information som jag är villig att dela med mig av

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

EternalWinter
2014-06-04 10:33
#30

Har en liten fråga (vet inte om du skrivit svar på det tidigare i tråden men hittade inget) Skulle du vara okej med att även han hade sexuella relationer med någon annan än dig?

It's hard not to be a menace to society
When half the population is happy on their knees..

MedarbetareAvenged Sevenfold

[Regnfru]
2014-06-04 10:50
#31

#29 Jag tror inte ni är redo att gifta er än. Ta och vänta med det.

PennyScarlett
2014-06-04 10:51
#32

Ja det hade jag varit okej med. Han hade inte helt presentera dom för mig men om han legat med andra hade varit lugnt. Jag vet att han älskar mig och att ingen tjej kan glänsa över mig i hans värld

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

PennyScarlett
2014-06-04 11:06
#33

31# vi har skickat inbjudningskort, fixat klänning, hyrt en helt jäkla park och ett helt vandrarhem åt mina släktingar i Danmark så att dom har någonstans att ta vägen när festen är slut, bokat vigselförrättare och skickat hinderprövning. Det är inte läge att avblåsa vårt bröllop som vi fortfarande ser mycket fram emot. Jag förstår hur du tänker, men vi är förhoppningsvis kapabla till att själva avgöra om vi borde fullfölja våra löften eller ej

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

[Yllhilda]
2014-06-04 11:30
#34

#28 Om det är något som raserats mellan er var det en mur som på lång sikt kunnat förgifta er relation. Hade du hållt dina känslor inne hade du kunnat blir frustrerad, förbittrad och olycklig. Men med din ärlighet har du gett honom och dig en chans att hitta en gemensam mellanväg ni båda kan vara nöjda med. Att ni kommit överens om parterapi är goda nyheter.. det tyder på att han också vill kämpa för er gemensamma framtid.

Annons:
PennyScarlett
2014-06-04 11:34
#35

34# men han vill ju inte gå till parterapi för att kompromissa fram en lösning, utan för att jag ska kunna bli monogam igen. Vi kan inte hitta en mellanväg där båda är nöjda. Det är dött lopp. Jag vill vara poly och han vill verkligen inte, ingen av oss vill avsluta vår relation så någon måste ge med sig och det kommer med största sannolikhet bli jag. Vi kan inte hitta en lösning där ingen av oss känner att vi har offrat mycket av oss själva…det är kört. Vi kommer ingenstans utan det är återvändsgränd åt alla håll och kanter ;__;

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

MjauMu
2014-06-04 11:47
#36

#35 jag tycker verkligen att ni borde skjuta på bröllopet. Jag förstår att det är en underbar kille, att ni älskar varann, osv osv men ni är ju alldeles för olika då det gäller sexbiten tycker jag det låter som. Du vill att ni ska kunna ligga med andra och han vill inte det. Du måste ju tänka på att det gäller en lång framtid framöver.Kanske hela livet Är ju iaf vad man hoppas på när man gifter sig. Att bara ha sex med en enda person. Du verkar inte vilja ha ett sådant förhållande. Du har haft svårt att hålla fast vid en partner sa du, och det kan ju bero på just det. Du vill kunna ha sex med andra fast du har en fast partner med trygghet osv.

Då tycker jag det känns lite förhastat att gifta sig med en som tydligen vill vara monogam. Hur underbar han än är.

[Yllhilda]
2014-06-04 11:54
#37

#35 Det kan se så ut nu, men samtal med terapeut kommer hjälpa honom förstå dig och du förstå honom. Terapeuten kommer försöka hjälpa er hitta gemensam grund. 

Må så vara att han vill "räta ut" dig nu, men oftare än inte ändrar man åsikt, och lär sig att för att funka som team behövs ibland vissa justeringar. Han skulle inte bli mindre manlig om du fick vissa friheter, och du skulle inte nödvändigtvis vara mindre fri för att du inte gör det du vill exakt när du vill. Vänta med att förtvivla tills ni pratat med terapeuten ett par gånger, för så länge ni vill kämpa finns det hopp.

Tomteslakt
2014-06-04 15:20
#38

Att "bli monogam igen" låter i mina öron som att han vill ha in dig i normen och ramarna igen. Kommer han stanna där med att ändra dig? Jag vet att det är en jättestor sak att ta upp det här med polyrelationer och andra flerpartsrelationer men det är inget ovanligt eller onormalt i dagens samhälle. Har du förklarat för honom att han ändå kommer vara din primärpartner, noggrant och tydligt alltså? Att du automatiskt är den som ska tystas och ge dig ser jag inte som en bra sak, i fungerande förhållanden diskuterar och pratar man om saker. Man bör väl göra det iaf. Att trycka undan sina känslor och den man är, är aldrig bra. Det kommer tillbaka till ändå på något sätt. Han kommer troligen behöva tid att smälta det men du ska inte trycka undan du är. Kan han inte ta det utan att bli arg eller så, så är han nog inte så accepterande av sig i övrigt. Jag vet att det inte är något enkelt att ta upp, vare sig poly-biten eller bdsm, med en partner som inte är insatt eller förstående. Jag har gjort det själv… De gick inte med dom och idag har jag en underbar förstående och accepterande polysinnad och bdsm-sinnad fru, och svartsjuka har aldrig varit ett problem för oss (snarare för tidigare partners jag haft dock)…

GråttNyttHår
2014-06-04 18:06
#39

Jag personligen kan tycka att ni borde vänta med att gifta er. Men gjort är gjort. Eftersom du haft dina upp och nedgångar så tycker jag att du kanske ska fundera på om du orkar förtrycka mer i ditt liv.

Den enda som kan ändra dig är du.

pyromanen
2014-06-04 19:17
#40

Att ingå äktenskap när du är så "grön" när det gäller att känna dig själv och när frågan om hurvida era olika önskemål och läggningar går att kombinera inte har något svar …låter ärligt talat inte bra! Risken är stor att ni kommer göra varandra illa

Sarah
2014-06-04 22:11
#41

Utan att vilja nedvärdera en polyamorös livsstil, det är viktigt att veta vad som är vad i ens känslor. I perioder då jag inte varit lycklig/ trygg i relationen har jag tänkt att det vore ju trevligt med ett öppet förhållande eller ett polyförhållande. Men, det är när relationen är riktigt bra som en sådan relation kan fungera, eftersom det bygger på mycket tillit. När jag tänker tillbaka så ser jag tydligt att det bara är under svackor som jag velat ha ngt mer. När det är som det ska vara kan jag inte tänka mig att vara med ngn annan. Då är man inte polyamorös, man är rädd.

Annons:
Majken!
2014-06-04 22:36
#42

#41 Har samma uppfattning och erfarenhet som du. Jag är nyfiken på hur mycket TS speglas i den här vännen som är poly/gillar bdsm, jag har själv hamnat i sådana speglingar (alltid hos äldre män) och det har stor svårt att veta vad som var jag och vad som inte var det förrän den kontakten lades på is.

Sarah
2014-06-05 10:54
#43

Mmm, det är väldigt få jag vet som fått polyrelationer att fungera. De enda jag känner är mellan 30 och 40, har varit tillsammans hur länge som helst, är gifta och har barn tillsammans, samt en flickvän eller pojkvän på sidan om i perioder. De är trygga i sina huvudrelationer och kan prata ordentligt och litar därför på varandra. 

Som TS säger, det finns sjukt många vackra/ sexuellt attraktiva människor därute. Men, ser man dem mest då man är i en svacka, då är man inte poly. Jag har lätt att få pirrande känslor i magen av andra människor då jag och killen har dåliga perioder, men så fort vi kommit igenom det så försvinner pirret för andra. 

Så, viktigt att komma ihåg, ska man ha en polyrelation så kan det inte fungera om inte relationen i sig är riktigt bra och bygger på prat. Annars skapas det bara mycket svartsjuka. Sen handlar det inte heller om att knulla runt, som jag får känslan av att TS vill göra, utan att vara kär i flera personer samtidigt. Vill man bara ligga runt ja då är man förmodligen inte redo för någon typ av relation.

Sarah
2014-06-05 10:58
#44

Låter mer som att kollegan vill fortsätta ligga och försöker få TS att bli osäker på sitt liv.

PennyScarlett
2014-06-05 12:07
#45

Sarah: har jag nämnt någonstans att mitt förhållande inte är bra? Vi är verkligen inte i en svacka. Eller ja nu är vi ju det efter det här! Men vi har ett väldigt starkt och fint förhållande som funkar på andra plan. Att vara polyamorös är att vara kär i flera ja, men jag pratar om att vara polysexuell. Varför i hela fridens namn skulle jag inte kunna ha en fast relation vara för att jag kan skilja på sex och kärlek? Jag älskar min partner och älskar med min partner, men vill gärna ha sex med andra utan att behöva engagera hela mitt liv kring dom. Vad beträffar min kollegas avsikter så ser jag inte riktigt hur dom hör hit? Han har ställt frågor till mig som "kan det vara så att du egentligen är poly?" Samtidigt som han har backat upp min sambo, bett mig vänta och verkligen känna efter och ta reda på om fallet verkligen är så, sagt att det lika gärna kan vara vårkänslor eller en period och att det går över. Han har varit ett väldigt bra stöd i detta, sen att han önskar ha sex med mig igen kan man ju räkna ut med röfven, men jag upplever verkligen inte att han har malt på enbart till sin egen fördel.

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

[Regnfru]
2014-06-05 12:09
#46

#45 Han är duktig på att manipulera alltså. Han kommer få ligga snart.

Sarah
2014-06-05 12:43
#47

Polysexuell… alltså ett öppet förhållande. Det är väl ganska många som drömmer om det, ligga runt och sen komma hem till sambons trygga famn. det är inget nytt att folk önskar lite krydda, var och varannan är otrogen så halva befolkningen skulle väl isf kalla sig polysexuell. Förlåt, nu låter jag asdryg, men, polyamorös, i get it, man faller för flera och utvecklar känslor. "Polysexuell" är bara ett sätt att få in lite spänning i sin egen vardag. 

Jag var kanske oxå polysexuell för tio-femton år sedan (det var svårt för mig att vara trogen då). Hade låtit så mycket bättre om jag sa att jag var polysexuell istället för att säga rakt ut att jag inte var redo för en relation och egentligen bara ville ligga med alla snyggingar som flirtade med mig för bekräftelsens skull. Hade låtit mycket mycket bättre att säga polysexuell än feg :)

pyromanen
2014-06-05 13:47
#48

Det är inget fel med att vara poly det ena eller poly det andra, gilla bdsm eller vilken läggning som helst… Sålänge alla inblandade är med på noterna och mår bra i det! Han verkar inte må bra och gilla samma. Ska man gifta sig då?

Annons:
PennyScarlett
2014-06-05 14:00
#49

Nej fuck it. Jag skrev inte här för att bli nedtryckt och förnedrad. Jag får byta jobb och ställa in bröllopet och skriva in mig på psyk låter det som. Jag tackar ödmjukast för alla förödmjukande kommentarer. Det har varit till mycket stor hjälp i den svåra situation man nu befinner sig i. Tack vare all visdom här så kan jag glädja er med att jag framöver inte kommer att vara delaktig här på något vis och kommer även att avsluta mitt medlemskap.

Vi gör alla så gott vi kan utifrån våran kunskap och erfarenheter

Sarah
2014-06-05 14:12
#50

Det är ingen som menar att trycka ner dig, det enda vi vill säga är att, det är normalt att vara förvirrad, speciellt då man är ung. Du har haft det stormigt och börjar nu försöka räta ut dina egna frågetecken. Sånt tar tid och kanske är varje ny känsla inte värd att följa eller "hetsa" upp sig för. Mycket kommer av osäkerhet och när man börjar känna sig lugnare i själen så försvinner de. Kanske är det sjukt onödigt att kasta sig över varje ny grej.

Xristina
2014-06-05 14:19
#51

#49 Men lägg av… Det är ingen här som har gått in för att förnedra och trycka ner dig. Av med offerkoftan. Ni har varit tillsammans några få månader (den tidsramen baserar jag på att du för inte alls länge sen skrev om din förra relation som du precis tog dig ur).

Jag kan hålla med vissa andra här som tycker att giftermål är lite väl tidigt, men sånt avgör du och din partner helt och hållet själva. Vi andra kan inte veta hur ni känner i er relation.

Men du bör också vara medveten om att för oss, så låter din kollega väldigt manipulerande (vi kan självklart endast utgå ifrån vad du skrivit).

[Yllhilda]
2014-06-05 15:14
#52

#49 Ta hand om och prata med din partner, gå sen till parterapeuten.

GråttNyttHår
2014-06-05 17:25
#53

#49 du har sagt liknande saker i andra trådar, om du inte gillar råden så behöver du inte ta emot dom. Du gör ju ändå i slutändan som du vill.

Den enda som kan ändra dig är du.

sosanna
2014-06-05 18:24
#54

Ts jag tror ingen försöker  förnedra eller trycka ner dig, bara ge dig råd och bolla idéer.

När jag var 20 år var jag långt ifrån redo att binda mig för att leva hela livet med en person och att också bara ha sex med den personen. Tvärtom ville jag leka runt och flirta och leva livet. Idag är jag dock lyckligt gift och jag vill absolut inte vara med andra.

Jag förstår mycket väl att du vill prova lite olika sex och med olika personer, män såväl som Kvinnor, och det tycker jag du ska göra om det är så du känner där du är nu i livet. Men din nuvarande partner känner inte samma. Han vill inte dela sexet med dig med andra människor och då är frågan om det är så klokt att gifta dig redan nu. Jag tror inte på att undantrycka dina behov och rätta dig efter hur någon annan vill leva.

Lycka till hur du/ni än gör och skriv gärna och berätta hur det går :)

Gur4m1
2014-06-05 21:18
#55

JAg har nu varit med samma man i 6 år, men när jag var i din ålder kunde jag knappt vara med samma kille i 6 månader innan ajg började längta ut, och in i någon annans famn- trots att jag älskade min pojkvän. Så polysexuell är som sarah säger, ett annat ord för att man kanske inte är mogen, eller klarar av att vara trogen i en relation- speciellt inte tillsammans med någon som uppenbart inte delar ens syn på var sexet hör hemma.

Din fästman vill vara exklusiv, ni har bar varit ett par i några månader och du längtar redan ut, sexuellt dårå. Det vore inte rättvist att gifta sig, så är det bara. 

Sen lär du kanske inte ens se detta, du brukar vara ganska rationell, insiktsfull och klok, men har även visat tendenser på att ha ett turbulent samliv (och periodvis kanske vara impulsiv?). Så jag blev riktigt förvånad när du skrev att du skulle gifta dig och allt! ^_^ Grattis! Om det blir av, det beror ju på er. Det blir det säkert, men ni måste reda ut detta, och du får fundera på vad du är redo att kompromissa. Jag tror du är lite rädd och det börjat spöka undermedvetet nu när du snart ska binda dig till en man och du är så ung och saker, enligt mig, verkar ha gått ganska fort mellan er. Osäkerhet, tvivel och detundermedvetna som spökar, betyder inte mer än att du borde ta det lugn, verkligen känna efter innan du tar beslut- i ilska eller på impuls. Ingne här på forumet bestämmer VAD eller HUR du gör, gällande bröllopet eller någonting alls. Vi ger bara råd utifrån oss själva, så gott vi kan.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Annons:
Tomteslakt
2014-06-06 05:52
#56

Det är förnedrande och förödmjukande att få sin läggning eller den man är kallad för feg och omogen när man lyckats få ett sätt förstå varför man är som man är. Polyrelationer handlar INTE om att vara feg eller omogen så lägg ner det. Jag är polysexuell, gift, pappa och vi är jäkligt lyckliga men vi ligger inte runt med vem som helst och jag har aldrig någonsin varit otrogen mot min fru eller ens tänkt tanken. Det är inte det polyrelationer handlar om. Så har ni inte en aning om vad det innebär att vara i en polyrelation så håll tyst istället. Kallar ni bisexuella (inte biamorösa) för att de ligger runt också? Eftersom de tänder på bägge könen? Och va gäller hennes kollega så ser jag snarare en dominant person som vet vad han gör. Som lever ut sin sexuella läggning, dvs bdsm-delen. Nej man bör tydligen inte ha en avvikande sexuell läggning i dagens samhälle utan att behöva bli kallad feg, omogen, "ligga runt" m.m.

Gur4m1
2014-06-06 07:40
#57

#56 ingen rpatar om poly-RELATIONER. Eller är sex relationer nu helt plötsligt, trodde sex var just sex, för det verkar vara det TS är ute efter, inte fler relationer. Det verkar finnas delade uppfattningar, du beksriver dig ena stunden som polysexuell men i andra att det handlar om relationer.
Bisexuella, varför skulle de ligga runt menar du? Att tända på två kön är väl inte annorlunda än att vara hetero och tända på ett kön- det motsäger inte att man kan vara monogam- så nej?

Men bara för att man vill ligga med många- så betyder det inte heller att man är polysexuell/amorös eller hur?

Det kan lika mycket handla om andra saker- eller att man är det. Det är iallafall något man nog behöver tänka och känna efter- inte bara hoppa in i med huvudet före om man har en partner som är mer än tveksam till det hela. för man kan ångra sig om man inte tog steget "ut" men även ångra sig om det visade sig inte stämma. Så sluta ta det personligt Tomteslakt.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

pyromanen
2014-06-06 07:49
#58

# 56. Som redan skrivet är det inte läggningar, oavsett vilka som är något problem i sig här. Det som inte känns helt genomtänkt eller moget är att bestämma sig för bröllop och planera tillställningen utan att FÖRST ha stämt av om de två som ska gifta sig har läggningar som funkar att kombinera utan att någon av dom ska må dåligt i det. I mina ögon är det omoget och olyckligt.

Tomteslakt
2014-06-06 21:05
#59

Att vara polysexuell är i allra högsta grad något som har med relationer att göra, dvs att det är helt ok att andra sexuella partners fast man är monogam. Det är inte detsamma som att ligga runt eller att man vill ligga med många. Med att vara polysexuell betyder det att man inte lägget vikten i förhållandet vid sexet, det kan vara ett sätt att umgås med vänner. Kontrar din fråga #57, varför skulle polysexuella ligga runt? Tror du polysexuella är mindre petiga med vilka man väljer att ha sex med? Det innebär inte att man hoppar på allt som rör sig om du tror det. Och jo jag tänker ta det personligt när #47 säger att vara polysexuell bara är gör att få krydda i vardagen och egentligen vara otrogen under ett annat namn. #47 fortsätter att det låter bättre att kalla sig för pokysexuell än för att kalla sig för feg för att man inte är redo för en relation. Varför skulle det "bara vara ett skäll för att få spänning i vardagen" att ha ett förhållande där man inte har några problem med att partnern får ha sex med andra? Det är INTE att ge tips och "goda råd" till TS, det är att förminska personens tankar.

Gur4m1
2014-06-06 21:58
#60

#59 "ligga runt" ser jag inte som ett tecken på att man inte är kräsen- Mer ett mått att man ligger med ånga olika partners. Men det utesluter väl inte att man faktiskt gör ett val? Jag är alltid kräsen med VEM jag ligger, även om jag "legat runt" enligt vissa. Hur andra gör vet inte jag. Jag beskriver en situation som är ganska vanlig- sexuell dragning till andra, trots att man är kär och även sexuellt dragen till sin partner- måste inte betyda att man är polusexuell, som läggning eller vad man kallar det.

Det är oväsentligt hur Ts väljer vem hon har sex med, det är fortfarande ingenting hennes fästman vill veta av. Jag upplevde att #47 menar att det även kan missbrukas, du tog själv tidigare upp att en del "missbrukar" ordet eller använder det felaktigt. 

TS är förvirrad och försöker reda ut om hon är det eller inte och jag kan förståf örvirringen för det är verkligen förvirrande när allt ska stoppas i fack och alla "vet" hur det facket ska beskrivas. Det kan handla om att TS inte är mogne för monogam relation men kanske kan bli det i framtiden, eller att hon är polysexuell (det första altnerativet gör henne väl polysexuell också, vilket som?).

Men nej du ska itne ta det personligt. Jag tar det inte som ett perosnligt påhopp om någon beskriver heterosexualitet fel, jag vet, skitdålig jämförelse, eftersom vi är majoritet- but still.

Har blivit väldigt påhoppad av folk från BDSMkulturen- som tycker en sak, som en liten sekt :P Samtidigt osm jag OFTA diskuterar BDSM med en väninna som är väldigt aktiv inom olika aktiviteter och hon upplever det på ett annat sätt. 

Så ta det inte personligt…åter igen.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Upp till toppen
Annons: