Kriser

Hur hantera denna typ av uppbrott?

2014-06-09 15:41 #0 av: Portie

Hej! Visste inte riktigt vad jag skulle skriva för rubrik eller var jag skulle placera detta, känner bara att jag måste skriva av mig.

Allt började för ca en månad sen då min pojkvän sen ett halvår tillbaka berättade att han började må dåligt, han var på besök här då (vi bor ca 13 mil ifrån varandra) och åkte hem dagen efter att han berättade. När han väl var hemma så förklarade han att han ville ta en "paus" i förhållandet eftersom han kände att han bara var på väg neråt. Och ja det kunde jag väl acceptera trots att han gjorde det på ett jäkligt fult sätt (skrev ett meddelande). Han förklarade att han väldigt gärna ville bli ett par senare fram när han mår bättre. Jag är egentligen anti "pauser" i förhållanden men eftersom jag älskar denna människa så otroligt mycket så gick jag med på det. Under denna tid blev han inlagd på psyket och jag fick inte veta något, jag försökte få tag på honom utan svar. Han ringde när han kom hem och berättade att han varit inlagd. Jag var konstant orolig, visste inte hur jag skulle hantera det men försökte finnas där för honom.

Den senaste veckan kändes allt mycket bättre dock, han verkade må bättre och var gladare än innan. Han fick mig att hoppas och tro att vi skulle bli tillsammans snart igen, han hade kvar känslorna för mig så det kändes hoppfullt.

Men så igår kväll så ringde han och berättade att han ska ner till Frankrike för att ta värvning igen. Flyg och allt är bokat, han behöver bara åka ner och skriva på kontrakt så är allt klart sen. Han kommer inte komma tillbaka, han kommer vara där för all framtid. Frågade då hur det blir med oss och ja det finns ingen möjlighet för oss att ha ett förhållande när han är där, hur mycket vi än skulle vilja. Han åker på torsdag så vi har tre dagar på oss att göra ett någorlunda bra avslut på detta. Jag kommer aldrig att få träffa han igen, kommer aldrig få prata med honom, han kommer vara borta och jag vill inte acceptera det, hur accepterar man sånthär? Hur ska man klara av att gå vidare utan att veta vad som händer med den man älskar? Samtidigt så är jag så jäkla arg för att han inte sa något om detta från början utan säger det nu när jag inte har någon chans, det är liksom redan försent..

Ursäkta för lång och jobbig text, jag behövde bara skriva av mig då jag är i chock just nu.

Anmäl
2014-06-09 15:59 #1 av: Hera

Nej men fy vad hemskt!  Och att han valde detta bakom ryggen på dig :( Är ju inget litet besöut.


Har inget bra att skriva. Ville bara visa mitt deltagande. 

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-06-09 16:33 #2 av: Portie

Tack. Det känns verkligen hemskt att han inte sa något, han måste ju ha tänkt på detta länge. Hans förklaring är att han inte ville såra mig, egentligen hade han tänkt ringa precis innan han skulle på planet. Grejen är att det sårar mer att han inte vågar/vill berätta utan bara håller det för sig själv. Han ville inte höra mig gråta sa han.. Känns som att han bara tänker på sig själv just nu, mina känslor verkar inte betyda något för honom längre.

Jag visste att han hade tänkt att åka dit om 2 år om hans situation hade sett likadan ut då. Bara det att han hade en bra plan som han tänkte följa, han tänkte börja plugga och sen åka till Norge och jobba. Och jag skulle följa med, det hade vi bestämt. Så det känns bara som att han kastar bort allt nu. Usch jag vet inte vad jag ska göra.. Ledsen

Anmäl
2014-06-09 18:04 #3 av: [silkesnosen]

Han är i obalans och försöker tydligen inlemma sig i något som gör att han slipper fokusera på sig själv. Jag tvivlar på att det här handlar om dig alls. Han behöver egentligen läka, men flyr just nu...dessutom in i något som kan få allvarliga konsekvenser. Dock är det hans liv och hans val, så du behöver göra dig fri. 

Anmäl
2014-06-09 18:28 #4 av: Portie

Ja han mår verkligen inte bra. Han har varit med i legionen tidigare och nu är han väl sugen på att "fly" dit igen. Han säger att det är det enda liv han vet om.. Bara det att hans tidigare erfarenheter därifrån har satt sig väldigt djupt så jag tror att han bara kommer sätta sig ännu mer i skiten. Jobbigt att stå vid sidan av och bara kunna kolla på..


Anmäl
2014-06-10 23:56 #5 av: [waves]

Nä fy så otroligt hemskt. :( Att han säger att han inte ville såra dig, kan ju aldrig stämma, då hade han förberett dig redan när han tänkte tanken första gången. Allt annat är bara hemskt egoistiskt.

Anmäl
2014-06-11 00:31 #6 av: Portie

Ja jag vet som sagt inte vad jag ska göra, jag har fullständig panik just nu. Jag gör helt ärligt vadsomhelst för att han inte ska åka, för att han ska ge det en chans till.

Jag berättade om detta för några på jobbet idag med och dom var nära på att gråta dom med och det gjorde bara att allt känns mer verkligt, det känns som en jäkla mardröm och jag kommer aldrig att vakna upp från den.. Samtidigt så är det väldigt skönt att ha deras stöd, dom är verkligen super. Så det är jag otroligt glad för. 

Fick även reda på att han kommer stationeras i ett av dom farligaste områdena med.. Det kan verkligen inte bli värre. Ledsen

Anmäl
2014-06-11 18:43 #7 av: Halvdansken

Han vill åka, det är inget för dig att göra. Sörj och var ledsen och gå vidare. Det kan mycket väl ta 6 månader, men du överlever och hittar en ny. Ta hand om dig själv. Han gör ju det han vill. Låt honom göra det.

Vad händer om du bara säger "ok - vi ses, hej då".  Tror han blir lite överraskad. Eller inte.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2014-06-11 19:37 #8 av: Emmetem

Vad folk är så okänsligaLedsen
Jag förstår att du är helt förkrossad! Det är verkligen inte en rolig sits att hamna i! Men det är lätt för andra att sitta på andra sidan skärmen och säga att det bara är att "släppa dig fri och gå vidare!".

Jag tycker väldigt synd om dig, och tycker det är synd att han måste åka! Som andra säger är det ju hans val, men jag tycker verkligen att man kan linda in det mycket finare, mänskligare och mer empatiskt. Självklart är det svårt för dig och du har all rätt att gråta ut, vara arg och besviken! Det har varje människa all rätt i världen att vara. Det är svårt att låta någon man älskar gå. Det är väldigt svårt. Han kanske inte vet vad han vill i sitt liv just nu! Han säger att han ska ner dit för all framtid - men vem säger att det verkligen blir för all framtid? Vem vet, efter ett tag där nere kanske han inser var han egentligen vill? Han kanske flyttar tillbaka? Man vet aldrig hur ens framtid kommer bli. Men du måste försöka vara stark även i det tuffa! Du kommer klara dig utan honom, men det kommer kännas otroligt svårt i början. Men med tiden kommer det bli lättare även fast saknaden kanske kommer finnas kvar.

Du kanske träffar någon annan? Det första steget är oavsett att försöka släppa taget. Du kan låta det ta hur lång tid som helst! En månad, ett år eller till och med flera år! Det är helt upp till dig och låt aldrig någon annan få dig att tro annat. Du har all rätt att vara ledsen och besviken. Du bestämmer vad du vill göra med ditt liv - det är ju ändå du som kommer leva det hela ditt liv! Men för guds skull - prata ut. Prata ut med dina föräldrar, dina bästa vänner, dina närmaste, kanske till och med oss? Man behöver lätta på sitt hjärta ibland och det kan kännas mycket lättare när man pratat ut om det. Att slippa låta det äta upp en inifrån utan få ur sig det!

Det är aldrig lätt att låta någon gå och verkligen inte under så kort varsel. Jag lider verkligen med dig, men instämmer lite i vad de andra säger. För ditt eget bästa borde du nog låta honom gå. Låt honom åka ner och finna sig själv - han behöver nog det. Och det kommer kanske inte vara för alltid. Försök, om det är möjligt, att släppa honom. Om några månader kommer nog allt kännas lättare. Och vem vet, du kanske finner någon annan som du älskar ännu mer om möjligt? Styrkekramar!HjärtaBlomma

/ Medarbetare på Hermelinkanin iFokus och Lejonkaniner iFokus.

Anmäl
2014-06-11 19:59 #9 av: Hera

8 Jag ser ingen som är okänslig. Tråkug kommentar får jag säga.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-06-11 20:13 #10 av: Portie

Tack för alla svar och vänliga ord! Hjärta

Har precis träffat honom, han valde faktiskt att offra en del av sin tid och åka upp hit. Och det är jag otroligt tacksam över. Vi pratade i flera timmar om varför han väljer detta och om våran "framtid".

Han vill som sagt bort från detta landet, han är trött på att vara arbetslös och inte få hjälp så därför åker han. Dock så kommer han ha 3 månaders intensiv träning och under den tiden kan man välja att åka hem om man känner att man inte klarar det, han sa att han känner att hans kropp inte är som den en gång var så det är mycket möjligt att han väljer att avbryta. Och gör han det så kommer jag vara den första att veta säger han, han kommer ju ha mitt nummer nerskrivet och även min mailadress så han kommer kunna maila mig lite då och då. Trodde inte att dom hade tillgång till sådant därnere men iallafall under "träningsperioden" så har dom tillgång till dator och eventuellt telefon (dock inte sina egna mobiler). Det känns något lättare.

Han verkade faktiskt lite ångerfull när han insåg att vi kommer förlora varandra. Tror inte han har insett det innan eftersom vi inte kunnat träffas och inte haft så väldigt mycket kontakt. Han såg även hur förstörd jag var så det kan ju ha spelat in mycket. Han älskar mig fortfarande, det märktes.

Usch vad svårt det var att skiljas, jag ville bara hålla kvar honom och böna och be om att inte lämna mig, men jag måste ju ändå acceptera att han åker.. Usch jag älskar verkligen denna människa, det gör ont i mig.. Har verkligen aldrig känt såhär för någon innan och det går inte att beskriva hur mycket han betyder för mig.

Någonstans inom mig så hoppas jag att han väljer att åka hem, men jag vågar inte hoppas alltför mycket..

Anmäl
2014-06-17 12:53 #11 av: Portie

Usch idag känns det riktigt jobbigt. Känner mig så ensam, ingen vill lyssna när man behöver prata om detta (därför skriver jag här), en av mina bästa vänner struntar totalt i mig och vill inte träffas pga att jag är deprimerad. Känns ju bra. Man vet iallafall vilka som är ens riktiga vänner nu.

Verkar som att det bara känns värre och värre, det är mer verkligt nu än vad det var för några dagar sedan. Nu kan jag inte bara ta upp telefonen och ringa han som jag alltid kunde ringa. Han skickade mail i fredags iallafall där han skrev vad han hade fått göra hittills och hur det kändes. Tydligen så känns det inte alls som innan, mycket som hade förändrats tydligen. Men nu har han inte hört av sig på några dagar så jag vet inte alls hur han tänker och känner. Han har ju iallafall 3 månader på sig att bestämma sig så det är bara till att vänta och se. Vill bara höra hans röst igen..

Anmäl
2014-06-17 18:12 #12 av: Gronstedt

TS, vill du verkligen sitta och vänta på en som behandlat dig så? Skulle du ta tillbaka honom om han kom tillbaka?

Om jag var i din sits skulle jag känna att den personen är så absolut opålitlig att den inte skulle ha någon plats i mitt liv. Jag skulle sörja och rasa och längta, men jag skulle kämpa för att få ordning på mina känslor och släppa tanken på att ta tillbaka honom.

Anmäl
2014-06-17 19:56 #13 av: Portie

Just nu så känner jag absolut att jag vill ha tillbaka honom om han nu väljer att åka hem. Dock så kommer vi inte att inleda ett förhållande bara sådär igen för det skulle ta väldigt lång tid innan jag skulle kunna lita på honom igen. Så jag tror att vi skulle få börja om från början. Han vet hur jag känner och han var väldigt ledsen för att ha sårat mig och han tänkte inte klart, det var han uppriktig med.

Jag försöker lista ut själv vad jag vill just nu, är fortfarande väldigt förvirrad och det kommer ta lång tid innan det går över. Men ja, jag är faktiskt beredd att vänta på honom hur konstigt och dumt det än låter. För jag vill inte ge upp bara sådär, vill inte att vårat förhållande skulle sluta såhär.. Men som sagt, han har 3 månader på sig att bestämma och väljer han att åka hem så får man se då hur man känner.

Anmäl
2014-08-18 01:44 #14 av: Portie

Kan meddela att han kommit hem igen. Blev ingen lång vistelse men det kändes som en evighet för mig. Har mått så fruktansvärt dåligt och verkligen varit på botten under denna tiden. Tack vare mycket jobb och vänner som har "tvingat" ut mig så mådde jag något bättre även om jag nästan bröt ihop när jag var ensam.

Han ringde mig direkt när han hade kommit hem, såg att jag hade missat samtal samt sms efter ett jobbpass. Han var väldigt ivrig med att träffas direkt, jag var dock lite tveksam med tanke på att min tillit till honom var väldigt låg men jag gick tillslut med på att han skulle komma hit och prata iallafall. Och ja det samtalet innehöll många känslor från bådas håll, han mådde verkligen dåligt över hur han behandlade mig. Var dock väldigt tydlig med att vi måste gå långsamt fram om vi ska fortsätta och att han måste ge mig tid att tänka. Det gick han självklart med på och jag bestämde mig för, efter en tids tänkande, att börja om helt och hållet med vårat förhållande. Och där är vi nu då och det känns redan som att det kommer bli mycket bättre denna gången, han kommer prata med mig direkt istället för att hålla inne känslorna och jag kommer göra detsamma. Vi är mer öppna mot varandra och det känns väldigt bra. Han har även blivit mycket bättre på att höra av sig och jag hoppas att det håller i sig.

Nu kanske vissa undrar hur jag kunde ta tillbaka honom efter allt som hänt och jag har själv undrat många gånger om detta verkligen är rätt. Och jag har kommit fram till att han är den rätta för mig, vi passar så himla bra ihop. Har aldrig känt så med någon annan. Men jag var beredd på att gå vidare med mitt liv utan honom så denna sommaren har verkligen varit fylld med massa tankar och känslor.

Anmäl
2014-08-18 05:41 #15 av: [JenniN]

Det här kanske låter hårt , men jag tycker definitivt inte att en person med sådana psykiska problem ska ta värvning, alls. 


Anmäl
2014-08-18 07:10 #16 av: pyromanen

Det är en sjuk människa. skrämmande att han ska bära vapen. Bekräftar mina fördomar om legosoldater.
Vet det låter hårt, men jag är alldeles övertygad om att det vore bäst för dig att sluta ha kontakt med honom alls. Göra slut och så småningom hitta en partner som får dig att må bra.

Anmäl
2014-08-18 07:24 #17 av: Hera

#16 Han åkte dock hem igen.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-08-18 09:14 #18 av: [JeanetteK]

#14 Jag hoppas det går bra för er. HjärtaDet är bara du som vet vad som är rätt för dig. Kramas

Sajtvärdinna på LantdjurHantverk och Återbruk.. 
Medarbetare på Miljonär
Min blogg om livet på Månskensfarmen.

Anmäl
2014-08-18 14:40 #19 av: pyromanen

Flrlåt, jag missade det inlägget

Anmäl
2014-08-18 20:16 #20 av: Portie

Ja han kanske låter väldigt sjuk för vissa av er och ja han har en del psykiska problem, så även jag. Det har dock kommit av en del händelser både undertiden som han var i legionen och även efter. Att han åkte ner och tänkte försöka igen var ett förhastat beslut, det erkänner han såhär i efterhand, han ville bara bort från allt just då. Och anledningen till att många åker ner dit och vill ta värvning är för att dom känner att dom inte har något annat att leva för. Jag har dock svårt att förstå varför man vill till ett ännu "sämre" liv.

Jag kommer dock, precis som jag skrev i uppdateringen, försöka igen för jag vill inte kasta bort det vi hade/har. Det kan bara bli bättre nu.

Anmäl
2014-08-19 06:21 #21 av: _Fisken

Va kul att han kom tebax! Då är det bara att köra på och hoppas det funkar. Men det är väl bra att inte skaffa hus, barn, hund o företag tillsammans för fort innan ni vet var ni har varann. Good luck!

Anmäl
2014-08-19 08:44 #22 av: Hera

Och jag som alltid trodde att man var fast i legionen om man väl gick med där.

Personligen hade jag aldrig mer kunnat lita på någon som gjort sådär mot mig. Aldrig. Har han stuckit så en gång i en dip är det troligt att det kan hända igen

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-08-19 17:06 #23 av: Portie

#21 Tack! Nej självklart inte, jag har dock planer på att flytta från denna staden men sen om det blir med honom eller inte återstår att se då. Men inget stressande här inte.

#22 Trodde jag med men tydligen så kan man välja att åka hem under träningsperioden som är på 3 månader. Man skriver först på ett "preliminärt" kontrakt på minst 5 år och sen när träningsperioden är över så skriver man ett nytt kontrakt på 5 år och då får man inte lämna, då är man fast i minst 5 år. Han får dock aldrig åka tillbaka dit mer nu, han har gjort sitt sista försök där. Och det känns ju bra att veta.

Han har lovat mig massor av gånger sen han kom hem här nu att det aldrig nånsin kommer att hända igen och att han kommer prata med mig så fort han kommer in i en sådan period igen. Och jag väljer att efter väldigt mycket tänkande att tro på honom och ge honom en sista chans för som sagt så vill jag verkligen inte bara ge upp om oss. Har inte varit något lätt beslut dock.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.