Förhållande

Internet förhållanden?

2014-06-20 12:03 #0 av: teddykaniner

Hej! Jag har varit inne på tonåring, kvinna och relationer.ifokus rätt länge nu och en sak som jag märkt är att det verkar vara många som träffat sin partner på internet, inte ännu träffats eller så har man träffats. Det är roligt att se att detta blivit så populärt!

Även i min skola på ca 250 elever hade 2 elever i min årskurs med sig varsin partner från Turkiet och Sverige(bor i Finland) nu på vårkanten.

Jag tycker det är synnerligen intressant och det vore kul om ni ville berätta om era egna erfarenheter, är ni i ett såkallat LDR själva eller känner ni någon som träffat sin kärlek på internet, allt är välkommet! (tex var ni träffades, hur länge ni känt varandra /dejtat, om ni ska träffas, har träffats, hur det var att träffas första gången, hur ni håller kontakten, era tankar osv!

Trevlig midsommar!

Anmäl
2014-06-20 12:05 #1 av: _Fisken

Skype är nyckeln till framgång. 

Anmäl
2014-06-20 12:22 #2 av: Rumblebee

Jag och min pojkvän träffades genom World of Warcraft. Började först med att vi lyckades springa på varandra lite hår och där i spelet till att umgås mer i spelet, vilket ledde till att han fick min msn (när det fortfarande var msn...) sedan efter cirka ett år fick jag hans nummer och lite senare fick han mitt. Men majoriteten av tiden så höll vi kontakt dagligen genom främst spelet och även msn. Allt som allt så hade vi kontakt med varandra i ett år över internet innan vi började prata om att träffas på riktigt
Och 2007 så kom han hit till Sverige från Nederländerna under en helg. Var väldigt pirrigt i magen då jag skulle möts upp honom vid tågstationen.
Och så fortsatt vi träffas några gånger om året tills dess att jag flyttade ned till honom oktober 2013 :P

Anmäl
2014-06-20 12:31 #3 av: _Fisken

Jag å kompisen satt å drack öl. Fick ett tips via mail från en kompis. "Kolla på denna tjej!".  Jag såg henne och sade direkt "Henne måste jag kontakta!".  Fick tag på hennes epostadress och skrev ett ganska fin mail till henne. Hon var inte blyg och vi började pingponga mail. Sen skaffade vi Skype. Min smala lycka var att hon mistade lägenheten i samma veva och jag sade då "Flytta till mig då!". Jag hade precis skaffat egen lght. Så hon flyttade till mig!

Vi hade en otrolig tid. Helt superfint. Sen sket det sig mellan henne o mina barn. Så det blev en separation. Men den tid vi fick tsm var helt otrolig. Jag ångrar inte en sekund. Vilka fina minnen!


Anmäl
2014-06-20 13:06 #4 av: [Rhodugune]

Spel är bra ställen att träffas på, the sweet sweet geeklove. <3
Träffade min kille genom online spelet Star Wars: The Old Republic, vi har känt varandra i ca 2 år nu.
Började snabbt prata utanför spelet, via olika chatprogram, som steam och Skype och för lite mer än en år den började vi prata om att träffas efter vi erkände för varandra att vi klickade så bra.
Men tog till förra hösten innan vi kunde ses första gången och sen dess räknar vi att vi är tillsammans.
Än så länge träffas vi så ofta det går, vi tar det lungt, det är ett stort steg för att precis som Rumblebee så bor vi i olika länder, jag här i Sverige och han i England.

Vi pratar dagligen via skype, spelar spel eller bara sitter vid våra datorer och grejar med nåt, pratar eller bara sitter i tystnad.
Visst saknar jag att vi inte delar mer av en vardag tillsammans rent fysiskt, att vi inte kan göra praktiska saker tillsammans bortom datorn och att det dröjer månader innan jag kan ge honom en kram ens.

Men samtidigt känner jag att vi har vunnit på det också, vi har en väldigt rak och öppen kommunikation, där vi verkligen kan prata om saker som är jobbiga.
Det går inte att försvinna i en vardag tillsammans när man bara är, utan att prata om saker, för prata är det ända sättet för oss känna att vi delar något.

Jag kan ärligt säga att jag har nog aldrig valt att göra något som kan känns så svårt, frivilligt någon gång innan. 
Det är ett stående skämt oss emellan att vi spelar på en högre svårighets nivå än nightmare, att vi är hardcore, gamers som vi båda är.

I sommar, om en 10 dar så kommer han och stannar i en månad, det ska bli så skönt att få så mycket tid tillsammans, känns superlyxigt!
Vi får se hur det känns efter det, vi har tanken att vi tar ett möte i taget och planerar för det, hur vi vill ha det och hur vi vill och kan ses.
Att flytta ihop har kommit upp, lösa drömmar om hur vi kanske skulle kunna få det att fungera, men än så länge är det bara fantasier.
Jag hoppas på att vi kan fortsätta få plats med vår relation i våra övriga liv som är rätt så röriga för oss båda två, att flytta ihop är ett för stort steg och inte rätt för någon av oss just nu.
Det är väldigt skönt att vi har samma utgångspunkt så den ena inte vill annat/mer än den andra. 

Kan tillägga att det inte är bara att vi bor på olika ställen som gör att vårt förhållande är lite komplicerat, som gör att vi tar det extra lugnt.
Det är också en rätt stor ålderskillnad, det var mycket den som gjorde att det tog lite tid för oss att erkänna förvarandra vad vi kände.
Ingen av oss trodde att den andra kunde vara riktigt intresserad, att det bara var en liten flirt, vi känner inte av den oss i mellan, men omvärlden har inte alltid varit så accepterande.
Sen är jag poly och det vet han inte om han är, han accepterar den sidan av mig, men vad det kommer att innebära för oss vet jag inte.
Vad som händer om han träffar någon där han bor, om det inte känns bättre för honom att ha en relation när avståndet, ålderskillnaden inte är en faktor och där båda är mono.

Just nu är jag bara tillsammans med honom, vi ser oss som mono, för det känns rätt att sätta vår relation först och det som blir blir.

Oj vad långt det blev, hoppas att ni orkar läsa, ville bara dela mig mig av hur det är för oss.

Anmäl
2014-06-20 15:45 #5 av: [rumelle]

Jag och min sambo träffades genom att han addade mig på MSN för tio år sedan (vi var då 16 resp 17 år). Efter ca en månad av dagligt chattande räknade vi oss som ett par. Han bodde då i Kanada, jag i Sverige och det tog drygt två år innan vi kunde träffas på riktigt. Det var jag som lyckats spara ihop pengar till en resa och när jag gått färdigt gymnasiet flög jag dit. Mina föräldrar var väl inte överförtjusta men visste att de inte kuna göra något åt det eftersom jag var myndig och de sponsrade mig faktiskt med pengar till resan. Vi möttes och allt klickade precis som det hade gjort på nätet. Jag var där i tre veckor och det var den underbaraste tiden i mitt liv. Sen var det såklart tråkigt att behöva åka hem eftersom vi inte visste när vi kunde träffas igen. Men vi höll kontakt dagligen med internet och telefon.
Det tog ett år innan jag hade sparat tillräckligt med pengar för att kunna hälsa på igen. Han hade inga möjligheter till att spara pengar pga dåligt jobb och dåligt ställt ekonomiskt i hela familjen. Andra gången var jag där i två månader. Därefter tog det åter två år innan vi hade tillräckligt med pengar igen och då köpte jag biljetter så att han kunde hälsa på mig.
Året därpå flyttade han hit till Sverige, eftersom vi var överens om att vi båda hade bättre chanser till jobb/utbildning här. 
Så det blev ungefär 6 år i långdistansförhållande, men det var helt klart värt det! Nu har han bott här i fyra år och nästa helg gifter vi oss! Han har snart avklarat sin utbildning och har väldigt goda chanser till jobb. Jag funderar på att börja plugga igen när han har fått jobb, sen får man se var vi väljer att bo i framtiden. :)

Anmäl
2014-06-20 17:42 #6 av: Praefatio

#5 Wow, häftig berättelse :)

Anmäl
2014-06-20 20:56 #7 av: ChristineL

Jag har två förhållanden bakom mig där jag träffade dom genom internet. Jag skulle däremot aldrig kalla det förhållande om vi inte hade träffats först. I min värld kan man inte bli kär om man aldrig har träffats, än mindre vara tillsammans.

Anmäl
2014-06-20 21:57 #8 av: _Fisken

Egentligen är "internetträffar" lika bra som IRL. Man sätter ett frö och sen kanske det gror. Sen kommer IRL och det kanske blir uselt - eller bra. Men så är det ju i vanliga livet åxå.

Anmäl
2014-06-21 14:21 #9 av: Gur4m1

Träffade en pojkvän genom ett chatprogram, en annan via mötesplatsen- hade distansförhållande, 100 mil emellan. Min nuvarande pojkvän var med i samma guild som mitt ex, och vi började först prata inne i world of warcraft, sen gick vi ganska snabbt över till "IRL" där vi blev ett par.

Finns många sätt att helt slumpmässigt träffa helt underbara människor, utan att behöva "jaga/jagas" på dejtingsidor. Föredrar själv att träffa en kille "spontant" genom ett media där vi har något gemensamt- som t.ex ett spel eller ämnesforum eller liknande..

Anmäl
2014-06-21 17:44 #10 av: B-hult

Mitt ex träffade jag på aftonbladets chatt på den tiden då det var "inne" att hänga där. Vi chattade lite och flyttade över till msn. Trotts att vi bodde i grannstäderna så kom vi oss inte för att träffas utan fortsatte att småprata lite då och då. Ibland gick det ett halvår mellan gångerna och ibland några veckor.  

Efter två år flyttade jag tvärs över Sverige för att plugga och eftersom jag inte kände så mycket folk där så spenderade jag mer tid vid datorn. Så vi började prata mer regelbundet och det tände verkligen till. Efter tre veckor så visste jag att det här var något jag ville satsa på och det kändes så urbotat dumt att vi inte kommit till skott när vi i princip bodde grannar. Så vi fick snällt vänta fyra månader tills det blev jullov och jag skulle åka hem innan vi träffades.

Det slog verkligen gnistor redan vid första träffen och vi beslutade för att satsa på förhållandet. I två år pluggade jag på andra sidan Sverige. Jag åkte hem på jul och över sommaren och han kom och hälsade på mig en gång per termin. 

Tyvärr så fastnade vi någonstans på vägen i hjulspåren. När jag sedan flyttade hem igen så fortsatte förhållandet som vanligt fast vi sågs ju varje vecka. Men det hände inget, vi rörde oss inte framåt. Men trotts allt så höll vi ihop i fyra år lite drygt. Det var något av det jobbigaste jag har behövt göra att ta steget och avsluta det förhållandet. Känslorna fanns kvar men han saknade viljan att förändra något och jag ville ha mer. 

Det tog mig två år att komma över honom så pass att jag slutade att jämföra alla killar jag träffade med honom. 

Anmäl
2014-08-04 19:55 #11 av: teddykaniner

Putt :D

Anmäl
2014-08-11 23:50 #12 av: SOLen2014

Fick en FB länk från killkompis att kolla en ny dejting sida, fick napp ganska snabbt 

Anmäl
2014-08-12 06:43 #13 av: _Fisken

Personligen tycker jag det är jäkligt bra att träffas via internet först. Det finns visserligen en viss risk att man inte riktigt vet från vilken "grupp" personen kommer. Kanske från en grupp där man aldrig skulle normalt vara. Likväl, träffar du någon på en dansrestaurang eller nåt så kan ju denne vara en stor lögnare också. Det vet du inte inledningsvis. Glädjande nog finns det mestadels helt vanliga människor. 

Fördelen med att träffa nya bekantskaper digitalt först är att man kan "sondera terrängen" innan man köttas. Mailen kan vara riktigt djupa och man får känna personen bra. Har du Skype så kan det bli riktigt intimt.
Så TS ställer frågan "Internet förhållanden?" och jag är positiv till det. 

(köttas är nytt för mig. Dottern lärde mig vad det betydde.... Gapskrattar)

Anmäl
2014-08-12 11:09 #14 av: Calcifer

Jag och min flickvän träffades IRL först en gång på en protest i London, men höll sedan kontakten via internet och träffades bara typ 5 gånger efter protesten. Men ändå hann vi bli bästa vänner och senare kära. Vi försökte oss på ett förhållande tidigare men tajmingen stämde verkligen inte för efter nio månader utan att träffas blev det för jobbigt och det tog slut. Nu, två år senare, är vi beredda att flytta ihop och påbörja vårt liv tillsammans på riktigt. Så ja, utan internet hade detta aldrig varit möjligt!

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2014-08-12 14:30 #15 av: Aniara14

#13 Har du testat att googla på ordet "köttas"? Annars föreslår jag att du gör det. Dom betydelserna jag fick fram låter ju i alla fall som nånting helt annat än vad jag antar att du och din dotter menar.

Anmäl
2014-08-12 14:56 #16 av: Hera

#13 Din dotter har lärt dig fel. Köttas är ingenting som passar i det sammanhanget. Kolla bbetydelsen på wikipedia.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-08-12 21:57 #17 av: _Fisken

Har fått förklarat av en lärarinna att hennes elever sagt att köttas kommer av engelskans "meat" vilket menas "meet". Rätt? Vet ej.

Anmäl
2014-08-12 22:56 #18 av: Hera

#17 Det är ett påhitt som barnen/tonåringarna hittat på. Det betyder som sagt något annat. 

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-08-12 23:07 #19 av: _Fisken

Ok. Jag kan tänka mig vad det kan betyda. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.