Detta inlägg kommer att bli långt men jag behöver få skriva av mig..

Det är snurrigt i tankar och känslor..

Innan påsk väntades en stor rättegång med min son, haft det tufft med hans och min yngsta dotters relation.

Hade då en relation som varit struligt men vi började finna tillbaks och helt plötsligt så kunde han inte vara med mig. En vecka senare så ser jag hans ex kliva ut ur hans bort en morgon när jag ska till jobbet.

Mamma gick bort i påsk och hamna i en krisreaktion, blev  sjukskriven under två månader. Jag och min relation hitta varnadra tillbaks och han var en stöttande pelare. Efter två månader så upptäcktes en stor cysta och jag åkte på en enorm massa blödningar.  Så sommaren har varit skit.

Min relation har varit bra och vi jobbat bra på den men sen händer nåt och jag upptäcker hans oärlighet igen och en massa annat. Jag är helt övertygad även att denna kvinna hade han sex med idag.

Vi ska prata men jag vet exakt vad jag för höra och denna gång vill jag ha ärliga svar av han men frågan är om jag får det.. hans bortförklaringar och det är jag som ska ändra på mig.  Känner hur empatilös han har blivit den sista tiden.

Jag känner att jag orkar inte bli sviken och orkar inte med en massa kriser. Vill jag ha han eller inte.

Smärtan är stor efter allt det som hänt under de fyra månaderna.