Djur

Jag orkar inte en dag till..

2014-10-14 14:54 #0 av: jela96

Hej.

Jag är en tjej på 18 år som bor tillsammans med min sambo.
Mina föräldrar betalar lägenheten (3000kr) tills jag tar studenten. Men har ett extra jobb som drar in 5500 kr/månaden + 1050 i studiebidrag.

Jag har i flera månader läst på mig om hundar och hittat rasen som passar bäst för mig. Jag tar ansvar och sköter mig i allt förutom skolan där jag ibland inte orkar gå eftersom jag inte trivs.

Jag har nu äntligen hittat en uppfödare med en kull valpar i närheten och haft mejl kontakt med Uppfödaren som är en väldigt kunnig och trevlig person.

När jag äntligen vågat prata med föräldrarna blev dom väldigt sura och tycker att jag inte kan ta det ansvaret pga min ångest och att jag snart kommer ha ett distans förhållande
Det krossade mig totalt. Jag har försökt prata med dom om att jag kan ta ansvar och klarar att fatta egna beslut.

Vad ska jag göra?
Känner mig helt

Anmäl
2014-10-14 15:03 #1 av: Sarah

Som många sa i andra tråden, det kanske är bäst att vänta. Din kille ville inte ha fler djur och du är ekonomiskt beroende av dina föräldrar. Du borde respektera killens önskan om att inte ha fler djur. Senare i livet, när du har en egen ordentlig inkomst, kan ha hunden på dagis om det behövs, då kanske du kan köpa en hund. Det är ett otroligt ansvar och dina extrapengar räcker knappast till att ens ta hunden till veterinären om ngt större händer. 

Att skaffa ett djur är inte lösningen på psykiskt dåligt mående, ta hand om det först, så att du mår bra, sen är det en annan sak att skaffa fler djur. 

Anmäl
2014-10-14 15:07 #2 av: Hera

Kan inte annat än att hålla med Sarah!

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-10-14 15:10 #3 av: Aleya

Djur kostar ganska mycket. Dels kan eventuella veterinärbesök kosta multum fast man har försäkring.
Sen maten.

Jag förstår om dina föräldrar inte tycker att det är en god idé.

Jobba med dig själv först och ha stabil ekonomi innan du skaffar ett djur.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2014-10-14 15:18 #4 av: Halvdansken

I din andra tråd skriver du att du vill ha en katt, nu ska du köpa hund? Det verkar lite rörigt. Håller med de andra om att du nog ska ta det lugnt och få ordning på ekonomi mm först.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2014-10-14 15:22 #5 av: pyromanen

Även om det inte alls är det du vull höra så måste jag hålla med Sarah m fl.
Att skaffa hund är att ta på sig ett stort ansvar. Man behöver förutom ekonomi även har stor stabilitit ( den lever mååånga år) , stabil hundpassningsbacupp osv.

Anmäl
2014-10-14 16:06 #6 av: [Try_To]

Jävlar vad jag skulle få spö bokstavligt talat om mina föräldrar fick stå för hyran och jag går och köper en hund ???? Betala ditt eget vänta tills du har råd att ha hund för det har du inte nu!

Ursäkta mitt "elaka svar" men jag tål verkligen inte att andra får betala för att du ska kunna åka räkmacka

Anmäl
2014-10-14 16:15 #7 av: Aleya

Sen orkar du inte gå till skolan ibland... hur ska du då orka med en hund?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2014-10-14 16:22 #8 av: Devya

De pengar du skulle sätta ut på hunden kan du ju sätta ut på hyran istället. Förlåt, men hur bortskämd får man bli?

Anmäl
2014-10-14 16:33 #9 av: Dumpuck

Med tanke på att du inte ens betalar ditt eget boende så anser jag att du inte har möjlighet till att ha hund, som jag fattat det av ovanstående svar så har du redan djur och dessutom en pojkvän som inte vill ha fler djur.

För det första så har du redan djur, nöj dig med dom och skaffa inte fler förren du gått ut gymnasiet.
För det andra, respektera din sambo. Oavsett om det till 100% hamnar på ditt ansvar så bor ni ihop och därmed måste båda vara överens om beslutet då det i slutändan inkluderar båda vilket som. 
För det tredje, skaffa absolut inte fler djur förren du gått ut gymnasiet och betalar ditt egna boende. De pengar du har nu räcker inte långt alls, skulle du betala ditt egna boende så har du inte ens pengar till en standard veterinärundersökning på 650kr om du samtidigt ska betala mat för dig själv, djuren samt försäkringar och övriga räkningar.

Jag har runt 7500kr/månad, bor med sambo som drar in runt 11.000/månad. När alla räkningar är betalda så kan vi precis stoppa undan 2500 till djuren, köpa mat till djuren samt till oss själva och tanka bilen en-två gånger. Men inte mer än så.
Då har vi gemensam ekonomi också.

Att ha djur innebär inte att man bara ska klara de fasta kostnaderna såsom försäkring, mat och utrustning/tillbehör. Man ska också lägga undan minst 500kr/månad för eventuella veterinärbesök.
Och då är 500 egentligen alldeles för lite!
Räkna på det själv.
Efter 4 månader så har 500kr/månad gett enbart 2.000kr i sparande för om något skulle hända något av djuren - det täcker ganska precist ett mindre veterinärbesök.
Under dessa 4 månader har vi fått betala runt 12.000kr för veterinäravgifter för vår hund, försäkringen har stått för över 40.000kr utöver det. 
På enbart 4 månader!
Då har vi dessutom två katter utöver hunden som vi ska ha veterinärpengar för också om något skulle hända de. Man ska dessutom börja spara ett bra tag innan djuret ifråga kommer hem, detta för att ha en stor och bra budget om något skulle hända redan första dagen.
Man vet aldrig när eller varför man kan tvingas åka till veterinär.
Det kan kosta minimalt men kan också kosta skjortan.

Så länge du inte står för alla dina utgifter själv så anser jag inte att du har möjlighet att hålla fler djur än vad du redan har, absolut inte en hund.

Notera nu att jag inte är ute efter att vara otrevlig eller liknande, men för att ha ett djur krävs mer än en vilja och tid. Man måste vara realistisk, en bra början är att faktiskt betala allt för sig själv så man ser vad för pengar man rör sig med. 
Sen kan man börja fundera och eventuellt planera.

Anmäl
2014-10-14 16:58 #10 av: Sarah

Att ta ansvar i det här fallet, är att se att det inte passar med en hund i ditt liv nu. 

Jag vill också ha en hund, så hemskt gärna. Men, det går inte som det är nu. Jag disputerar innan sommaren och efter det vet jag inte hur jag kommer att jobba. Jag hade kunnat ha hund de senaste åren, inga problem, jobbar mest hemifrån och har råd. MEN, jag har inte köpt någon då jag inte vetat hur mitt liv ser ut från sommaren 2015. Det är att planera och ta ansvar. OM jag får vara kvar på mitt universitet då blir det hund. Det finns ett hunddagis för personalen och jag har möjlighet att fortsätta jobba hemma. Men aldrig att jag köper hund innan jag vet. Jag har alltså sen 2010, väntat med hund då mitt kontrakt bara gäller till 2015. En hund lever längre än så och därför har det inte varit aktuellt. 

Anmäl
2014-10-14 18:40 #12 av: Pialinn

Svenska kennelklubben har räknat ut vad en hund kostar per år. Mat, försäkring och bajspåsar kostar nästan 700:-/månad.

http://www.skk.se/kopahund/att-kopa-hund/funderar-du-pa-att-skaffa-hund/kostnad-for-hund/

Expressen har  kollat vad en hund kostar första året.

http://www.expressen.se/husdjur/det-kostar-olika-hund--raser-under-forsta-aret/

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Anmäl
2014-10-14 18:41 #13 av: Sarah

#12 och då är inte veterinärvård med... 

Anmäl
2014-10-14 18:44 #14 av: thenewbreed

Bara min lilla tammus kostade över 1000 när jag var tvungen att åka in akut och avliva. Det hade jag inte råd med som spontanutgift och det fick min mor stå för.

Förstår inte hur i allsindar du skulle ha råd med en hund ELLER en katt. 

Medarbetare på bildredigering! :)

Anmäl
2014-10-14 19:01 #15 av: Pialinn

Nä, jag tog inte med veterinärkostnaden i #12.

Min katt hade en knöl på ryggen. Att ta bort den kostade över 4000:- . Och då bor jag i Portugal där vet. är billigare än i Sverige.

En kompis hund blev ormbiten och det blev DYRT att ha den flera dar/nätter hos veterinären i Sverige. Det är flera år det hände och jag tror det kostade över 20 tusen.

Far ej fortare fram än din skyddsängel flyger!

Anmäl
2014-10-14 19:06 #16 av: Maria

Eftersom du växlar mellan längtan efter katt och nu till hund så ska du avvakta. Det låter väldigt ogenomtänkt.

/Maria

 

Anmäl
2014-10-14 21:46 #17 av: youandyou

Varför blev min kommentar borttaget!? De var inte ens något dumt i de! Lägg ner och säga att hon inte kan ha en hund om hon ibland inte pallar skolan. Eller har psykisk ohälsa. De räcker.

Anmäl
2014-10-14 21:50 #18 av: youandyou

14 jag har en hund. Hon kostar 350:- max varje månad. Och jag äe sjukskriven och får 3300:- /månaden. Så vadå inte ha råd? Tjejen är 18. Hon kan ta lån ifall de händer något. Hennes föräldrar kan hjälpa henne om de kommer överns om de.
Så har jag fått göra. Gör allt för min lilla tjej. Plus så orka jag med henne fast jag inte orka med skolan. Och mått psykisk dåligt i 6år. Och min hund är snart två. Vadå inte klara av de? :s

Anmäl
2014-10-14 21:59 #19 av: youandyou

Har läst allting nu. Är jag en sämre hund ägare för att jag inte jobbar (försörjer mig själv) eller? Mina föräldrar köpte en hund till mig de året jag skulle fylla 18. Och jag lovade att betala för henne. Och de har jag gjort ochså. Och jag sket i skolan för de tog så mycket på mig. Jag har nästan prwcis sökt hjälpt för mitt mående och är nu sjukskriven. Är.inte berittigad pengar från fk ens. Så får från soc. Och jag kan flytta hemifrån t.om. och klara mig på 3300:- månaden. (Mat, hund, hygien, städartiklar, cigg, nöje) jag har ett riktigt bra försäkring bolag. Klart mina föräldrar stod bakom mig när 1700:- (ink självrisk 1500:-) skulle betalas till veterinärwn då hon blev sjuk. Men då tog försäkringen 1500:-. Hade inte mina päron betalt de, så hade jag tagit ett lån.

Anmäl
2014-10-14 22:03 #20 av: Sarah

#19 det är väl skillnaden, de som du är beroende av för pengar när ngt händer, hjälper dig och var med på det hela. TS föräldrar är inte med på det. 

Anmäl
2014-10-14 22:04 #21 av: Hera

#19 Jag tvivlar starkt på att ts föräldrar ställer upp med pengar med tanke på att de inte vill att hon köper djur.och verkligen ingen bra grund att stå på.  (Blir mitt djur sjukt betalar mamma) Hur lär man sig ta ansvar då?

 Och ta lån? Verkligen osmart när man har så liten inkomst som ts.  har man inte råd med djur ska man inga köpa är mitt motto. 

Nej, något osar skunk här med tanke på ts andra tråd.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-10-14 22:28 #22 av: youandyou

Jag har längre inkomst än henne! Hade ändå tagit lån! Vissa vetwrinären kan man dessutom göra en avbetalningsplan med!

Anmäl
2014-10-14 22:29 #23 av: Rita-S

#22 det ändrar inte att hennes föräldrar som står för hyran inte tänker hjälpa hon med det, och att hon har en sambo som inte vill ha fler djur. Det måste man faktisk ta med i beräkningen, och inte minst är det något hon borde respektera. 

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2014-10-14 22:30 #24 av: youandyou

Och jag tar ansvar. Har ju fa betaöt tillbaka varenda krona!

Anmäl
2014-10-14 22:37 #25 av: Hera

#22 Du behöver inte försvara dig själv. Det är inte dig tråden handlar om.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-10-14 23:25 #26 av: MsSofieG

Ts har blivit jourhem nu (eller ska bli) stod det i en annan tråd så hon får sina djur ändå :)

Anmäl
2014-10-15 15:21 #27 av: Linnea

#19 Ta lån ? Med din inkomst? Ett sms-lån då eller (smart...)? Du lär inte få lån från banken iaf. Varför leva på lånade pengar om man inte behöver? Är skillnad om man köper hus eller nåt.

Skynda långsamt så går det fortare
Sajtvärd på
Fälttävlan

Anmäl
2014-10-15 16:27 #28 av: Dumpuck

Ingen här har sagt att TS är en sämre ägare för att hon inte betalar allt själv i dagsläget, men ska man ha något så ska man kunna betala för det på egen hand med. Att ens föräldrar betalar åt en är verkligen inte att ta ansvar, det säger sig självt. Kan man inte spara undan och hålla med djuret/djuren själv så bör man tänka en och två gånger innan man ens planerar för ett djur.
Jag skulle skämmas ihjäl om jag var tvungen att gå till pappa och säga "du, min hund behöver sin vaccinationsspruta nu, kan jag få pengar till det?"
Ser inte alls vart mitt ansvar för hunden är där, kan inte ens påstå att hunden skulle vara min vid ett sådant läge. Det är min pappas hund i sådana fall, så länge som man inte kan stå för alla kostnader själv för sitt egna djur så är det inte ens egna djur längre och det säger sig självt att man egentligen inte ska ha djuret ifråga.

Att ta lån för veterinärkostnader!?
Men jösses, det är verkligen att sätta sig själv i klistret. Innan man har ett fast jobb är det dessutom nästan omöjligt att ta lån hos banken, att hålla på att ta SMS och blanko lån är bara ett säkert sätt att sätta sig själv i klistret rejält. 
Att betala räntan på dessa lån + amortera samtidigt kommer bara göra allt värre, kan man inte ens spara undan 500kr/månad så har man absolut inte råd att betala av dessa lån. 
Ser inte logiken alls i det resonemanget!

Anmäl
2014-10-15 16:32 #29 av: Hera

#28 Det beror på att där inte finns någon logik tyvärr :(

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-10-15 16:50 #30 av: [JeanetteK]

Hej jela96! Jag vet både hur det är att ha ångest och att ha djur. Det är otroligt läkande och tröstande att ha djur omkring sig. Men jag måste säga att jag inte klarat av att ha vår hund - eller de andra djuren - om jag inte haft min man och min son som kan rycka in när jag inte orkar. Att ha ansvar för en hund som kräver så mycket är ett större åtagande än man fattar innan man är där. Det är nästan som att ha barn. För din egen skull - vänta tills du är i en annan situation. Bor du i Skåne är du välkommen hit till mig och alla mina djur så ofta du vill! Hjärta

Sajtvärdinna på LantdjurHantverk och Återbruk.. 
Medarbetare på Miljonär
Min blogg om livet på Månskensfarmen.

Anmäl
2014-10-15 21:55 #32 av: youandyou

Dubbel

Anmäl
2014-10-15 23:35 #33 av: jela96

30# Tack för kommentaren! Betyder mycket att folk försöker hjälpa och inte slänga hårda ord! Hjärta

Jag har nu suttit med killen min och pratat igenom det här och han har inget emot djur men vill att vi börjar med att ställa upp som jourhem för att se om vi klarar av det så vi börjar så.

Vill också säga att jag absolut inte är en dålig djurägare. Jag älskar mina kaniner och är villig att göra allt för deras välmående. Djur är inte djur för mig utan som familjemedlemar.  Jag vet att det har varit mycket velande men det är för att jag inte är helt säker på katt eller hund än dock lutar det mot hund så jag har pratat med ett djurskydd, sagt min situationen och att jag ställer upp som jourhem så det är en början. Även föräldrarna vill se att jag klarar av ansvaret.

Sen får jag faktiskt in 6550 kr/månaden varav ca. 200 kr går till kaninerna och mellan 2-500 in på sparkontot resten är mitt att spendera som jag vill. Jag har ett jobb där jag efter gymnasiet kan jobba heltid på och dra in iallafall 15.000 så det är en stor trygghet då jag vet att jag inte ska plugga vidare.

Har även en hel del undan sparade pengar som absolut kommer räcka till vetrinär osv. så det är inga problem.

Anmäl
2014-10-15 23:39 #34 av: [Try_To]

Fast i katter i fokus säger du att du ska ha katt eftersom ekonomin inte håller ? Alltså vad håller du på med?

Anmäl
2014-10-15 23:40 #35 av: [Try_To]

Alltså att du inte har råd med hund och då har du inte råd med katt heller!

Anmäl
2014-10-15 23:40 #36 av: [Try_To]

Alltså att du inte har råd med hund och då har du inte råd med katt heller!

Anmäl
2014-10-15 23:41 #37 av: jela96

35# Trött på dina påhopp nu. Känns ganska moget att starta en tråd.

Anmäl
2014-10-15 23:43 #38 av: [Try_To]

#37 ?

Anmäl
2014-10-15 23:44 #39 av: jela96

38# Du startade en tråd där man klart och tydligt förstår att det är mig du syftar på som 'åker räkmacka på föräldrarna'

Anmäl
2014-10-15 23:45 #40 av: [Try_To]

#38 ja det är ju bara du som får hyran betald av föräldrarna :) eller ?

Anmäl
2014-10-15 23:49 #41 av: jela96

40# Haha nej de har jag aldrig påstått bara konstigt att du skapar en tråd om någonting som du bara någon minut tidigare anklagat mig för.

Back to topic nu tack.

Anmäl
2014-10-16 00:41 #42 av: Winta

Du har stor hjärta för djuren så det är jättebra men funderar...på  övriga saker...t.ex har du helt tid för hunden, vem passar när du och killen t.ex jobbar eller studerar på heltid? Hunddagis kan kosta över 2500 kr per månad, försäkring, mat, eventuella hundkurser att utveckla hunden framåt o sånt.  Det är du nog medveten om men kanske bra säga det än inte något alls.

Det låter bra att ni provar fram som jourhem först och se hur det går. Jag önskar er lycka till!

Anmäl
2014-10-16 08:12 #43 av: Nelley

Jag är också nyfiken på vad Try_To frågade, kan du svara?

Anmäl
2014-10-16 08:40 #44 av: jela96

43# Vad menar du?

Anmäl
2014-10-16 09:36 #45 av: [[Rosmarmelad]]

Men du tar ju inte ansvar, du sköter inte skolan. Du skriver själv att du inte går dit ibland. Om du inte sköter skolan, blir du avstängd, och då behöver inte dina föräldrar försörja dig längre.

Hur hade du tänkt klara dig då?

Anmäl
2014-10-16 11:08 #46 av: drika

Jag skaffade hund effter jag gått ut skolan  och hade pengar att ta hand om hunden, försäkra den och sedan måste man ha en del pengar ifall hunden blir sjuk. Jag hade oturen att en av mina hundar fick en kronisk sjukdom som nu kostat mer än själva köpet av hunden och den var renrasig. Råder dig till att köpa hund när du har ett stabilt liv  med stabil ekonomi:) Tills dess kan du ju passa på att lära dig massa om hundar istället oså:)

Anmäl
2014-10-16 13:04 #47 av: JazzBass

Jag förstår mycket väl att man kan ha en stor önskan om att ha egna djur. Jag orkar inte bry mig om om TS föräldrar betalar hyran, det är deras egensak. Vad jag vill säga är att i synnerhet hundar är verkligt krävande djur att ha, både tidsmässigt och ekonomiskt, samtidigt som man inte vet hur livet kommer se ut de närmaste 10-15 åren som hunden lever. De flesta människor ser sina liv ändras rätt radikalt mellan 20 och 35 års ålder. Det är då man växer upp på riktigt och blir självständig, och eventuellt bildar familj och får barn. Man går från att vara ganska ekonomiskt beroende av föräldrar och bidrag, till att försörja sig själv och eventuellt en hel familj, man hinner studera, skaffa jobb (om man lyckas, det vill säga), och kanske tvingas flytta runt flera gånger p.g.a. studier, jobb och förhållanden. Det är stora omställningar, som man nog lättast fixar utan att ha ett krävande husdjur kopplat till sig.

Min sambo skaffade hund då hon var 18, strax efter att hon flyttat hemifrån. Hunden har hon älskat hela tiden och tagit väl hand om, men en direkt billig investering har det inte varit. Hon har fixat det riktigt bra, men kanske delvis tack vare hjälp från hennes tidigare långvariga pojkvänner, vet inte.  Hunden är i alla fall 13 år nu och i slutskedet av livet. Halva livet har den ätit strikt specialkost och hjärtmedicin från veterinär, vilket inte är direkt billigt. Den har ofta dessutom satt hinder för vår fria rörlighet så vi t.ex. inte har kunnat hälsa på folk en kväll eller en helg utan att ha hunden med. En gemensam helkväll på stan gick aldrig för sig heller. För snart ett halvår sedan fick vi barn, och i och med det har hunden utan tvekan fått se sig nedprioriterad. Fastän det känns helt fel att göra det, så har inte bara jag utan även hon tänkt tanken att det blir en lättnad när den går bort, då vi känner att vi inte längre kan ta hand om den lika väl som den skulle förtjäna, alltså så som den tidigare blivit omhändertagen. Vi missköter inte hunden, men den är klart betungande att ha i nuläget både ekonomiskt och praktiskt, och barnet måste naturligtvis vara första prioritet. Att sälja hunden finns förstås inte på kartan, inte minst med tanke på åldern, och fastän han är visar tydliga ålderstecken, är ganska sjuklig och sedan i somras blivit nästan döv, är han ändå för frisk för att få sista sprutan. Han måste få leva ännu ett tag, med oss och inga andra, även om det känns mer betungande än givande i nuläget. Allt annat känns orätt mot honom och med tanke på all glädje han skänkt inte minst min sambo.

Vad jag vill säga är alltså att var beredd att älska och ta hand om ditt husdjur under dess hela långa liv, om du skaffar ett. Det medför ett enormt ansvar, och fastän jag tror på principen att 'det man verkligen vill, det fixar man också', så är hundanskaffning inte nånting som man ska ta med en klackspark eller basera bara på "jag vill såååå ha....". Det är ett verkligt stort beslut att skaffa hund och det ska vara väl genomtänkt ur både praktisk och ekonomisk synvinkel. Då är en katt ett lite lättare val, eftersom den är klart mer självständig än en hund och oftast billigare i drift. Jag hade själv en katt en gång, men mina föräldrar fick ta över den efter ett par tre år då den vantrivdes som ensam innekatt i höghus med en arbetande husse. Beslutet att skaffa katt måste jag erkänna nog var lite förhastat, trots att jag hade lämnat studievärlden, jobbade och hade stadig inkomst då redan. Katter, speciellt bondkatter som min var, trivs inte så bra inomhus och kräver mer uppmärksamhet av människorna runtomkring om det inte finns tillräckligt med stimuli för den i dess omgivning. På landet hos föräldrarna fick katten ett klart bättre liv, men tyvärr blev den rätt snabbt överkörd...

Medarbetare på foto, sång och matlust iFokus

Anmäl
2014-10-16 14:03 #48 av: [Eleya]

En hund som kan bli din bästa vän kan vara lösningen på ångesten du känner och sporren till att du kommer klara dina nya tillvaro. Visst är en hund ett jättestort ansvar, men inte omöjlig eller ohanterbar.

Hunden kommer hålla dig väldigt upptagen med uppfostran och träning och bandet ni kommer att knyta kommer styrka dig som person.
Du låter som en vettig och smart person med fötterna på jorden, du verkar ha tagit bra beslut hittills.

Om dina föräldrar ändå är negativt inställda på hunden, så för en dialog med uppfödaren om din situation tillsammans med dina föräldrar eftersom du skrev att denne var vettig och kunnig.
Uppfödare är mycket måna om att deras valpar hamnar i rätt hem, men de är ofta mycket förstående medmänniskor och empatiska jämtemot andra, så känn av situationen och ta sedan beslutet om hur du vill göra.

Medarbetare till Änglar.iFokus. Du är skapad av rent ljus och fullkomlig kärlek, det är din själ!
Anmäl
2014-10-16 16:23 #49 av: thenewbreed

#48 tillägger att det finns mindre seriösa uppfödare med som lägger valpar i knät på vem som helst. 

Medarbetare på bildredigering! :)

Anmäl
2014-10-16 20:45 #50 av: skotty

Mina systrar var 16 år när dom tillsammans köpte sin första hund. Familjen hade redan en egen och alla var väl inte så glada över deras beslut, främst för att man trodde att de skulle lägga ansvaret av hunden på våran mamma. Och visst har våran mamma fått ställa upp mycket, men hon älskar hunden lika mycket som vi andra och har inte haft någonting emot det. Hunden har haft tre valpkullar varav mamma har behållit 2 stycken valpar ifrån totalt, och mina systrar har behållit en varsin, våran första hund är död så vi har alltså fem hundar totalt nu + en valpkull påväg.

Valpen som vi behåll ur första kullen skadade tassen när han lekte när han var 4 månader gammal. Trots försäkring så har den skadan kostat oss 15.000 kr, då det blev operation, komplikationer osv. En valp från den andra kullen kastrerade vi så att han skulle kunna vara hemma utan problem när hans mamma och syster löper, och där blev det komplikationer också. 8000 kr. Nu är mina systrar väldigt ekonomiska och sätter alltid hundarna i första rum, de ser till att de har mat och mår bra först av allt.

En hund är ett lika stort ansvar som ett barn, nästan iallafall. Det är mycket arbete, det är inte bara att ha en hund utan man ska ta hand om den, uppfostra den osv, precis som ett barn. Det kan gå bra, men har du inte stöd från dina föräldrar och sambo så är det nog bättre att vänta.

Anmäl
2014-10-17 10:04 #51 av: Hera

Jag har sett hur psykiskt dåligt mående har skadat hunden.

Är man inte stabil blir det väldigt svårt att få en stabil hund. Och mår man inte bra blir det väldigt jobbigt med en hund som kräver en fast hand. Det kan tyvärr resultera i en vild och väldigt krävande hund och ännu sämre mående.

Djur är verkligen inte något man ska köpa innan man är frisk. Det är inte rättvist mot djuret.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2014-10-18 15:29 #52 av: semenius95

Men Hera.  

Jag är ostabil, och min hund är stabil. Vet flera andra som är ostabila och har stabila hundar.

Jag har nästan alltid mått såhär. Och jag har alltid haft djur: häst, hamstrar, marsvin, råttor och kaniner. Och hade jag inte haft de så hade jag antagligen mått ännu sämre.  

Man mår mycket bättre av att ha djur omkring sig.  GOOGLA de själv :) 

Och min hund, och mina andra djur har alltid haft de bra och aldrig blivit en börda för mig. Så nej, tycker inte de är orättsvisst mot djuret. 

Tyvär håller jag inte med dig/er. 

Anmäl
2014-10-19 17:07 #53 av: Forest

Föräldrar har en viss förmågan att klaga när sitt/sina barn skaffar djur. I ditt fall skulle jag vänta med skaffa hund tills du har fast jobb/mer inkomster. Du är myndig och där med får du ta eget ansvar som ägandet av hund är. Vi kan inte säga så mycket men tips kan vi ge ändå så som dina päron med kan göra. Jag hade både häst o katt när jag var 17 år egen lägenhet som jag betala för. Jag plugga och hade jobb, hästen kosta inget eftersom jag jobba med stallägarens unghästar katten kosta inte så mycket men det gäller ha bra försäkring samt lite pengar undanstoppade. Lycka till med ditt val och tänk på att ju mer du jobbar så kommer du behöva ha dammat eller hjälp med hunden när du jobbar.

Sophie-Medarbetare på pudel

Anmäl
2016-06-22 19:32 #54 av: Corgitok

Hur gick det ts?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.