Annons:
Etikettotrohet
Läst 2752 ggr
solid
2014-10-20 19:44

Är jag svartsjuk eller är det berättigat?

Jag och min flickvän har varit tillsammans i snart ett år. Jag har upplevt att vi har haft det väldigt bra, vilket jag också tror att hon tyckt.
Flickvännen går en utbildning på distans mot en högskola vilket gör att hon är borta en vecka åt gången ganska ofta. Dit reser hon med en grupp som hon på hemmaplan gör sina uppgifter tillsammans med och umgås ganska tajt. I gruppen finns en kille som jag uppfattat som väldigt mystisk mot mig på senare tid, konstiga blickar, vissa dagar säger han knappt hej medans andra dagar upplever jag honom som övertrevlig.  De andra i gruppen är som vilka som helst och alltid trevliga.

Jag har utifrån detta beteende funderat på om han kan vara intresserad av min flickvän, vilket hon har förnekat och blivit sur på mig när jag frågat.
Nu förra veckan när de satt uppe en natt sprang plötsligt killen ifråga iväg ut från rummet när jag kom på tal. Gruppen försökte resultatlöst få tag i honom via telefon, whatsapp samt knacka på dennes rum.  Då hade de övriga i gruppen sagt att de trodde att han var intresserad av min flickvän och att det var därför han reagerade som han gjorde.

Detta valde hon att berätta för mig, och sa att jag troligen inte hade haft fel, och att min känsla förmodligen hade varit rätt angående honom.
När jag någonsin försöker ringa till min flickvän (vilket jag naturligtvis anser normalt att man gör ibland när man är tillsammans), så svarar hon aldrig när hon är där, och då menar jag ALDRIG. Hon säger att hon inte kan svara när hon är med sin grupp, vilket jag naturligtvis ifrågasätter då de är lediga som vilken kväll som helst, men får sura svar angående det.
Jag har inte på något sätt bråkat eller varit svartsjuk i detta, utan går mer till mig själv och tänker på hur jag själv reagerar om hon ringer, dvs svarar oavsett situation jag är i eller sällskap jag är i.

En kväll i slutet på veckan var hon ännu mer märklig, och jag märkte att hon ljög för mig. Hon sa att de inte hade någon plan för kvällen men att de började sent dagen efter, men att de ska hänga på hotellet och "prata" som de alltid gör. Vi hördes på Whatsapp under kvällen då och då, tills det plötsligt blev tyst tvärt… Eftersom de ändå var på hotellet så tänkte jag att jag lika gärna kan ringa och säga godnatt, men fick naturligtvis något svar (som jag ändå inte väntade mig). Jag var in på Whatsappen och såg att hon läst det jag skrivit och varit aktiv på telefonen efter att jag ringt och bett henne ringa upp, vilket hon inte gjorde, förrän klockan fyra på morgonen. Hon ringde då och viskade då hon var på toaletten för att inte väcka sin rumskompis (en tjej från skolgruppen) och berättade att hon somnat och att hon därför inte kunnat svara. Jag kände att hon ljög rakt igenom. När vi pratat i telefonen så tänkte jag på vad hon sagt och hur hon betett sig, varpå jag skickade ett meddelande till henne där jag frågade om hon ljög om att hon somnat eller om hon gjort något annat. Svaret blev att det skulle vi ta när hon kom hem. Som den lydige herre jag är åker jag och hämtar henne från flyget så frågar jag naturligtvis detta igen som vi skulle prata om, varpå hon berättar att hon varit ute på krogen tillsammans med delar av sin grupp, bland annat den killen som framkommit är intresserad av henne. Jag blir naturligtvis arg och ledsen då hon faktiskt har ljugit för mig, på en direkt fråga. 

Hon tycker att jag är svartsjuk, medans jag tycker att jag haft "rätt" angående min känsla.

Nu sedan hon kommit hem är hon undandragande, inte lika mysig, vill vara själv med mera. Hon är som en hök på sin telefon som hon alltid går iväg och kollar så att jag får känslan att jag inte ska se vad hon håller på med. Går på toan i typ 10 minuter med telefonen. Har vaknat på natten då hon är vaken och ligger med telefonen under täcket, nedanför kanten på sängen så man inte ska se vad hon gör.

Så frågan är, är jag svartsjuk, eller finns det fog till oro? Tips och råd?

Annons:
[Worain]
2014-10-20 19:51
#1

Skulle tro att något hände. Annars hade hon inte blivit sådär.

Får man en magkänsla är den oftast rätt.

Dom kanske inte låg med varandra, men kysstes, dansade, kramades?

Ta upp det med henne på en gång ORDENTLIGT, utan att vara för arg. 
I värsta fall kanske delar av gruppen eller rentav killen kan ge svar.

solid
2014-10-20 19:52
#2

Jag träffade även honom när jag hämtade tjejen från flyget, och då var han übertrevlig och skulle "kallprata" med mig vilket han aldrig någonsin annars gör… Vilket kändes än mer konstigt.

Det här med att ta upp det med killen i fråga har jag sagt att jag kanske kommer göra om inte hon kan ge ett ärligt svar på vad som hände/händer. Hon reagerade med att bli väldigt sur och sa att det skulle förstöra för alla i gruppen och att jag inte fick göra det.

Killen i fråga har fru samt 2 barn också som han sa under veckan att han funderade på att lämna då det var dåligt mellan dem.
Och det jag inte får ihop är varför hon säger vissa saker, men tydligen ljuger mig rakt upp i ansiktet om vissa.

Tjeja
2014-10-20 20:03
#3

Jag tycker det absolut ringer varningsklockor. Kan du hantera dina känslor i situationen när/om hon erkänner att hon varit otrogen?

Tycker det låter som att hon kanske inte vet själv än vad hon egentligen känner och vill. Då blir det svårt att svara. Men visst har det hänt något. Det är jag övertygad om. Vad och hur mycket är egentligen inte det viktigaste i så fall.. utan det viktigaste är vad hon känner och vill egentligen. Vilket kan vara svårt för henne att veta just direkt kanske. 

Och sedan är frågan… hur känner du inför tanken att hon faktiskt har någon form av känslor eller känner attraktion för någon annan och att något kanske har hänt?

Om hon svarar dig ärligt, hur kommer du då kunna hantera dina känslor och hur kommer du känna?

Ställer dessa frågor för dig att fundera på och förhoppningsvis hjälpa dig att hantera vad som kan komma fram.

Men JA dina känslor och misstankar är absolut berättigade!!! Frågan är bara vad du gör med dem! Om hon anklagar dig för att vara svartsjuk så svara "ja"! För det är du ju! Och fråga om du har anledning att vara orolig?

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

solid
2014-10-20 20:28
#4

Tack för svaren, jag är rädd för att jag ser sanningen men försöker blunda för den…

Hur jag skulle reagera om det har hänt vet jag inte, jag älskar henne och skulle förmodligen på något sätt förlåta henne, även om det är svårt att veta.

Ringde henne just, och frågade henne varför hon var så frånvarande, och svaret på det var då jag hade reagerat så starkt på att hon ljög och det kom fram. Jag blev naturligtvis arg och ledsen över det i stunden, men att jag ändå vill försöka ordna upp detta istället för att vara isär och tiga ihjäl problemet. Därtill ska väl sägas att hon brukar höra av sig hela tiden i princip, och nu hörs vi nästan inte på en hel dag. Jag vill inte att det ska vara på mitt initiativ som vi hörs, när vi hörs, då jag får en känsla av att man bara är jobbig då och det har jag sagt åt henne.
Bollen är hos henne just nu…

Tjeja
2014-10-20 20:34
#5

"Bollen är hos henne just nu.."

Nej det tycker jag faktiskt inte! Den är lika mycket hos er båda fortfarande! Och om hon upplever det som jobbigt att du hör av dig så kanske ni båda behöver ta er en tankeställare och diskutera saken och .. er relation..

För vill du verkligen vara med en person som inte älskar dig och verkligen vill vara med dig när det kommer till kritan om hon måste ta ställning?

Om hon visar sig ha känslor för båda och ändå vill vara med dig och inte förlora dig.. då är det en sak… då får man utgå ifrån hur du ställer dig till sanningen som helhet.

Men om hon i slutänden bara är med dig för att det är bekvämast eller råkar vara så eftersom ni varit tillsammans ett tag och inte för att hon verkligen vill det.. ja.. då är frågan… vad för relation vill du ha med en partner?

Det är fruktansvärt ensamt att vara "ensam" i en relation.. det är mycket värre än att vara själv!

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

solid
2014-10-20 20:39
#6

Jo det där med att vara ensam i en relation har jag provat på förut (kanske därför det känns än värre), och när de relationerna tagit slut så mår man ju "bättre", och man lovar sig själv att aldrig vara i en sådan relation igen. 

Såklart så ger jag inte upp henne så lätt, då jag vet att det är en underbar tjej egentligen, och att jag litat på henne till 100% tidigare.

Annons:
[Yllhilda]
2014-10-20 21:00
#7

Hur mycket pratar ni med varandra om känslor och vad ni vill i relationen?

solid
2014-10-20 21:06
#8

Vi har pratat väldigt mycket om det och framtiden tillsammans…

[Yllhilda]
2014-10-20 21:21
#9

#8 När ni pratar om det faktum att hon ignorerar dina sms osv, hur går det samtalet på ett ungefär?

solid
2014-10-20 21:44
#10

Jag påtalar att hon ignorerar mina sms eller att det tar typ 2 timmar att svara (vilket är otroligt ovanligt för att vara henne). Jag har varit förhållanden då det varit normalt, men det är skillnaden man reagerar på.

Hon säger att hon inte sitter med telefonen hela tiden (vilket hon gör oftast annan tid), och att hon alltid har på ljudlös där för att hon tycker att det är osocialt att sitta med telefonen när hon ska vara social. Och jag frågar vad som är skillnaden när hon sitter med den med mig väldigt ofta när hon är "social". 
Hon säger att hon inte alls gör det med mig osv… 

Att hon aldrig svarar på samtal när jag ringer är ju det som jag känner är mest konstigt, att jag aldrig lyckas ringa under ett lämpligt tillfälle är ju konstigt, och att det oftast tar 2 timmar att ringa upp även om hon bara är ledig och är på hotellet. Ringer hon upp har hon gått iväg så ingen annan hör vad hon säger…

Tjeja
2014-10-20 21:55
#11

Låter verkligen inte ok med de förändringarna! förstår precis hur du menar! Hon har ändrat sig och det väcker en känsla av att något är annorlunda givetvis! För det är det.  Att hon är en underbar tjej du kunnat lite på tidigare betyder ju inte nödvändigtvis att hennes känslor inte är i svajning och att uppmärksamhet ifrån någon "ny" utifrån givetvis lättare väcker känslor med spänning och smicker.

Hon kanske har ett äventyr hon aldrig avsett att ha och skäms. Kanske vill hon vara kvar med dig men inte vet hur hon ska hantera situationen för spänningen lockar.

Samtidigt kan det ju vara så att hon håller på att upptäcka att hon kanske inte alls känner så starkt för dig som hon trodde.. men det är ändå skämmigt att erkänna. Ingen vill ju bli avslöjad som otrogen, eller hur?

Oavsett, ni behöver prata! Och om hon bryr sig om dig borde hon ge dig den respekten att lyssna på hur du känner och bemöta det på ett schyst sätt. Be henne respektera att du har känslor som oroar dig och att ni behöver prata ut för du mår inte bra att känna som du känner just nu.

Det är ju för bådas bästa och för er relations bästa ni behöver prata ut. inte för att kasta paj och anklaga eller börja kriga om något. Vad det än är så vill ni ju lösa det på bästa sätt! Eller hur?

Vill hon gå vidare är det ju bättre för dig att få veta det än att du går och oroar dig och undrar vad som pågår. 

Har hon ett äventyr men vill vara kvar med dig har du rätt att få veta det och ta ditt eget beslut utifrån att du vet vad du gör (försöker igen ändå eller vill gå vidare).

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

[Yllhilda]
2014-10-20 22:12
#12

#10 Är hennes beteende något som nyss uppkommit eller varit så sen hon började studera?

solid
2014-10-20 22:28
#13

Det har varit till liten del i våras före sommarlovet, sen under sommarlovet var allt lugnt och jättebra. Det är nu i höst och framförallt sista två svängarna på skolan.

Annons:
[Yllhilda]
2014-10-20 22:52
#14

Min första tanke angående snubben som skulle vara intresserad av din tjej var att hans beteende talade för att han skulle kunna vara intresserad av dig(han må vara gift, men skulle kunna vara bisexuell).

Din tjejs beteende skulle kunna förklaras med att hon upptäckt en annan typ av livsstil där tät kontakt med sin partner inte faller sig naturligt. 🤫 

Hur låter det?

solid
2014-10-20 23:35
#15

Jag tackar för era synvinklar, ibland är det lite olika sådana som behövs.

Jag vet inte hur det är med livsstilen då de bara är en vecka åt gången var 4-5 vecka ungefär, men det är klart att jargongen kanske är en annan där. Dock är de flesta gifta och har barn då medelåldern är rätt hög på utbildningen så kontakt med hemmet borde vara naturligt tycker man?

Vildsvin
2015-05-14 21:09
#16

Hur har det gått för er?

Upp till toppen
Annons: