Förhållande

Rädd om mobilen?

2014-12-05 14:59 #0 av: [littlecat]1

Min pojkvän är otroligt "rädd" om sin mobil. Lämnar den inte ur sikte typ. Tar med den på toa osv... Borde jag vara orolig?

Anmäl
2014-12-05 15:01 #1 av: Fridaaaa

Omöjligt att svara på, jag personligen har mobilen jämt i fickan, men har inget att dölja för min sambo, bara ren automatik den är med.

Prata med honom`?

 Medarbetare: rexkaniner, Support. Hundar

Min blogg Besök gärna! :D

Anmäl
2014-12-05 15:08 #2 av: [littlecat]1

#1 Jag har också den i fickan typ hela tiden, men den kan tex ligga på laddning och om den är i rummet då kan han ta ur den ur laddaren o ta med den dit han går, även om det bara är på toa en snabbis.. Sånt kan jag fundera över.. Döljer han något?

Anmäl
2014-12-05 15:10 #3 av: Maria

Du får helt enkelt fråga honom om varför han gör så.

/Maria

 

Anmäl
2014-12-05 15:37 #4 av: Swedishdolphin

Jag är likadan, personligen har det inte med att jag har något att dölja, men jag tycker ändå att min mobil är min privata sak, och skulle inte vilja att någon skulle ta den och börja läsa mina sms t.ex. (kanske har jag skrivit något till mamma jag inte vill dela med mig hur som helst om). Nu kan det ju visserligen handla om något annat, men eftersom jag är så själv så är det väl inte omöjligt att det finns flera. Men som sagt det bästa är att fråga honom om det nu stör dig. Det är alltid viktigt att prata om problem. Lycka till!

Anmäl
2014-12-05 16:04 #5 av: Skogsraah

Jag har med den vart jag än går, men lämnar den överallt, och glömmer den överallt, så går nog inte under samma kategori. Men ibland har jag tagit in den på toaletten som om den satt fast i handen ungefär. Också undrar jag om det verkligen var nödvändigt att ta med den in dit...

Är det något annat som får dig att bli misstänksam kanske? Att anta att någon döljer något bara för att man har med sig mobilen överallt känns lite naivt, om det inte finns något annat med i bilden. 

Anmäl
2014-12-05 16:29 #6 av: mikkan01

Jag är likadan, vill inte att någon ska pilla på min telefon då den är privat så jag tar med mig den lite överallt eller lägger den på ett "säkert" ställe. För min del handlar det inte om att jag har något att dölja men jag tycker att det är en sån sak som ingen annan egentligen har något med att göra. Vissa saker måste man få ha som är sitt eget.
Men vill du vara säker så får du väl fråga varför han gör som han gör.

Anmäl
2014-12-05 16:43 #7 av: fruktgumman

Jag vet inte men för mig känns det väldigt främmande att bära med mig mobilen överallt när jag är hemma inomhus. Det är bara när jag går ut jag har den i fickan. Men så fort jag kommit hem lägger jag ifrån mig den, och det kan vara precis vart som helst, som på köksbordet, nån hylla eller liknande. Min sambo är likadan

Men det enda du kan göra är väl att prata med honom.

Anmäl
2014-12-05 23:13 #8 av: [M1nho]

Det är svårt att veta om du ska vara orolig det enda du kan göra är att prata med honom.

Jag själv är som #6 skriver. Jag har inget att dölja , men vill ändå ha koll över min mobil och lämnar den inte framme. 

Anmäl
2014-12-06 06:56 #9 av: pyromanen

En del tar den med överallt för att inte glömma den npgonstans. Har han alltid tagit den med sig så skulle inte jag börja misstänka något, men om han förr låmnat den " obevakat" och plötsligt ändrat beteende, så fråga honom!

Anmäl
2014-12-06 16:27 #10 av: Thiah

jag har med mig telefonen på tioaletten för att jag läser på den när jag är där. Annars håller jag med #9

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2014-12-06 20:02 #11 av: [rumelle]

Toabesök är tillfällen då jag måste ha med mig mobilen. Men det beror på att jag har svårt för toabesök av någon fånig anledning och spela spel på mobilen hjälper mig att slappna av så att jag kan få mitt ärende avklarat. Jag har en väldigt liten mobil så den ligger oftast i byxfickan hela dagen om jag inte lagt ifrån mig den någonstans. Men det är sällan jag plockar upp den och om min man skulle ta och pilla med den så skulle jag nog inte ens reagera. 

Min man verkar ofta inte ha någon större koll på var han har mobilen när han är hemma. Ofta ligger den avstängd någonstans så att man inte ens kan ringa till den när man inte hittar den. Jag har aldrig haft något intresse för att titta i hans mobil heller. 

Om du är bekymrad tycker jag att du ska prata med honom om det så att det inte blir en oro som bara växer och du börjar misstänka saker som egentligen inte har någon grund. Det kan ju vara så att han bara känner ett behov av att ha koll på den. Det är ju inte så ovanligt att vara närmast "mobilberoende" nuförtiden när man har internet och allt möjligt i den. 

Anmäl
2014-12-08 21:15 #12 av: Dumpuck

Det enda sättet att få veta är att helt enkelt fråga han, dock tycker jag det verkar som ett överdrivet beteende att inte ens kunna lämna den på laddning utan uppsyn eller när man går på toa...
Har man inget att dölja så kanske man ska ta och ifrågasätta sig själv vad det är som gör att man har sådant (kontroll)behov.
Tror man att ens partner ska springa och snoka bara för att man lämnar den i fem minuter så bör man rannsaka sig själv, anser jag. Tillitsproblem? Återigen, vad har man att dölja i sådana fall?

Anmäl
2014-12-09 06:36 #14 av: [Twiggys]

Jag hade nog börjat undra om ens respektive aldrig lämnat telefonen på tex ett bord och lämnat rummet hemma.
Jag vill själv ha koll på var den är i lägenheten men jag har inga hemlisar i den. (Och jag surfar bara med den när jag är ute, hemma har vi en stationär och en iPad med)

Anmäl
2014-12-09 09:27 #15 av: Rita-S

och då undrar jag, som en av de som gärna tar med mig luren överallt, varför vi som gör detta omedelbart skall misstänkliggöras och man alltid omedelbart skall bara anta vi måste ha något att dölja bara för att vi plockar mobilen ur laddaren och tar den med vart vi än går? Jag har inget att dölja, och jag gör presis så. Att se från flera att bara för att den som skriver inte gör så själv , måste det omedelbart betyda att de som gör så har något att dölja och att det är vårat fel att folk som inte gör sådan själv blir misstänksamma och tror det värsta är faktisk inte särskillt trevligt. Vad hände med oskyldig tills motsatsen är bevisat? Vad hände med förtroende för folk?

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2014-12-09 09:43 #16 av: Thiah

#14 +1 på den.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2014-12-09 10:09 #17 av: Devya

#15 Dålig erfarenhet kanske?

Då mitt ex höll på sådär blev jag misstänksam men han förklarade sig (en jättedålig ursäkt enligt mig) med att han tycker det är obehagligt om någon skulle råka få tag på den. Han kunde inte förklara varför det kändes obehagligt. Han ville inte ens ge telefonen till mig (hade med mig en väska) då vi skulle ute på stan och han hade ingenstans att sätta den så han gick med den i handen istället... I slutändan visades det sig att han hade ett helt annat förhållande vid sidan om, inte konstigt att han blev helt panikslagen om jag råkade hålla i hans telefon.

Efter den erfarenhet så litar jag inte på någon som måste släpa med sig sin telefon överallt samt blir panikslagen om den råkar lämnas framme....

Jag tycker för övrigt att det är en otroligt ful ovana om man inte kan låta bli telefonen. Måste man verkligen dra med sig den överallt man går? Från rum till rum? Kanske dags att bli av med fula ovanor? För visst kan det här vara en ovana som folk har utan att de har något att dölja. Så det kan handla om en väldigt ful ovana eller så har personen något att dölja.

Och jo ursäkta men personligen så tycker jag det är en ful ovana med att vara beroende av sin telefon på det där viset. =/ Jag själv har varit beroende av att sitta och hålla på å texta med min telefon men jag har lyckats bli fri från den ovanan. Jag har dock aldrig känt av ett behov av att släpa med mig min telefon från rum till rum.

Anmäl
2014-12-09 10:18 #18 av: Rita-S

Och jag anser inte det är en ful ovana för egen del. Vad du anser om mina vanor är faktisk inte mitt bekymmer för du har inte en blekaste aning VARFÖR jag tar med mig min mobil alla stans jag går. Du kallar detta alltså en ful ovana baserat på en fördom. Jag tar den med överallt då har jag en minsta syster som i principen kan hamna på sjukhus och dö av sitt hjärtfel varje minut som helst. Ful ovana? Om du säger det så. 

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2014-12-09 12:09 #19 av: trollslända

Alltså jag har ju ofta mobilen i fickan och då blir det ju automatiskt att den följer med dit jag går.  Men skulle den ligga på laddning så inte drar jag ur den för att jag ska gå på toa. Men skulle jag vänta ett så viktigt samtal så skulle jag be min sambo vakta mobilen medan jag står i duschen eller liknande ifall att nån läkare skulle ringa eller så.

Anmäl
2014-12-09 13:14 #20 av: Skogsraah

Undrar om TS kommer titta in igen och utveckla? Ifall hon ville ha hjälp alltså.

Anmäl
2014-12-09 13:31 #21 av: Dumpuck

Bryr mig inte om ifall man har med sig telefonen överallt, men anser det vara överdrivet när man inte ens kan lämna den på laddning. 
Därav tycker jag att man bör rannsaka sig själv då jag anser det vara en typ av kontrollbehov att bokstavligen hela tiden måste ha med sig telefonen. Behöver inte betyda att man döljer något, men överdrivet är det.

Jag måste ha med mig telefonen, kan dock lämna den i ett rum m.m och bryr mig inte som så. Den kan ligga där hela dagen. Men ska jag ut så måste jag ha med den, dock är det inprintat i ryggen på mig sedan jag hade en sjukdom som liten som gjorde att jag var tvungen att hela tiden ha möjlighet att ringa om något hände.
Idag är det mer en tvångstanke än ett nödvändigt behov då det sitter i så pass sedan jag var liten att jag aldrig fick gå någonstans utan telefon.
Varför jag fortfarande måste ha med mig den är för att även efter jag blev friskförklarad så fortsatte jag att bland annat svimma en massa, men av en annan anledning, jag kunde svimma 8ggr på en vecka. Därför är jag rent ut sagt rädd att gå utan telefon, jag var förut livrädd för att ens gå utanför hemmet - vilket jag vågar nu. I somras fick jag operera in en pacemaker, nu ska svimningarna minska och därav anser jag telefonbehovet lite som en tvångstanke idag även fast jag har lätt att svimma på grund av extrem stress.
Där är min anledning.

Anmäl
2014-12-09 18:01 #22 av: Devya

#18 Ta det lugnt, det var inte specifikt menat till dig. Jag talar om OVANOR och du har ju tydligen en helt bra orsak till varför du gör som du gör men nu är det faktiskt så att det finns de som gör på samma sätt som du utan att ha någon vettig orsak och det är en ful ovana i mina ögon.

Dessutom skrev du att du "gärna" tar med dig luren överallt du går vilket låter som om du gladeligen gör så. Det går att tolka som om du bara av rena nöjet måste ha med dig telefonen vartän du går. Det stod inget om att du hade en vettig orsak till att göra så här.

Anmäl
2014-12-10 02:15 #23 av: Cellerkoppe

Hej! ♥Om han inte hade något att dölja så skulle han inte brytt sig med att ta med sig sin mobil till alla ställen. Antingen döljer han något för dig eller beter han sig så utan någon anledning, mest för att han kanske är van med att ta med sin mobil eller beroende av den.

Anmäl
2014-12-11 20:55 #24 av: [littlecat]1

Tack så mycket för alla svar! Jag vet faktiskt inte.. Om han har något o dölja eller inte. Känns dock som de, för jag får inte ens peta i hans telefon medans han får göra massa på min..

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.