Annons:
Etikettgrannar
Läst 6551 ggr
Namii
12/11/14, 5:22 PM

Sociopat förhållande

Blir ledsen och lite irriterad när jag läser om folk som är i relationer med en sociopat. Allt man får läsa är hur dåligt allt går och att man ska "springa därifrån". Visst, ibland är det nog så. Eller oftast så. Jag vet faktiskt inte.

Men jag har knappt hittat något där det står att man faktiskt kan ha ett förhållande men en sociopat/psykopat.

Min pojkvän  är sociopat (jobbig uppväxt), bipolär och har add. Hjälp tänker många. Varför är du inte långt bort redan? Jo för det går faktiskt. Men man måste prata och vara rätt typ av person själv.  Vi har pratat mycket, han har berättat hur det är för honom. Han har svårt att känna känslor men att han vet att han älskar mig, han kan bara inte riktigt känna det. Han säger att jag är det närmaste han har kommit att känna kärlek. Det är tillräckligt för mig, jag kräver inte mer. Har har berättat att han är manipulativ och gillar att kontrollera människor, men att han inte märker det eller kan göra något åt det själv.

Jag märker ju såklart när detta händer, känner ju hur jag inte kan vinna det vi pratar om etc. Brukar säga då "Nu kontrollerar du mig, nu känner jag mig utsatt". Då säger han förlåt och vi byter ämne eller sak vi gör.

Han är så kallad "högfunktionerande" sociopat och fungerar bra i samhället, han är inte våldsam. Att han är bipolär är jobbigt. Så ibland är allt väldigt jobbigt. Men han är väldigt förstående och vi pratar pratar pratar och det är det som får allt fungera.

Det jag ville komma till är att, alla sociopater/psykopater är inte moster. Beror helt på. Så är tråkigt att man bara får läsa en och samma sak.

Vill inte ha kommentarer som säger att jag har fel eller att jag bara är lurad osv. Det får ni hålla för er själva :) Är redan medveten om saker

Annons:
javetinte
12/11/14, 5:29 PM
#1

De är mycket av de du skriver jag aldrig hört om tidigare, och det är väldigt sjukt att folk kan säga saker som du beskrev och tycka olika och inte ge chanser på grund av att något är annorlunda från dom själv.

Man har inte rätt att säga något om man inte ens har gett en chans att lära känna personen. Visst kan de nog vara svårt i vissa fall. Men när man ser, i ditt fall funkar de, och det är ju superbra! Jag är glad för er skull (:

De är så onödigt att prata illa om dom man aldrig gett en chans.

Namii
12/11/14, 5:34 PM
#2

Man får ofta höra "psykopater är mördare", det är inte sant. "Vissa mördare är psykopater" är sant däremot.

De är fortfarande människor!

javetinte
12/11/14, 5:35 PM
#3

Tragiskt att människor bara kläcker ur sej en massa ord innan att tänka..

De har även jag gjort utan att mena de, men skulle inte säga något i stil med de du beskrev ovan.

[Yllhilda]
12/11/14, 5:37 PM
#4

Det är ju inte någon lätt sak att svara på. Människor är av naturen vaksamma och aktar sig gärna för farligheter, och när man får höra talas om att det finns de som inte kan känna empati så ringer det i alarmklockorna. Sen har sensationspressen knappast benat ut begreppet. 

Jag såg ett klipp på youtube där en professor/forskare berättade hur han av en slump upptäckte att han var psykopat. Denne man hade alla klassiska tecken på psykopati, bipolär tror jag också, men levde ändå lyckligt med fru och hade ett överlag gott liv.

Namii
12/11/14, 5:40 PM
#5

#4 Tack! Precis det jag menar :)

Känns skönt att få höra från folk som inte säger att jag ska springa iväg…
Allt jag fått höra sista tiden. Men litar på min pojkvän och vi vet vart vi står så springa ska jag absolut inte göra. Vi är lyckliga båda två! :)

[Yllhilda]
12/11/14, 5:56 PM
#6

#5 Om ni mår bra tillsammans så är det ju som det ska vara, oavsett diagnoser. 🙂

Faktum är att en jag känner berättade för mig att han var psykopat, vilket gjorde mig mycket illa berörd då jag formligen matats med propaganda om hur dåligt det slutar om man har kontakt med sådana(främst från en som dejtat elaka sådana). Efter det började jag leta mer ingående information om psykopati, och när jag såg klippet om professorn började jag förstå mer och blev genast lugnare. Dem finns bland oss, och är i vissa yrken rentav nödvändiga. Sen är dem först och främst individer, precis som alla andra. 🙂

Annons:
Aleya
12/11/14, 6:02 PM
#7

Kan det bara vara så enkelt att det är många förhållanden med sociopater som vara inte funkar. Och därför står det mycket om dessa än om dom som kan hålla ihop?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Namii
12/11/14, 6:14 PM
#8

#6 Tack så mycket för videon, var vädligt intressant att se :D

Namii
12/11/14, 6:16 PM
#9

#7 Ja precis så är det, därför det är viktigt att också skriva om att det kan fungera och ge hopp till andra i samma situation. För när jag först fick red på att han va sociopat så började jag läsa. Det borde jag inte gjort för det jag läsa var hemskt och jag fick panik och visste inte om jag skulle lita på honom, mig själv eller om det var det jag läste som var sant!

eirwen
12/11/14, 9:33 PM
#10

Det jag mest tänker på är att psykopati och sociopati inte är riktiga diagnoser. Den diagnosen som sätts är Antisocial personlighetsstörning när man är "psykopat" eller "sociopat", men narcissistisk och Borderline personlighetsstörning kan också visa lite samma symptom. Det finns en checklista som Robert Hare har kommit på, men det är ingen riktig diagnos och jag har hört att vi i Sverige inte använder den.
Så jag undrar om han har någon diagnos på sin "sociopati"?

Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.

Namii
12/11/14, 9:42 PM
#11

Ja han har diagnos på allt det jag nämnde ovan.

eirwen
12/11/14, 9:51 PM
#12

#11 Jo, fast sociopat är ingen diagnos. Och Bipolär och ADD gör inte heller att man är sociopat.

Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.

[JenniN]
12/11/14, 10:06 PM
#13

Men jag har inte sett någon här inne beskriva någon med dessa kombinationer som "Monster" . :)

Annons:
[Yllhilda]
12/11/14, 10:13 PM
#14

#13 Kanske inte här inne, och kanske inte i just det ordalaget. Men det har definitivt förekommit på löpsedlar, och generellt sett är det mycket negativt betingat. 🙂

[JenniN]
12/11/14, 10:17 PM
#15

14# Det har jag inte ens tänkt på, kanske är det något att hålla utkik efter.

pernillaa
12/11/14, 10:33 PM
#16

Alltså jag har varit tillsammans med en narcissist och psykopat(även min sons pappa) och jag är lite tudelad i den här frågan. Jag tycker det är beundransvärt att du har sånt tålamod med din pojkvän. Det är handikapp som vilket annat som helst. Men jag som själv varit där i ett förhållande där jag blivit fruktansvärt illa behandlad, kan ändå tycka att alla har ett ansvar för sitt eget beteende. Jag har bipolärt, ADHD och Borderline, men det ger inte mig rätt att behandla folk hur som helst. Ofta går det fel ändå för mig, men det som ändå gör så jag kan vara i ett förhållande och ha barn är att jag pratar om det och förklarar varför det blir som det blir och ber om ursäkt och det ger även min sambo möjlighet att möta upp mig och underlätta och framförallt själv förstå och inte ta saker personligt.

Jag känner att jag tar det lite personligt det du skrivit för du säger i princip att de som misslyckats i ett förhållande med en sociopat/psykopat bara inte engagerar sig nog i förhållandet och inte har tillräckligt med tålamod och att det går att komma förbi bara man pratar. Du stör dig på att det skrivs så mycket om misslyckade förhållanden p.g.a. detta och att det inte finns så mycket om lyckade förhållanden med sånna här personer. Men det är ju troligast för att det faktiskt ligger någon sanning i det. Det är otroligt svårt att leva med en sån här människa och vi som lever med dom måste ju också tillåtas ha våra egna svagheter. Man kan faktiskt inte ha utrymme för allt.
En del av att ha just de här problemen är ju just bristen på självinsikt, vilket är det största problemet. De ser inte att de själv gör de här felen mot sina medmänniskor och stöter bara bort en om man försöker prata med dom om det.

Nu har du haft tur ska jag säga, som har en pojkvän som ser sina egna problem.
Det du skriver är i princip som att säga att det är så konstigt att folk beklagar sig över att ha blivit slagna då du själv har positiva erfarenheter eftersom du och din pojkvän har en överenskommelse att det är okej, bara ni pratar om det och han ber om ursäkt.
Jag ser ju att du skrivit: Allt man får läsa är hur dåligt allt går och att man ska "springa därifrån". Visst, ibland är det nog så. Eller oftast så. Jag vet faktiskt inte.
Men det ser jag mer som att du försöker ursäkta dig bara för att inte bli påhoppad. Känns inte som om du riktigt menar det.
Sen ber du samtidigt om att inte bli rättad.

Okej, det är ju jättefint att läsa att det går bra för er, men fördöm inte andra för det bara för att det inte gått lika bra för dom.
Jag tror det är viktigt att du förstår att det är ovanligt att människor med de här handikappen har just självinsikt. Bristen på självinsikt är ju en otroligt stor del i just handikappet. Det är DET som är skillnaden mellan din framgång och andras motgång.

Jag gjorde allt jag kunde för att prata förstånd med mitt ex under vårt förhållande och förklara att han gjorde illa mig m.m. men han tyckte ju verkligen att det var mig det var fel på och att han omöjligt kunde göra något fel. Han skrattade bara åt mig och i slutändan var det jag som bad om ursäkt på mina bara knän med kinder randiga av tårar.
Jag gjorde allt jag kunde för honom. Så sitt snälla inte och säg att det bara är att prata och att man måste vara rätt typ av person.
Det är inte enbart du som ska ha creds för framgången i ditt förhållande. Din pojkvän har ju bidragit med typ 70 % av lösningen genom att prata med dig och erkänna att han gillar att kontrollera folk etc. De flesta kommer aldrig till den punkten. Det är det här som gör det så svårt att tillfriskna från de här handikappen. Det är som att försöka bota en alkoholist som inte tycker han har några problem med alkoholen. Sorgligt, för jag håller givetvis med dig om att de här människorna självklart har kvaliteter och egentligen förtjänar att älskas dom också. Men du ska inte lägga på deras partner att förhållandet misslyckas!

Ha en bra dag! // Pernilla

Namii
12/11/14, 11:16 PM
#17

Varför kommer du med en lång text om att jag bara säger att jag är fantastisk? Har inte fördömt andra var står det så? Ser min pojkvän kämpa varje dag så såklart jag fattar att det inte är bara ena parten. Ber att få låsa denna tråd nu för det var det här jag inte ville ha. Startade denna tråd för att känna att det faktiskt finns hopp och visa andra det. Vill inte höra att det ofta slutar dåligt och att det nästan aldrig går. Men nu skrev du massa sånt och lämnar mig här ledsen och gråtandes för har det lite tufft just nu. Ville bara ha en positiv tråd. Men som sagt, lås den.

[Yllhilda]
12/12/14, 10:59 AM
#18

#17 Du får fokusera på det positiva i din relation. Se din kille fär vad han är : en individ. Man är inte sin diagnos. Kolla kanske några fler klipp från professorn i videon. Men om du verkligen är orolig för er framtid kan du prata med en psykolog om saken, om inte annat så för att få veta mer om din killes diagnos av ett proffs. :)

JustMySelf
12/13/14, 10:14 AM
#19

#17 Om du har det för tufft för att kunna ta att någon inte håller med dig, så är det en dålig idé att skriva på ett forum. För även om man absolut inte ska behöva ta påhopp och liknande, så är ett forum ändå till för att diskutera sådant folk har likadana åsikter om.

[Devya]
12/14/14, 10:50 AM
#20

#17 Man får vänta sig att inte alla kommer att hålla med en då man skriver på ett forum. Om du inte klarar av att folk inte håller med så rekommenderar jag dig att hålla dig borta från forum. Sen igen är det kanske bra om du hålls kvar och får lite skinn på näsan så att säga. :) Man vänjer sig! :)

Annons:
Honestyisdead
12/15/14, 6:20 PM
#21

#17 Jag ser ingen anledning till att låsa tråden. På ett forum får man inte alltid medhåll, precis som i riktiga livet.

[höstlöv]
12/15/14, 8:10 PM
#22

Jag tror att relationer där den ena parten har svårt med empati bygger mycket på att den andra parten kan överväga fördelarna med nackdelarna hos sin pojk/flickvän. Att kunna ha insikt i att man har problem med att känna detta tror jag kan underlätta mycket att kunna bibehålla relationen. Sen måste man ju också alltid värdera sig själv och kunna sätta gränser för vad som är ett acceptabelt beteende och inte, det möjliga problemet vid brist på empati kan kanske vara att partnern gör om samma misstag många gånger och aldrig förstår förrän efteråt att den har sårat den andra om ens alls, man förstår fast kanske inte på riktigt. 
   Sen kan ju alla människor såklart säga saker de inte riktigt menar om de mår dåligt till exempel. Jag tror att många känner en stor trygghet i att det alltid finns en inre empati hos sin partner någonstans, även fast den haft en skitdag.  Men så länge man har tydliga gränser själv för vad man accepterar och sätter ner foten ordentligt och lämnar såvida det upprepas tror jag att det kan fungera :) Man ska aldrig ge efter när det kommer till ens eget välmående!

Aleya
12/15/14, 9:35 PM
#23

#9 fast alla har olika tolerans.

Jag hade aldrig orkat. Att hålla på och säga konstant att detta är inte okej. 

Sen undrar jag vad som får dig så ledsen i Pernillas inlägg.

Det är ett inlägg. Som visar en annan sida.

Jag vet inte  vad du vill ha och om du kan få det.

För som du säger så funkar sällan förhållanden med en person med dessa störningar.

Och känner du att det är jobbigt så tycker jag att du ska prata med ett proffs.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Upp till toppen
Annons: