Familj

Någon mer "utan" bror?

2014-12-26 14:47 #0 av: Candela

Rent biologiskt har jag en storebror, men han slutade finnas med i mitt eget familjeträd för längesen..

Han var hemsk mot mig som barn och tonåring, och jag har ingen som helst kontakt med honom numera på eget initiativ. Vi ses när vi av någon anledning samlas hos våra föräldrar (jul/nyår/födelsedagar) men inte ens då pratar vi med varandra.

Enda gången vi utväxlar ord är det nedlåtande och irriterade samtal. Mest från min sida kanske? Jag har svårt att tolerera honom efter hur han behandlade hela familjen när vi bodde hemma. 

Visst, hans beteende berodde säkert på egna problem hos honom (depression, mobbning m.m.), men jag har svårt för att ens se honom på foto. Jag klarar inte ens av min kusin som är enormt lik honom rent utseendemässigt. 

Jag tror inte det finns så mycket att göra åt saken. Men jag har lite dåligt samvete över mina känslor.. Generad Någon mer med liknande "problem"?

Anmäl
2014-12-26 16:10 #1 av: KitoBonito

Jag förstår precis hur du menar. Vissa människor kan man bara inte förlåta. :/ Jag kan själv inte svara på varför eller om det är värt det..

Anmäl
2014-12-26 23:03 #2 av: Cindy S

Jag har inga egna erfarenheter av detta, men tycker att de gånger du artigt ignorerar honom ska du ge dig en klapp på axeln, och de gånger du är elak utan anledning kan du ju ångra dig och hoppas på bättre nästa gång. Han kan ju ha förändrats.

Mer än tyst artighet är du inte skyldig någon. Min mamma pratar inte med två av sina syskon och de pratar inte med henne, för de tycker att mamma har behandlat dem illa, och hon tycker tvärtom och har gett upp. Hon pratar med sina andra två syskon så det fungerar på något vis, men de är aldrig alla fem i samma rum.

Jessica Jones (2015-)

- Sajtvärd för superhjaltefimer.ifokus.se - Medarbetare för halloween.ifokus.se -

Anmäl
2014-12-27 17:23 #3 av: ChristineL

Nej, men jag är "utan" pappa. I mina ögon valde han att lämna oss när jag var 15, mina föräldrar skildes när jag var i 7-årsåldern men vi hade ändå kontakt och var hos honom varannan helg, men det var då han träffade en ny flamma och flyttade till annan stad och ville inte lämna ut något nummer till oss. När jag var 23 träffade jag honom mycket kort i samband med min brors student. Nästa gång när jag var 25-ish. Nu är jag 30 och fick samma gamla godjul-sms som jag faktiskt inte svarade på utan bara raderade. I våras hade han försökt hitta mig på eniro men då jag gift mig och bytt efternamn så fanns jag ju inte, då pressade han min lillebror på information om mig. Men mig kan (vill?) han inte ta kontakt med, han vet att jag har en dotter och jag kommer aldrig stå i vägen om han vill träffa henne men det finns villkor.

Anmäl
2014-12-27 19:32 #4 av: vallhund

Om du inte ens klarar av hans kusin pga anatomiska likheter så har du problem som du behöver söka hjälp för.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2014-12-29 19:02 #5 av: Candela

#4

Jag vet, det har jag gjort också. Men det är ju alltid kö-tider..

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.