Annons:
Etikettfamilj
Läst 4299 ggr
Wisby9211
1/26/15, 4:16 PM

stanna eller gå?

Jag har verkligen ingen annan att gå till just nu. jag och min sambo har varit ett par i 5 år, vi bor i en fin lgh, bra ekonomi och en underbar dotter tillsammans. Men jag vet inte om jag har några känslor kvar… varje dag tjafsar vi om små saker. Jag får inte umgås med mina vänner (killkompisar) utan då ska han ringa och smsa hela tiden samtidigt så säger han att han litar pä mig. Han själv har inga vänner utan sitter bara hemma vid datorn, han pratar inte ens med sin mamma! Jag och dottern bor hos min mamma denna vecka då vi renoverar lägenheten och igår kom han förbi för att träffa sin dotter han inte träffat på 6 dagar, han satt med telefonen hela kvällen han sa inte ens godnatt till henne på eget initiativ utan jag fick fråga honom, ska du inte säga godnatt till xxxx?Då gick han in och gjorde det men jag ska väl inte behöva säga till om det. Jag blir äcklad av hans hygien då han jobbar som svetsare 6 dagar i veckan men duschar kanske 2 dagar. Torkar sig sällan när han pissat, borstar sällan tänderna men ändå så tror han att jag vill ha sex!?!?! Hur tänker män?!?! Självklart har jg pratat med honom om detta men han säger bara att han inte vill göra slut och han älskar oss men han gör inget för att ändra situationen. Jag har absolut inte det där pirret kvar, känner mig inte direkr attraherad av honom när han gör som han gör. Han tjatar dagligen om att han tycker jag säger jag älskar dig och pussar honom förlite men jag har förklarat för hono att det är ju inte 100 procent bra mellan oss och då känns det fel från min sida…..men han fattar inte. kan någon komma med råd?

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

Annons:
[GunillaF]
1/26/15, 4:30 PM
#1

Ta hem dina killkompisar så ser han vad ni gör och slipper fundera på det. Samtidigt kanske han så småningom vill umgås med er han också.

Det med hygien är ju superäckligt om han inte sköter den. Jag skulle vägra pussa på, ligga med honom öht tills han börjar sköta hygien - varför ska du stå ut med en skitig och illaluktande karl?! Finns ingen anledning. Vill han så får han skärpa till sig, annars får det vara. Så skulle iaf jag ha det.

Jag har alltid sagt och säger igen att; "vill man ha till en förändring hos andra, så måste man börja med att ändra sig själv i sitt beteende". Det bukar inte spela någon roll om man hotar, talar med, gullar med osv. Den andre måste se en förändring hos dig (att du nekar sex, pussar, kel, till 100% t.ex) för att de ev så småningom börjar ändra på sig själv.

Lycka till 🙂

fruktgumman
1/26/15, 4:30 PM
#2

Om du pratat med honom och han inte vill ändra på något för att ni båda ska trivas tycker jag ni ska söka hjälp. Prata med någon professionell om hur ni ska få det bättre. Vill han inte det heller skulle jag faktiskt lämnat tillslut.

Har ni haft det såhär länge?

pyromanen
1/26/15, 4:40 PM
#3

Det med att inte träffar kompisar och enbart vill vara med datorn/telefonen låter lite som verklighetsflykt? kanske tycker han också något är jobbigt men har inte lyckats sätta ord på? Ta hjälp om inte kommunikationen kommer igång mer seriöst mellan er.

LinaLj
1/26/15, 11:05 PM
#4

Det låter nästan som att han är deprimerad, be honom att ni ska gå på parrådgivning eller liknande.

ChristineL
1/27/15, 7:11 AM
#5

Fine om ni inte har det bra emellan er, det jag reagerar mest på är att han inte verkar bry sig om sitt barn! Han skulle ju behöva en rejäl käftsmäll och vakna upp. Om jag minns rätt så kämpade ni rätt länge innan ni blev gravida också? Då borde ju lyckan vara total hos honom nu när ni äntligen har fått en liten.

Katti
1/27/15, 7:20 AM
#6

Fast så enkelt är inte livet #5… Jag är som #4 inne på att han  kan vara deprimerad. Då fungerar man inte normalt och stänger av många känslor. Men oavsett anledningen till hans agerande så behöver ni hjälp att komma vidare i er relation. Att prata med någon form av parrådgivare rekommenderas starkt!

Lycka till!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Annons:
ChristineL
1/27/15, 1:11 PM
#7

#6 - Nej, livet är absolut inte enkelt, han kan mycket väl vara deprimerad. Men jag har så svårt att förstå hur man kan åsidosätta sitt barn på det viset, det är för mig ofattbart. För mig är min dotter den ljusaste punkten i mitt liv, jag skulle dö för henne alla dagar i veckan!

Skogsraah
1/27/15, 1:27 PM
#8

Du måste ju helt klart ta upp allvaret med honom. Har du gjort det men att han inte lyssnar måste du sätta ned foten ännu mer. Gå skilda vägar, åtminstone ett tag, för att se om det finns känslor kvar? Om han bryr sig? Förstår att det känns problematiskt med dottern, men bättre att ni tar tjuren vid hornen nu än att det ska bli värre sedan.

Sång & growl i Unvoid samt skapare och ensam musiker i Skogsraah - Feministisk black metal. | Bloggar om sund kroppsbild, psykisk ohälsa och feminism på skogsraah.se

OlgaMaria
1/27/15, 2:13 PM
#9

Varför har det blivit så här tror du? Vad blev du kär i hos honom? Vad var det som var bra de första åren? Vad brukade ni göra tillsammans? Vad fick er att skratta tillsammans? Vad fick er att sitta länge och prata med varann?

Det är så lätt att man hamnar i spiraler som bara tar en längre och längre ifrån varandra. Du kanske ser vilka faktorer som förstör kärleken för dig, men kan du också se vilka faktorer som förstör kärleken och glädjen för honom? Ofta ser man inte det, men tror att det är lika uppenbart för den andre som för oss varför vi känner oss oälskade.

Du får försöka se på saken ur hans perspektiv. Vad är det han längtar efter? Vad behöver han? Vad skulle få honom att må bra och skratta? Försök visa honom kärlek på det sätt han behöver. För att få måste man börja ge. Ofta räcker det med EN person för att vända en relation som knakar.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Wisby9211
1/28/15, 2:24 PM
#10

Eftersom han inte pratar med mig så vet inte jag vad han längtar efter och sådant. Detta har pågått i 2 år nästan, och vi försökte att få barn i 2 år så det tog ett tag innan vi blev med barn och just när han fick veta det blev han jätte glad och började fixa och ordna men sen blev det mindre och mindre intresse. Han visar inget intresse för sin dotter och igår när jag pratade med honom och sa att jag inte hade några känslor och att vi vuxit ifrån varandra så sa han bara mm, okej…..äh hallå mm okej är inget svar!!

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

Wisby9211
1/28/15, 2:27 PM
#11

Jag satte ett ultimatum att antingen går jah eller så söker han hjälp och Han sa igår att han ska ta kontakt med en psykolog idag, jag tänker inte påminna honom om det utan vill han rädda detta så borde han komma ihåg det själv jag har påminnt honom och varit hans mamma nu i 5 år! Får se ikväll om han kom ihåg det eller inte…

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

Skogsraah
1/28/15, 2:37 PM
#12

#11 Det låter bra att du satt ett ultimatum. Jag tycker det låter väldigt märkligt att han är ointresserad av sitt eget barn. Bara det måste ju vara jobbigt för dig. Det fungerar ju inte för er som det är just nu, så vill han fixa det kommer han ta tag i det.

Ingen ska vara någon partners mamma. Snacka om slöseri med tid, då det istället finns partners där ute som ser en som en jämlike och som älskar en, samt visar det. Tänker du ge honom någon slags tid på att ordna det här med psykologen eller hur tänker du? Det kan ju hända att han vet att han kommit undan med att han säger att han ska göra saker men att du ändå tar tag i det i slutändan. Kan mycket väl bli så att han inte tar tag i det för att han som du själver skriver är van att du är hans mamma. Jag ser ingen annan lösning då än att du går. Man kan inte bli körd med hur mycket som helst. 

Hoppas på det bästa!

Sång & growl i Unvoid samt skapare och ensam musiker i Skogsraah - Feministisk black metal. | Bloggar om sund kroppsbild, psykisk ohälsa och feminism på skogsraah.se

OlgaMaria
1/28/15, 2:40 PM
#13

Om du inte vet vad han längtar efter kanske du ska ta reda på det. Ofta har vi väldigt olika sätt att hantera jobbiga perioder, och olika sätt som vi vill bemöta dem på. Och oftast vill vi bara lansera vårt eget perspektiv på situationen. Men det blir ofta så mycket bättre om vi försöker lyssna och ta in den andres perspektiv. Om du vill ha ett samtal, så säg inte bara vad du känner och tycker. Fråga honom hur han känner för er relation, varför han tror att det blivit så, hur han mår, vad han saknar, om du gör något fel mot honom, om det finns något du kan förbättra. Det blir så mycket lättare för honom att öppna sig då och faktiskt prata med dig.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
klampan
1/28/15, 3:00 PM
#14

#13 ts skriver ju att han inte pratar med henne. Då är det kanske inte så lätt att få svar på det du säger hon ska ta reda på.

OlgaMaria
1/28/15, 3:09 PM
#15

#14 Han har ju talförmåga. Alla människor pratar om de får rätt förutsättningar.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Wisby9211
1/28/15, 6:31 PM
#16

Jag har sagt till slutet av februari så han hinner gå nån/några ggr till psykolog och ta tag i saker.

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

[Forest]
1/29/15, 7:05 PM
#17

Har ni alltid haft svårt att prata med varandra eller tycker du att han dom senaste åren har dragit sig tillbaka? Jag vet sen innan att ni kämpade med bli gravida och det kan ta på krafterna när man blir besviken varje månad att man inte blir gravid. Men man måste ta sig tid till varandra att ägna tid för att vara ett par. 

 Jag hoppas på det bästa för er

Wisby9211
1/30/15, 1:25 PM
#18

I början pratde vi och skojade mycket med varandra men nu är det borta. Vi pratade igår om att vi tror vi gjort för lite tillsammans dom senaste två åren. Så vi tar gärna emot tips på vad man kan hitta på :-) vill verkligen rädda detta

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

fruktgumman
1/30/15, 1:41 PM
#19

#18 Ni kanske kan hitta på något av det ni brukade göra i början när ni hade det bra?

MrLife
1/30/15, 6:42 PM
#20

Prata med din man, berätta detta som du berättar för oss här på siten.
Kanske att du ska använda lite finare ord när du pratar med din man, men ändå vara ärlig och säga precis vad du känner och ta upp detta med dina killkompisar som exempel på att du inte tycker ni har det bra.
Fråga hur han ser på er relation… om han kanske med tycker att ni ska fundera över hur ni ska ha det.

Annons:
Åsa S
1/31/15, 11:02 AM
#21

Det är lätt man glömmer bort varann och glider ifrån varann då man skaffar barn, man glömmer helt enkelt bort att man måste arbeta på förhållandet och koncentrerar sig på barnet istället, kanske han tar avstånd från barnet ifall han känner att det tagit hans partner och vän ifrån honom ifall han verkar ointresserad av barnet. Verkar kanske konstigt men alla binder inte lika hårt till sina barn och jag tror Kvinnor ofta binder hårdare än män även om det finns undantag. Finns det nån i din närhet som kanske kan ställa upp som barnvakt, extramormor el.dyl. så ni kan få chans lära känna varandra igen? Kanske gå någon kurs ihop, gå ut och dansa, sporta, åka och fiska och campa  eller vad ni nu kan tycka om att göra ihop. Grunden till ett bra förhållande är ofta att man gör saker ihop och har kul.

[Forest]
1/31/15, 11:41 AM
#22

Kan din mamma vara barnvakt? Laga god mat tillsammans se på film kostar inte mycket. Gå ut och ta en bit mat och gå på bio, skaffa barnvakt korta stunder och ta en fika på mysigt fik eller lättare lunch.

Wisby9211
1/31/15, 12:42 PM
#23

Tack för alla tips allihopa, han har fått tid hos psykolog nu också så får hoppas det blir bra

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

MrLife
2/7/15, 3:00 PM
#24

Nu undrar jag lite hur det har gått för er?

Wisby9211
3/22/15, 8:44 AM
#25

ännu ett par men har våra små problem

Madeleine - Medarbetare för Pudel.ifokus!

Upp till toppen
Annons: