Annons:
Etikettsorg
Läst 1832 ggr
Elsa
2015-02-05 21:51

Cancer, vidriga sjukdom.

Idag somnade min älskade svärfar in. 😭 min fästman åkte dit idag (30 mil bort) och jag ska åka upp imorgon. Vet inte hur jag ska bete mig mot han och hans familj. Känns så jävla obeskrivligt, kan inte förstå det.. vet inte ens varför jag skriver det här men behöver skriva av mig.

Känner mig bara så jäkla ledsen, och ensam just nu 😕


Annons:
[Hayabusa]
2015-02-05 21:55
#1

Fuck cancer 😡!

Mitt råd är att prata om det, inte låtsas som att det inte hänt. Under förutsättning att din man & hans familj vill prata, så klart.

Beklagar.

OlgaMaria
2015-02-05 21:58
#2

Att lyssna och att finnas till räcker långt. Finns inte mycket man kan säga. Finns ingen tröst att ge, men att vara närvarande och lyssna, fråga, hjälpa till praktiskt, betyder mycket.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Cireea
2015-02-05 22:07
#3

Min farfar dog också av cancer och det är snart tre år sedan men jag tänker på honom varje dag och saknar honom varje dag. Trots tre år så sörjer jag honom lika mycket som då, men det blir lite lättare för varje år. 

Det vi gjorde i familjen, och även med släkten, var att prata om det. Vi pratade  oftast om goda minnen som vi kunde skratta åt tillsammans. Det som gjort allt lättare för mig är just det här med att vi allihopa kan minnas tillsammans och ha roligt åt den tiden vi haft, vi har delat med oss av roliga saker han sagt och gjort. 

Som min pappa sa när farfar gick bort: "Farsan hade inte velat att vi skulle gråta och gräva ner oss. Hade han fått bestämma hade vi dragit en fest" 

Sagt och gjort. Släkten hade fest för att hedra farfar. 🙂Jag är övertygad om att det blev lättare för oss att hantera hans bortgång genom att tänka på alla minnen och definitivt för att vi pratade öppet om alla våra känslor. 

Nu är ju inte alla familjer likadana men jag ville bara lite snabbt berätta hur vi tog tjuren vid hornen. Han lämnade ju trots allt sin fru (farmor) efter sig och vi har gjort vårt yttersta för att hjälpa henne igenom det. Det finaste som finns idag är att hälsa på hos farmor när jag åker hem och pratar om gamla minnen från när jag var liten.


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

JodineFritzl
2015-02-05 22:12
#4

Vi går igenom samma sak nu, min svärfar gick bort i cancer på lucia och vi begravde honom i januari.  Min man har sin familj i Småland 35 mil bort så det har varit jättejobbigt för honom. Är det något du undrar eller vill prata om så är det bara att höra av sig, då vi är i samma situation så, ja.

Bjallstal
2015-02-06 00:56
#5

Min morbror gick bort när han var 28(2005) inte i cancer i och för sig, men hela sorgeprocessen gick helt fel i vår släkt. Visst alla var helt chockade, då det var så oväntat, men vi pratar aldrig någonsin med varandra om Fredrik, vilket för mig, har gjort att jag aldrig har fått gå vidare. Mår fortfarande väldigt dåligt, och saknar honom varenda dag.Trots att det är tio år sedan i november. Prata, hjälp till med praktiska saker hemma och bara finn där för dem.

Gårdagen kan vi aldrig få tillbaka, men morgondagen är vår att vinna eller förlora…

Elsa
2015-02-06 17:25
#6

Tack hurrni! 🌺

Ska om ett par timmar hoppa på tåget, sen hämtar min pojkvän upp mig sista biten. Känns som att det kommer bli konstigt nu 😕 han har ju alltid varit där hemma då jag har varit där.. Tur det kommer vara fullt med andra folk (sambon har 6 syskon och alla har respektive, och så är det barn där).. men inget kommer bli sig likt. 

Börjar dock gråta för minsta lilla, tänker mycket på att våra barn aldrig kommer få ha träffat sin farfar (å ja jag vet att många har det så..).. svärmor har också cancer, men har svarat bra på sin behandling som tur är.. men tanken finns ju ändå där.


Annons:
GråttNyttHår
2015-02-06 20:03
#7

Jag skulle säga: Gör inte hela situationen mer konstig än vad den är.

Jag personligen känner att det är bättre att se och säga farväl till den som avlidit. Då kan man lättare acceptera döden.

Och att även eventuella barn ska (om dom vill) få ta farväl.

Detta är ju bara min åsikt, men ett tips.

Beklagar förlusten. 🤗

Den enda som kan ändra dig är du.

Frosstis
2015-02-07 15:25
#8

Går igenom samma sak. Bevittnade min farmor dö i somras av cancern 😕 Stay strong och tänk på att det blir bättre med tiden ❤️

Elsa
2015-02-09 21:08
#9

Tack för allt stöd, så fina människor det finns :)

Har kommit hem nu jag men sambon stannar kvar tills imorgon eventuellt onsdag, imorgon ska dom allihopa till begravningsbyrån.. Jag pluggar och jobbar så var tvungen att fara hem! 😕 Vi har iallafall gjort lite småsaker på deras gård som min svärfar hade velat. I helgen har vi liksom gjort sakerna i "hans anda", ätit godis och druckit whiskey har vi gjort! Trodde det skulle bli konstig stämning där men det har gått bra, vi har både skrattat och gråtit. Men det var väldigt skönt att få krama om svärmor, glad att jag åkte upp!


[JeanetteK]
2015-02-10 11:53
#10

Beklagar din/er sorg.❤️🤗

Min pappa dog i cancer för tio år sen. En sak som jag verkligen uppskattar är när folk minns honom. Det har ju gått lång tid sen han dog men för mig är det fortfarande tomt utan honom. Födelsedagar, julafton och vissa andra dagar är extra tomma. Om någon då bara säger att de också tänker på honom den dagen betyder mycket. Det var det jobbigaste för mig - att när det gått ett tag så var det som att han inte längre spelade någon roll. Som att folk glömde honom och tyckte att jag borde gå vidare.

Upp till toppen
Annons: