Annons:
Etikettsvartsjuka
Läst 2602 ggr
Nozar
2015-02-23 21:00

Svartsjuka och snokande. Hjälp...

Efter många om och men så gör jag ett försök att dela med mig av mina tankar och problem som jag haft sedan ett bra tag tillbaka nu. Otrevliga kommentarer undanbedes, allt jag ber om är hjälp.

Jag har en underbar pojkvän, vi har snart varit tillsammans i 9 månader men började träffas ett antal månader innan vi blev tillsammans på min födelsedag och siktar på ett långvarigt förhållande. Världens härligaste och snällaste kille på alla vis som jag älskar oerhört mycket och jag hoppas verkligen på en framtid med honom även om det kanske är tidigt att säga.

Mitt problem med svartsjuka har pendlat en del. Kortfattat så har han haft ett par flickvänner, varit på G/stött på ett par andra tjejer. Dessutom har han haft en KK, och det är just den jag reagerat på mest det senaste (kommer till det längre ner i mitt inlägg) eftersom att jag fick veta det väldigt sent och själv aldrig haft nån KK för att jag helt enkelt inte ens kan tänka tanken. Men min svartsjuka har vissa perioder verkligen plågat mig psykiskt, och självklart tär det en del på vårt förhållande. Jag är medveten om att han inte kan ändra det förflutna, men ändå så blir jag både väldigt ledsen och ibland arg. Samtliga tjejer förutom KK:n som jag inte fått veta efternamn på har jag snokat på en hel del, och varje gång jag bara ser någon gammal komplimang från honom till dom eller tvärtom, gamla stöt-kommentarer så går lite av mig sönder inombords.

Ska försöka ta det från början, även om det blir mycket text och inte är ett måste att läsa igenom.

Han var senast tillsammans med en tjej som jag känt sedan långt innan (vi kan kalla henne för tjej 1), på den tiden så kände jag inte honom och brydde mig inte om deras förhållande förrän jag själv började träffa honom på en fest långt efter att dem gjorde slut. Denna tjejen är 2-3 år yngre än oss och är inte helt nere på jorden, sysslar mycket med droger och skaffar nya ''pojkvänner'' hela tiden. Trots det så är hon speciellt svartsjuk på att jag är tillsammans med hennes ex trots att det var över ett år sedan dem gjorde slut och hon haft två-tre pojkvänner efter det. Det har lett till att hon i efterhand både pratat illa om både mig och honom, skrivit anonymt till mig på nätet trots att jag inte sagt ett ljud till henne eller skrivit till henne, mer än en gång när jag fick veta vad hon hade sagt om mig och honom. Sedan började jag helt enkelt checka hennes instagram/facebook efter både nya bilder och gamla bilder på dem när dem var tillsammans trots att jag själv mår dåligt av det, höll på att jämföra vårt förhållande med deras gamla och så vidare. 

Sedan finns det en annan tjej (tjej 2) som han var tillsammans med innan han träffade tjej 1, dem var tillsammans i flera år trots att dem var ganska unga. Denna tjejen har sina problem och jag borde egentligen inte ha några som helst problem med henne då jag inte känner henne men hon verkar vara trevligare än tjej 1, men det finns mycket gamla bilder och facebookstatusar om min pojkvän på gamla sociala medier hon varit med i och jag har blivit lite av en expert på att hitta sånt på nätet på grund av min nyfikenhet och svartsjuka. När jag och min pojkvän var på G (innan snokandet började) och jag var hemma hos honom en kväll så skickade hon ett SMS om att han inte får försvinna, att många i hennes umgängeskrets dött och att hon inte klarar att han försvinner osv. Han skrev till henne att inte skriva med honom, själv blev jag bara förvirrad av hela situationen och försökte förtränga det trots att jag blev ledsen. Flera månader senare efter att vi blev tillsammans så hade tjej 2 skickat en vänförfrågan till honom på facebook. Han accepterade den, och jag blev rätt upprörd av det så han tog bort henne igen även om jag är osäker på om jag överreagerade eller inte.

Sedan finns det en ''tjejkompis'' till honom som han vart på G med tidigare, som han tidigare sagt att det bara är en kompis till honom men jag har fått reda på att dem faktiskt var på G förrförra sommaren innan jag träffade honom (dem har dessutom snapchatat en hel del med varandra). En kväll var han ute och drack med sina killkompisar och ett par dagar efteråt så var jag, han och hans kompis vid sjön och fiskade. Hans kompis är lite skum av sig och förmodligen inte helt frisk, men han var så enastående dum och klämde ur sig kommentaren ''Hur går det med ****** (tjejkompisen) då?'' och jag satt som ett frågetecken. Min pojkvän svarade bara med ett ''lägg ner, du vet själv att vi bara är kompisar och att jag har *****(mig alltså) nu'', ändå blev jag så förvånad för han hade sagt till mig att han var ute med grabbarna och så berättade han efter att hans kompis kläckte ur sig kommentaren att denna tjejen hade problem med sin pojkvän och bett om att få komma till dem, då hade han mött henne ensam och ''bara'' kramat henne. Ni kan ju förstå hur det lät i mina öron med tanke på hur jag blivit. 

Sedan så har jag som sagt även snokat på ett par andra tjejer som han vart på G med, men just detta snokandet har börjat avta mer med tiden och jag tror att det kommer fasas ut  så småningom ju längre tiden går och ju mer jag känner att jag faktiskt kan lita på honom. Jag har dock väldigt dålig självkänsla och sitter och jämför mig med dem, ser mig som fulare och massa annat och är så rädd att han ska lämna mig för någon annan. Men det som jag mest blivit frustrerad av är att senast fått veta att han haft en KK tidigare. Jag vet inte om det är för att jag aldrig haft en KK, är rädd för att själv bli sedd som något slags sexobjekt, aldrig fattat behovet av att ha en eller blir arg av syftet/synen man har på en KK men jag blir både så fruktansvärt ledsen och arg av bara tanken att jag inte riktigt kan kontrollera det utan bryter ihop fullständigt och stänger inne mig i en slags försvarsbubbla.

Han säger att han älskar mig och att han bara vill ha mig, men jag påverkas nåt enormt av hans tidigare relationer och vet inte alls hur jag ska tygla det även om jag vill slippa tänka på det eftersom att jag vet att det förflutna inte går att ändra på och att jag bara förstör mig själv genom att göra såhär. Men jag vet verkligen inte hur jag ska tycka och tänka kring saker och ting, ena stunden fryser jag bort honom och kan bli ganska elak mot honom som ett slags försvar/sviken-känsla och ibland brister jag bara ut i tårar mitt från ingenstans. Han är oerhört tålmodig med mig och jag är glad för det då jag vet att jag säkert blir jobbig för honom, jag vill verkligen inte lämna honom för någonting och han är en kämpe som ändå håller sig kvar med mig trots att jag kan bli riktigt besvärlig vissa stunder när jag börjar tänka på dessa saker som jag berättat om.  

Det jag nu ber om är hjälp, jag har inte vågat prata om detta för särskilt många. All hjälp jag kan få uppskattas, för jag vet att detta bara skadar mig själv psykiskt när jag inte vet hur jag ska gå vidare eller förhålla mig till det.

Annons:
[EvelinaL]
2015-02-23 21:18
#1

Det bästa du kan göra är att försöka hitta någon att prata med detta om (tex. på ungdomsmotagningen). Det är jätte tungt att bära på allt det själv samt att det kan vara bra att ha någon annan att prata med för att lixom sätta perspektiv på saker och ting. Eftersom det går ut över erat förhållande så kan de vara en bra lösning.

Rita-S
2015-02-23 21:31
#2

Det som är viktigaste i hela denna smärtsamma sörjan är nog följande fakta: 
De är i hans förtid. För att han valt det så. Du är hans nutid. För att han har valt det så. 

Du är inte fulare än de. Snarare tvärt om. Han är med dig nu, och du är vackrast i hela universet för just honom. 

Att du snokar på hans tidigare är en naturlig reaktion på din svartsjuka. Du är redan medveten om att detta inte är bra för dig, och det är ett stort steg framåt för dig anser jag. Du vet att du måste ändra på det, ännu ett stort steg. 

Nu kommer alla små steg i att ändra ditt sätt att tänka på. Det kan bara du göra. Men ta hjälp i de tre fakta. De är hans förtid. Du är hans nutid. Och han är med dig. Han har valt DIG. över alla tjejer han har umgåtts med, som han har träffat och hälsat på ute på krogen, på jobbet, vart som helst, över alla dessa tjejer du ser som säkert ser fantastiska och underbart vackra ut så har han valt -DIG-. Ingen annan. Just dig. 

Jag är ingen expert på att hanskas med egen svartsjuka då detta inte är ett stort och smärtsamt problem för min egen del, så jag vet inte riktig om jag kan ge dig råd som fungerar för just dig men jag kan ju prova: 

- När du känner svartsjukan bubbla upp i dig och du känner trång att skrika: Håll andan, räkna till tio, och tänk "han valde mig" varje gång du räknar. Ett han valde mig, två han valde mig etc. 

- När du känner att du kanske inte klarar hejda en reaktion som inte är så bra, och enbart på grund av svartsjukan, säg till honom att du nog måste gå en rond, och lämna rummet ni är i. 

- Titta dig i spegeln varje dag och säg med stolthet "han valde MIG!". Vi har alla det vi själv anser brister i vårat utseende, som gör att vi tycker många andra kanske är snyggare. Men kom i håg att ett snyggt utseende är inte nog för att nödvändigvis få en kille att välja en tjej. Han har valt dig för att du var snygg nog att fånga hans interesse första gången, och du var vacker nog på insidan för att han skulle bli kär och välja just dig. Det är ett oslagbart paket! 

Jag har som sagt ingen aning om detta skulle hjälpa dig på något vis, men sett från utsidan ser jag detta som fakta utan att ens känna vare sig dig eller killen.. lycka til!

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Nozar
2015-02-24 02:39
#3

#2 Tack för de fina orden, jag har faktiskt suttit och läst ditt inlägg ett par gånger nu för att verkligen mata in det och det muntrar upp mig lite grann för stunden. Jag blev ledsen ikväll igen och skrev till min pojkvän och sa det, han ringde upp och så pratade vi lite och det blev lite bättre. Men inatt förstörde jag allt återigen då jag tror jag att jag hittade denna KK:n som varit det jag nu senast varit upprörd över, och självklart spårade jag ur direkt. Nu är han ganska arg på mig och har till och med stängt av sin telefon för natten, och jag förstår honom. Jag har skrivit och bett om förlåtelse och försökt förklara att det är jag som är felet. 

Jag förstår inte vad som händer med mig, detta är faktiskt första förhållandet som jag blivit så fruktansvärt svartsjuk och jag skäms verkligen över det. Det är plågsamt när hela magen, halsgropen, hjärtat och lungorna blir som nedtryckta och det känns nästan som att man ska spy. Jag som har problem med bland annat magsår till följd av ångest sedan tidigare skulle faktiskt vilja påstå att detta är värre. Imorgon funderar jag på att gå till någon och prata om detta, jag vill verkligen inte förlora honom på grund av det här och jag måste få ett slut på detta beteendet, annars riskerar jag att inte bara bryta ned mig själv utan också honom.

Jag tror det är det som gör att jag blivit så hysteriskt ängslig av mig, jag är så rädd för att förlora honom. Jag har inte haft en lätt uppväxt och har det fortfarande inte lätt med min familj och har aldrig haft någon som jag känt trygghet hos, han är allt jag kan önska hos en partner och jag skulle kunna göra vad som helst för honom. Trots det han gjort tidigare så har jag fått bevittna flera gånger att han har hjärtat på rätt ställe, jag måste bara börja leva mer i nuet och sluta tänka bakåt. Det är jobbigt, men jag har insett nu att jag måste verkligen försöka till varje pris.

LinaLj
2015-02-24 02:56
#4

#3 Det låter som att detta kan vara något du behöver hjälp att reda ut. För det verkar som att det är din osäkerhet som triggar dig, vilket kanske inte är så konstigt. Men det kan vara svårt att hitta ut ur ett sådant beteende på egenhand, ibland är det bättre att man ta hjälpa av tex en psykolog eller någon annan som kan lyssna och hjälpa dig. 

Det allra bästa är ju att du inser att det du gör inte är nyttigt för ert förhållande och det är ju något som du ska vara stolt över. Många har inte självinsikt nog att se när de har destruktiva beteenden.

Sarah
2015-02-24 09:32
#5

Det finns bra hjälp att få, se till att få det. Hade du varit min partner hade du varit ett ex redan igår. Bra att du inser att du är problemet här. Lycka till!

pyromanen
2015-02-24 09:47
#6

Jag vill också råda dig att ta hjälp. Du skriver att du inte tidigare haft någon du känd trygghet hos, och jag tror du har rätt när du skriver att det kan hänga ihop. Jag tror också att din svartsjuka och det den får dig att göra kan förstöra eran relation, så nu när du faktiskt verkligen tycker den är viktig, så kan det vara värt att söka hjälp med ditt problem innan det hinner gnaga sönder för er helt.

Annons:
Nozar
2015-02-24 23:46
#7

#5 Jag är redan medveten om att det finns hjälp att få, syftet med mitt inlägg var att förhoppningsvis få kontakt med människor som kanske har förslag på hur man kan tänka istället och som har varit i samma sits. Vilken tur att han inte är du isåfall antar jag, även om jag själv tycker att det är otroligt så vill han trots allt inte lämna mig eftersom att han fortfarande älskar mig. Han förstår att jag inte vill skada honom egentligen och att detta är något som är väldigt svårt att styra om man inte lärt sig hantera det. Han kunde själv bli lite svartsjuk på mig tidigare, men inte alls i samma grad som jag blivit.

#6 Precis så jag tänker också. Jag är lyckligt lottad för att ha en sådan förlåtande kille som jag faktiskt har, självklart blir han inte glad av mitt beteende och har hittat sina strategier för att inte förvärra svartsjukan, exempelvis genom att ignorera tills jag lugnat ner mig. När jag väl kommer ner på jorden igen så tar han emot mig med öppna armar efter en stund och försöker hjälpa mig genom att få mig att känna mig älskad, och även om det inte är hans ansvar så underlättar det jättemycket. Vi är sams igen och jag har förklarat för honom att jag ska ta tag i detta på allvar nu och har bokat tid hos elevhälsan på min gymnasieskola för att prata om just detta. Han ska inte behöva vara ett bollplank och jag är beredd att göra allt för honom. Vi försöker vara optimistiska!

Mr tony
2015-02-26 11:11
#8

Kom att tänka på en sak. Varför säger alla hela tiden att" hen valde ju DIG så därför har du inget att vara orolig över "…. Men vad ska det bevisa att man nu är med en person? Tex. Säg att jag/du/hen vem som, är med någon men egentligen faktiskt hellre hade velat ha sexlivet som man hade med någon annan, eller man tycker att någon annan är mycket snyggare och man tänker och fantiserar mycket om den personen och ja utseende är viktigt för MIG i ett förhållande. Säg att man är med någon men på en annan viktig front tex sexlivet hellre hade velat ha något annat som man kanske haft med sitt ex. Bör man inte heller då känna sig orolig? Bara tänker högt. Mvh

Nozar
2015-02-26 11:40
#9

#8 Jag fattar din poäng, men samtidigt så räknar jag med att min partner är ärlig och säger hur han vill ha det, och att han är med mig för att han själv vill det. Jag kan inte förändra den jag är eller hur jag ser ut särskilt mycket men även där så räknar jag med att han accepterar mig för den jag är, annars är det ju fritt fram för honom att dra om det inte duger. Jag tycker inte att man ska jämföra sin partner med något ex, det hade jag iallafall aldrig gjort då ett ex är ett ex av en anledning. Jag känner mig betydligt mer attraherad av min nyvarande pojkvän än någon annan jag varit med. Om man tänker så som du beskriver så tycker jag inte att man ska ge sig in i ett förhållande med den personen överhuvudtaget, det sårar mer än vad man kan tro. 

Nu har min partner aldrig klagat trots att jag ibland frågar honom för säkerhets skull om det är något som han inte är nöjd med, men skulle det komma fram och visa sig vara så som du säger så hade jag ju givetvis blivit otroligt ledsen och det hade nog sänkt min självkänsla såpass att jag inte hade klarat av att vara med honom mer.

Om ens partner nu har någon annan i tankarna under sex som den tycker är snyggare och har haft bättre sex med, ja då hade iallafall jag inte tvekat att göra slut. Men som sagt så räknar jag med att min partner är med mig för att han själv vill det, jag har aldrig tvingat honom att vara med mig.

drika
2015-02-26 19:59
#10

vad han gjort innan han träffade dig är det förflutna, låt det vara, du har inte rätt att visa vartsjuka där. Du måste prata med någon annanrs är risken stor att ert förhållande slutar tills slut pga detta…

Hälsningar

Fredrika

Upp till toppen
Annons: