Förhållande

otrohet?

2015-04-07 12:44 #0 av: annyma

Första gången jag skriver om detta..
Men jag tror min man har någonstans relation med en annan kvinna.
Hittade för ett tag sedan en sms konversation mellan min man och en kvinna som de handlar hos på jobbet..
Det visade sig att de smsar flitigt till varandra och mycket raderas pga av att det skulle kunna misstolkas av andra ex mig.
Vi har aldrig haft några hemligheter för varandra innan men nu helt plötsligt så har vi det.
Det som jag såg kan nog tolkas olika men de var ju två vilsna själar som funnit varandra.
Vi pratade om det och det visade sig att de
Smsar varandra borta 20-30 ggr /dag
Och när jag trodde vi löst allt och varit borta tillsammans och haft en underbar helg..
Så hittar jag nya sms mellan dom.
Igår ställde jag honom mot väggen då hon bjöd hem honom till sig på "korv m bröd" på annat sätt än det de bjuder på där de jobbar..
Det bjuds på korv och bröd och kaffe på Bevego på fredagar där hon jobbar.
Jag frågade om det skulle vara ok om jag har en sådan sms konversation med en man men det var det inte och det var skillnad för hon är ju bara rolig och rapp att prata med.
Vi har levt tillsammans i 18 år och har gått igenom en massa saker.
Har en sjukt jobbig situation med en 12-årig dotter som är mobbad och mår kasst där jag har hela kontakten med BUP och skolan.
Har mycket tid hemma med henne och han flyr lite genom att jobba ihjäl sig.
Sexlivet har varit svajigt men bra när vi väl tar oss tid för varandra..
Han är så jävla mycket emot är folk är ute och vänstrat och har moral predikan om hur man beter sig och vad han tycker och tänker om det. Han är så sjukt svartsjuk det har lett till att jag aldrig går ut med vänner eller jobb för jag är livrädd för vad det ska leda till.
Sitter så mycket och funderar över hur jag ska göra?
Tänkte åka bort till Bevego och henne och presentera mig och visa kort på min dotter, kan tala om för henne att jag kan hjälpa honom och packa sina saker så han kan flytta in hos henne idag.
Vill bara ha ett godkännande från honom att jag kan ta våran dotter och flytta hem till min gamla hemorten då jag inte löser boende och jobb byte där jag bor idag och jag jobbar natt så jag måste byta till dagtid.
Lägenhet och boende löser jag inte här plus att jag varit isolerad och inte har så mycket vänner här så jag vill verkligen inte vara kvar här.
Då står jag inför nästa problem och det är avståndet mellan orterna och det är 17 mil!
Vad gör man??

Hälsningar en som är totalt vilsen

Anmäl
2015-04-07 20:47 #1 av: Aleya

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.... men kör hårt!

Känner du nu att nog är nog så gör enligt din plan.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2015-04-07 23:51 #2 av: Murvel

Det är så oerhört synd att hålla kvar vid en partner som gör att du isolerar dig från andra. Det är ett varningstecken direkt. Jag trodde att det var "textbook" att man ska lämna en relation så fort sådana tendenser visar sig. Din partner får dig att känna dig dålig och sedan utnyttjar han det för att dra in din frihet medan han själv gör vafan som helst.  Han är din enda livlina. Och nu har han eventuellt en annan. Vad händer med dig då? Jag blir lika ledsen varje gång jag hör om någon som hamnat i en sådan situation. Ofta är de vänner du har blivit av med sådana vänner som hade kunnat säga till dig att relationen är osund och hjälpt dig att en att ta dig ur den tidigare.

Du har helt rätt i att du inte borde vara kvar i förhållandet. Det spelar inte ens någon roll om han är otrogen. Du har varit/ är rädd för din man, citat "jag aldrig går ut med vänner för jag är livrädd för vad det ska leda till".  Kontakta kvinnojouren! Kontakta vänner och familj och få stöd. Se till att han inte på något sätt kan skada dig (vet inte om han är våldsam, men iom att du är rädd för honom så är det bäst att vara säker).

Jag skulle dock INTE åkt till en eventuell kvinna för att visa ett foto på ert barn. Skit i henne. Det är inte hennes fel att din man är ett svin. Om något kan du kontakta henne och säga det när det lugnat ner sig lite, men gör det inte i affekt för då är risken att det blir en påträngane och aggressiv situation av det hela. De kanske rent av ringer polisen. Nej strunta i henne och se till att ta dig ur relationen på ett säkert sätt. Barnet är dock bådas och han borde ha rätt att träffa barnet om han inte gör/gjort det illa. 

Anmäl
2015-04-08 07:06 #3 av: annyma

Hej igen
Måste faktiskt få tillägga några saker....
Han har aldrig varit våldsam och hotfull på så sätt bara kontrollerande och svartsjuka som visas med att vara arg men absolut inte slagits.
Han blir sur och grinig och tillbaka dragen i flera dagar.
Nej att konfrontera henne kanske inte är rätt.
Sen är det inte så enkelt att bara flytta..
Där vi bor är det sjukt svårt att få tag i bostad och det kan flera år.
Och få flytta till min gamla hemstad så kan jag lätt få tag i bostad men inte jobb och där jag bor nu har jag fast jobb och bor i hus.
Sen ska han tillåta att jag flyttar så långt bort då vi har gemensam vårdnad.
Så det är inte så enkelt att bara flytta som det verkar i text så man sitter lite dumt till.
Den hur dumt det än låter så älskar jag honom med hela mitt hjärta och önskar egentligen inte något annat än att detta inte hänt :(

Anmäl
2015-04-08 07:13 #4 av: annyma

PS
den andra kvinnan vet om att han är gift och har barn men ändå lägger hon energi på honom.
Jag själv hade ALDRIG kunnat träffa någon som har familj med barn hemma.
Så visst är det hans fel största delen men det krävs två för att "dansa tango" som man uttrycker sig så oskyldig är ingen av dom..
Inte då hon uttryckt sig att hon inte önskar sig besvärliga barn.

Anmäl
2015-04-08 13:03 #5 av: Murvel

Om ni ska fortsätta leva ihop bör du i alla fall kontakta kvinnojour eller gå i parterapi. För att han är så pass svartsjuk utan att du har varit otrogen (eller?) är helt befängd. Han har ingen rätt att få dig att isolera dig från vänner och familj. Om du tycker att han har "rätt att göra så" så är det för att du har blivit så van vid tankesättet att du inte längre förstår hur absurt det är .

Jag skulle inte vilja att ett barn växer upp med föräldrar som har en sådan relation. Hur ska din dotter lära sig att hon har ett eget värde som tjej och kvinna om hennes mamma visar att det bara är mannens (absurda svartsjuka) som spelar roll? Och med en pappa som är frånvarande hela tiden för att han väljer jobbet framför familjen? Nej, det är varningsklockor överallt. Förhoppningsvis visar han lika mycket ansvar för dotterns situation i skolan som du gör. Annars är han väl faktiskt en riktigt dålig familjefar OCH make? 

En relation handlar om gemensamt ansvar och gemensamt omhändertagande av varandra. Inte att en person dikterar villkoren för den andra, struntar i sin familj och flirtar med andra bakom ryggen.

Anmäl
2015-04-08 15:22 #6 av: annyma

Hmm tål att tänkas på
Ska försöka ställa lite krav innan jag kliver i väg med storm steg ur detta.
Tack snälla för inlägg ser nog inte situationen med rätt ögon och svårt att prata med folk då.jag skäms över hans svartsjuka då är det lättare att ta ett steg tillbaka och ge ursäkter för att slippa att ta tjuren vid hornen..
Men helt klart vill jag inte att min dotter växer upp utan egen värde och det gör hon inte!!!!!
Jag talar om och stöttar henne i vått och torrt att han inte har lika mycket tid beror på att jag jobbar natt och inom vården inte 100% och han jobbar 7-16 varje dag.
Vi pendlar till jobb och han ansvarar för byggen som han driver och måste se till att de färdig ställs till ett visst slutdatum.
Så under alla år har jag haft fördelen att kunna vara hemma mera.
Vi gjorde upp så från början då han tjänade mer än vad jag gjorde/gör och jag trivs vansinnigt bra på mitt jobb.
Har nog svårt att se mig själv som singel och ensamstående förälder.
skulle nog helst vilja vara kvar på arbetsplatsen med mina underbara kollegor.
Men saknar vänner då.jag är ledig, det är ju inte så att jag sitter hemma och inte gör något.
Jag är i stallet med dottern , vattengympar och tar långa promenader med hunden.
skjutsar och hämtar på alla håll och kanter.
Men ska tänka över situationen och vad jag är värd!
Det kan jag lova er :)
Tack för inlägg som gjort att jag får fundera lite extra på hur jag hanterar detta...

Anmäl
2015-04-08 17:44 #7 av: obstitant

Om du vill kan du ju ringa Kvinnofridslinjen (020-505050) och pröva dina tankar om hans svartsjuka och vad som är ok och inte. Det behöver inte leda till någonting, men det är alltid bra att uttala saker högt inför någon annan utomstående för att höra hur det egentligen låter.

Anmäl
2015-04-08 21:05 #8 av: Forest

Det första jag tänker på är hur har du stått ut? Sätt dig ner o prata igenom allt med din man/sambo att avluta det hela tvärt kan göra det svårt för din dotter med att bara packa o fly. Vill du flytta till din hemort och att du känner att din dotter med skulle få en bra omstart med slippa mobbing o allt sånt så anser jag du ska köra på det. Hoppas på du får en bra lösning  på det hela. 

Sophie-Medarbetare på pudel

Anmäl
2015-04-09 09:51 #9 av: [Udoon]

det att det inte skulle vara ok för dig att hålla på som han gör säger ju egentligen allt om vad det är han håller på med. förstår att det är svårt att bryta upp, men föreställ dig att sitta fastkedjad till den här idioten i 10,15,20 år till, medan han vänstrar och har sig. är det inte bättre både för dig och din dotter att ta det svåra nu istället för att gå och lida? barn märker ju när det inte står rätt till mellan föräldrarna, även om ni inte håller på och gapar på varandra stup i kvarten.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.