Vänskap

Så ensam

2015-04-27 15:05 #0 av: tnoet

Varning för långt och kanske helt obegripligt inlägg! 

I slutet av 2009 flyttade jag tvärs över landet för att bo i samma stad som min dåvarande pojkvän. Vi var ihop ända till slutet av 2013 och under dessa år blev jag bra vän med hans storasyster. Så bra vän att vi faktiskt till och med startade företag ihop 2012. 

Min före detta pojkväns och min relation var däremot inte så bra. Vi var inte kära och gav inte varandra tillräcklig uppmärksamhet. Hans syster (de står inte varandra särskilt nära) uppmuntrade mig till att bryta då killen ifråga antagligen aldrig skulle förändra sig och bli den drömkarl jag hela tiden velat ha. I slutet av 2013 hade jag fått nog och bröt med honom, vilket hans familj (exklusive syster/min kompanjon) inte alls tog bra. De betedde sig på ett sätt jag bara trodde förekom i amerikanska tv-såpor, vilket självklart gjorde mig både chockad och ledsen. Jag försökte prata med min kollega om detta, vår vänskap fick sig så klart ett par törnar efter allt det här, men jag tyckte ändå den repade sig. Jag hade tydligen väldigt fel.

Från slutet av 2013 och ett år framåt kändes allt helt okej. Jag träffade en ny kille, allt var bra på jobbet och företaget blomstrade. Vi anställde en av våra praktikanter på heltid efter semestern. Och det var egentligen då problemen började. Gradvis började min kollega och den nyanställda frysa ut mig. T.ex tog de raster ihop ensamma, började umgås på fritiden och min kollega hjälpte henne (enligt mitt tyckte) lite för mycket för att ha en chef/anställd-relation. Det är väl inte så vanligt att ens chef hjälper en hyra ut ens lägenhet, hyr släp och hjälper en flytta, åker hemifrån till jobbet för att erbjuda den anställda skjuts när det regnar ute? I början tänkte jag att jag säkert bara var avundsjuk och att jag inbillade mig. Jag och min kollega hade varit bästa vänner och nu kom en tredje part in i bilden. Jag bet ihop och jobbade på.

Under vintern blev allt bara värre. Helt plötsligt slutade de prata när jag var i närheten. När jag började mitt skift fick jag aldrig rapporter om vad som hänt innan, om någon kund hade specifika önskemål eller liknande. Till slut svarade de inte ens när jag pratade och jag kände mig helt förkrossad, men intalade mig fortfarande att jag bara var överkänslig och att min kollega är en sån person som ”bara kan ha en intensiv vänskap åt gången” och så vidare. 

Nu i början av 2015 började det bli outhärdligt. Min kollega och anställda gaddade ihop sig mot mig. De diskuterade och tog beslut bakom min rygg. Om jag hade förslag på förändringar eller liknande underminerade de mina beslut/röstade ner mig. Fastän det bara tekniskt sett är jag och min kollega som har beslutanderätt i företaget…

Det här började så klart ta väldigt hårt på mig. I påskas hände ytterligare nån bagatell där de tog beslut om att frångå rutiner utan att diskutera eller ens upplysa mig, och då bara brast det. Jag förklarade hur jag kände, att jag faktiskt kände mig MOBBAD och så enormt utanför. Jag storgrät. (Min familj och mina vänner på min hemort hade i flera månader uppmanat mig att konfrontera dem, men jag hade inte velat p.g.a att jag inte ville bli sedd som ett offer mina arbetskamrater skulle ”tvingas tycka om” och dalta med..). Reaktionen jag fick var.. jag vet inte. Så helt oväntad. Jag förväntade mig att de skulle säga något i stil med att jag inte är utanför och att jag inte ska behöva känna såhär. Istället blev det en attack. Jag fick höra att det är ju mitt eget fel att jag dragit mig undan. Och jag frågar ju inte dem om hur deras helg varit på måndagen. Och jag gör ju si, och jag gör ju så. Jag blev chockad och hasplade ur mig att detta känns som en attack, ”vad håller ni på med?”. Varpå det hela bara eskalerade. De sa saker som att det låter som att jag står och beskriver mig själv(?) när jag pratar om att de fryser ut mig. Att de inte vågar prata med mig för då börjar jag bara gråta och ”exploderar”? Min kollega sa att hon minsann inte är en sån som mobbar och att hon HATAR ”myten om att 3 tjejer inte kan umgås”. Sen gick de. Och lämnade mig storgråtandes på kontoret.

Dagen efter tog jag mod till mig och åkte tillbaka. Sedan länge visste jag ju att ingen pratade med mig, och för att jag inte skulle bryta ihop hade jag en hörlur med en podcast spelandes i ena örat. Detta gjorde min kollega förbannad. Jag betedde mig respektlöst, tydligen. Och det var ”så skönt” för henne att äntligen få säga vad hon tycker. Att hon inte sett mig som sin vän sen jag gjorde slut med hennes lillebror. Att hon skrivit ner allt jag sagt och inte sagt, i syfte att kunna använda det emot mig i såna här situationer (hon har även erkänt att hon kollat igenom min Facebook och läst mina konversationer med andra). Att man inte kan lita på mig. Att hon vägrar utveckla företaget. Och att hon inte vill jobba med mig mer.

Detta var alltså i påskas. Sen dess har jag åkt till jobbet varje dag, skött mina uppgifter exemplariskt (som vanligt) och ignorerat att de inte pratar med mig. I fredags vaknade jag upp med panikångest och fick åka till läkaren. Resultatet blev diagnosen medelsvår/svår depression, medicinering och sjukskrivning maj ut. 

Jag vet att jag inte kan vara kvar där, och ska därför försöka sälja min andel i företaget. Men det känns så surt. Jag har från start investerat alla mina pengar och levt på nästan ingenting i tre år. Blivit skuldsatt. Jag har låtit min kollega tjäna mer än mig för att hon har högre omkostnader. Jag har ställt upp i vått och torrt. Jag har alltid uppmärksammat när både den anställda och min kollega fyller år/har gjort nån bedrift eller vunnit en tävling på fritiden.. Typ bakat tårtor åt dem och köpt presenter. Jag har gett julklappar. Bytt schema med dem för att de ska kulla få ihop sina privatliv. Jag har pusslat med budgeten för att vi hela tiden ska klara oss, medan min kollega och den anställde utan problem går och köper godis/fika för flera hundra på företagskortet..

Omvänt har jag aldrig fått en fråga om vad jag gjort under helgen. Aldrig fått en julklapp, födelsedagspresent eller tårta. Aldrig kunnat byta schema för att ta en tandläkartid eller liknande. Men jag har inte tänkt på det, eller brytt mig om det, eftersom det har varit trevligt och fungerat ändå. Men så stod de där och sa åt mig att det är MITT fel att JAG är utfryst. Det var som att något gick sönder i mig och jag kan absolut inte förstå..

Jag vet inte ens vart jag vill komma med det här inlägget. Jag behöver bara få det ur mig. Jag bor 50 mil från alla mina vänner och min familj. Det enda jag har haft här är just mitt jobb, som jag nu antagligen kommer bli av med. Som tur är har jag en underbar sambo som ställer upp så mycket han kan, men även han är hitflyttad och har ingen familj/inga vänner mindre än 5 timmar bort. Känner mig så extremt ensam, isolerad och utsatt.. 

Anmäl
2015-04-27 15:14 #1 av: Tjeja

Det låter väldigt smärtsamt och jobbigt för dig... vet inte vad jag ska säga, annat än att jag har läst ditt inlägg och känner med dig.

Stor KRAM Blomma

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-04-27 15:16 #2 av: Alyssa

Men herreguuuud vilken människa! Du har stått ut extremt mycket längre än vad iaf jag hade klarat. Jättebra att du konfronterade dem och nu har du ju sett deras verkliga sidor. Det faktum att hon snokat igenom din facebook samt skrivit ner saker för att använda det emot dig säger ju en hel del om vilken sjuk människa hon är! Jag förstår till hundratio procent att du känner dig ensam, isolerad och utsatt. Det vore konstigt om du inte gjorde det. 

Jag vet inte riktigt vad för makt du har i företaget eftersom att jag inte har koll på hur det funkar att äga ett företag men hade jag varit du hade jag nog sålt min del fort som fasen. Dessa människor är inte värda dig alls. De kommer garanterat inte klara sig utan dig heller så de kommer nog komma krypande när de inser vad de gått miste om.

Usch, detta gjorde mig så fruktansvärt arg... Jag finns här om du vill snacka privat. Det är bara att slänga i väg ett pm. Lider med dig Hjärta

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2015-04-27 15:30 #3 av: Niklas

#0: Det låter som om du är en person som kan starta en verksamhet på nytt och lyckas. Kanske är det mest bra för dig att det tar slut även om det finns dåliga saker med det också. Lycka till!

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-04-27 19:12 #4 av: [Udoon]

Oavsett vad den här "människan" säger så har den ju mobbat dig. "Det är ditt eget fel att vi mobbar dig" är ju typiskt sånt som avskum säger för att rättfärdiga sitt beteende. Även om du skulle ändra på dig så skulle dom bara hitta en ny anledning att bete sig som as mot dig.

Även om det känns mörkt nu så kommer det att bli bättre, att sälja din andel låter som en bra idé. Att vara runt folk som trycker ner en på det sättet påverkar mer än man kan tro, även om man försöker att inte bry sig om det, när du väl slipper dom här typerna kommer du må sjukt mycket bättre.

Var snäll mot dig själv, du är stark som har stått ut så här länge!

Anmäl
2015-04-27 22:46 #5 av: Record

TS

Är bolaget ett AB och har lånen, eller är det du? Aktiefördelningen avgör om du skall åka hem, eller hur. Nästa gång har du erfarenheten och den är inte dumt att ha.

Anmäl
2015-04-28 08:29 #6 av: tnoet

Tack alla! Känns väldigt mycket bättre att få ventilera lite. Hjärta

Företaget är ett AB, där jag och min kollega äger 50% var. Båda är firmatecknare och allt regleras av ett kompanjonsavtal. Alltså bestämmer vi exakt lika mycket och kan inte få igenom någon förändring utan den andres godkännande. Företaget i sig har inga lån eller skulder, det är jag som levt på en plusminusnoll-ekonomi under uppstarten och därför fått det lite tufft privat. 

Jag har börjat inse att jag antagligen inte kommer klara av att gå tillbaka till jobbet och att sälja min andel är enda utvägen. Men får sån panik över att tänka på vad den konfrontationen med min kollega kommer innebära. Hon kommer försöka prata omkull mig och antagligen inte vilja betala vad jag begär. Och sen all ovisshet med livet efteråt.. Försörjning, sysselsättning, socialt umgänge och så vidare. Panik.

Anmäl
2015-04-28 10:46 #7 av: Niklas

Låt någon utomstående värdera företaget.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-04-28 11:05 #8 av: Niklas

För resten, tänk på att du inte måste sälja din andel. Det kan vara ett påtryckningsmedel åt andra hållet.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-04-28 12:29 #9 av: Mrsarrow

Håller med #7 att låt någon utomstående värdera och sköta affären om du har möjlighet, det kan bli så mycket ännu dummare om ni ska sköta en sån sak själva när ni är i det läget ni är just nu...

Anmäl
2015-04-28 15:58 #10 av: OlgaMaria

Kom ihåg att du sitter på något värdefullt. De kan inte bara bli av med dig utan att du godkänner villkoren. Vore nog bra om det fanns någon kunnig på sånt här som du kan fråga om råd hur du ska gå till väga.

Stor kram! Blir verkligen så ledsen då jag läser om hur de behandlat dig. Vidrigt!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-04-29 09:08 #11 av: tnoet

Jag har kontaktat vår revisor (det är revisorer och jurister som har hand om sånt här) och hon ska hjälpa mig om några veckor. Hon sa att man kommer överens om en värdering; jag kan begära flera miljoner och jag kan begära ett tuggummipaket i princip.. Oavsett vad företaget är "värt".

Jag är ganska klar på vad jag vill få för att gå med på att bli utköpt; det är ju trots allt jag som byggt upp verksamheten och det är jag som nu kommer stå utan inkomst och ett företag med väldigt goda utvecklingsmöjligheter. Mindre än en årslön (lönen är ju inte superhög) tänker jag inte gå med på. Om min kollega tycker det är orimligt så jobbar jag administrativt hemifrån, tar ut en lön och behåller min makt så hon inte kan ta beslut eller göra vad hon vill i alla fall. Tills jag hittar en annan köpare, för faktum är att jag inte måste sälja till min kollega, om hon tackar nej får jag sälja till vem som än är intresserad utan hennes godkännande.

Nu ska jag bara vara stark nog att driva igenom det också..

Det har hjälpt jättemycket med era kommentarer. Ibland börjar man ju fundera på om man är galen och inte ser verkligheten som den är, tex som när kollegan sa att allt var mitt eget fel och att jag inte alls blir mobbad. Men uppenbarligen har det inte varit en okej arbetssituation! Tack! 

Anmäl
2015-04-29 09:20 #12 av: Mrsarrow

Skönt att höra att du tar hjälp av revisorer! Jag hoppas verkligen att det går bra för dig och att du får det du vill ha när du säljer, du har ju verkligen inte blivit behandlad okej så du förtjänar att få det bra!

Anmäl
2015-04-29 11:16 #13 av: Niklas

#11: Bra!

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-04-29 11:48 #14 av: OlgaMaria

Så bra!! Och bra att du skrev här! Ibland behöver man hjälp att förstå sig på vad som händer. Och det här som hänt dig är inte ok! Nu hoppas jag att du får till en riktigt bra deal! Det är du värd!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-04-29 23:20 #15 av: Tjeja

Du ska inta  bara ha betalt utifrån vad företaget är värt idag, utan du ska begära betalt utifrån dagens värde SAMT utifrån den potential och de utvecklingsmöjligheter som finns! Du säljer ju inte för att du egentligen vill eller för att du int vill utveckla.. utan för att du känner dig tvingad. Då ska du ha ersättning även för de framgångsmöjligheter du förlorar när du säljer!

Så stå på dig! en korrekt marknadsmässig värdering och inte ett öra mindre än hälften av det ska du ha!

I så fall säljer du till någon annan som är intresserad helt enkelt, punkt!

Och.. du är inte alls skyldig att sälja till annan köpare för samma pris som du begär av din kompanjon, utan du kan begära marknadsmässigt pris av henne men sälja till vem du vill för halva eller dubbla det priset om det skulle passa dig bättre...! 

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-01 22:46 #16 av: [scrappy]

Åh, stackars.. vilka vidriga människor du har råkat ut för. Människor kan verkligen vara hemskt elaka och knäcka en. :(

Tycker du ska sälja för att slippa dom och det låter verkligen som att du kan starta upp något nytt på egen hand senare. De andra lär nog misslyckas om de går och köper fika på företagskortet, samtidigt som du försöker få ihop det. Se bara till att stå på dig och få igenom det du vill ha ut. Inga fördelar för den andre, bara tänk på dig själv. Och "dra på dig regnkappan" om kollegan börjar prata strunt - låt det rinna av dig. Deras hemska beteende har inget med dig att göra, det är dom själva som har något problem som gör att de beter sig så illa och anser sig ha rätten att ta ut det på någon annan.

Håller med #15 i övrigt.

Anmäl
2015-05-02 00:15 #17 av: felle-j

Vilken jobbig situation men jag hoppas att det löser sig för dig!

Anmäl
2015-05-02 22:50 #18 av: [fia85]

Håller med 4. De säger så att det är ditt fel för att slippa ändra på sig. Typiskt mobbningsbeteende att lägga skulden på dig. Låter som gymnasie- eller högstadie-elever.

Önskar du skulle kolla dina rättigheter först. Kolla med hemförsäkring om du kan få rättshjälp- varför ska du behöva flytta på dig? Att hon kollat dina Facebook- konversationer och skrivit ned allt du sagt och gjort verkar ju ärligt talat inte friskt, såvida du inte begått ett brott, och så verkar det ju inte. 

Nej, stå på dig. 

Leta gärna fram någon artikel där det står hur mobbare beter sig, att de gärna vill lägga över skulden på den utsatte, skriv ut den och lägg på deras skrivbord som morgonläsning. 

Anmäl
2015-05-02 22:59 #19 av: [fia85]

Såg nu att du fått det rådet från flera att ta hjälp utifrån. 

Anmäl
2015-05-06 10:39 #20 av: tnoet

Det här barkar åt helvete och nu vet jag inte vad jag ska ta mig till, typ den nivån ligger ångesten på.

Igår åkte jag, med min sambo som tyst stöd bakom mig, till jobbet för att "delge" min kollega att jag vill sälja min andel och att jag vill att vi jämnar ut skillnaderna i våra förmåner vi haft (hon har fått ut 8400 kr mer än mig).  Det var allt jag ville ha sagt samt att hon fick betänketid tills på fredag. 

Hon tog det inte så bra. Började tjafsa om att hon minsann kontaktat jurist och revisor också. Att hon fått reda på att i egenskap av ordförande i styrelsen kan hon rösta igenom vilka beslut hon vill, oavsett vad min röst säger osv osv osv. Hon började även tjafsa om min sjukskrivning. Och priset jag satt på min andel.  Jag svarade bara att allt det där kan vi diskutera på fredag, och åkte.

Den stora konflikten vi har nu är att hon vill tillsvidareanställa den här tjejen (som har betett sig illa mot mig) när hennes tidsbegränsade anställning  går ut, och jag vill det såklart inte. Min jurist säger att det inte är god styrelsesed/att min kollega är jävig i frågan och inte ser till bolagets bästa genom att anställa någon som påverkar den sociala situationen på jobbet så negativt att jag blir sjukskriven. Min kollega förstår ju dock inte detta. Och jag vet inte hur tusan jag ska orka driva på det här..

Sen vi träffades igår har jag haft sån hjärtklappning och den går inte över. Just nu är det ren och skär panik. Jag orkar inte detta!

Anmäl
2015-05-06 11:38 #21 av: OlgaMaria

Jag förstår att du mår asdåligt, men utifrån vad jag läser tycker jag du har agerat proffsigt och förmedlat rätt budskap. Jag tror att din kollega är minst lika skärrad.

Jag tror nog att hon levt i en drömvärld, och trott att de ska kunna utmanövrera dig ur företaget utan att behöva betala för det.

Försök tänk igenom de olika alternativen som kan ligga framför nu, och din position i olika scenarion, så att du är väl förberedd på fredag.

Vill hon ha kvar den anställda så innebär det garanterat att hon måste köpa ut dig till ditt pris, för du går inte med på att fortsätta anställa henne. 

Skickar en stor fet kram till dig! Vi är många som hejar på dig här! Och ett tips mot hjärtklappningen - ta en stor dos magnesium. Det är bra mot hjärtklappning och stress. Jag blir genast lugnare av magnesium.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-05-06 13:17 #22 av: Niklas

#20: Försök att låta någon annan ta diskussionerna för din räkning så att du kan slappna av lite. Kanske din sambo, ett syskon eller en förälder om du inte kan låta jurist göra det.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-06 13:19 #23 av: Niklas

När ni har möten, se till att spela in dem med exempelvis telefonen. Då kan du slappna av mer och det behöver aldrig råda någon tvekan om vem som har sagt vad och vad ni bestämmer.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-06 17:29 #24 av: [scrappy]

Ja, det där med att spela in som #23 säger är guld värt. 

Tycker du verkar göra allt rätt. Vet att det är tufft och då är det extra viktigt att försöka slappna av emellanåt så det inte blir värre med paniken/ångesten. Lyssna på meditationsmusik, få massage, yoga, ligga på spikmatta, äta bra mat, sova ut mm brukar hjälpa mig.

Anmäl
2015-05-06 18:21 #25 av: pyromanen

Ush! Bara jag läser får jag hjärtklappning och känner stresshormonerna öka. Om det över huvudtaget är möjligt (ekonomiskt) för dig att anlita ett juridiskt ombud så gör det! Hen kanske kostar 1000 kr i timmen, men det behöver inte ta många timmar och det blir så professionelt det gpr och framför allt slipper du en stor (mycket stor) påfrestning, du som redan mår dålugt.

Anmäl
2015-05-06 19:58 #26 av: Zyperior

Hejar järnet på dig! Hoppas du får ut vad du förtjänar eller mer för din del i företaget, att hon och den nya tar över och kör företaget i botten och blir skuldsatta upp till öronen, medans du använder hennes pengar att starta ett nytt ännu bättre företag. 

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Anmäl
2015-05-06 22:16 #27 av: Tjeja

Hejar här på dig med!!! Hon fick väl panik förstås och antagligen var det mest luftprat hon hävde ur sig i ren desperation.

Håll dig till lag och rätt och juristråd! I lagen har du en fast punkt som inte låter sig styras av stormiga känslor åt något håll.

Heja heja! Du har bara att vinna på att komma ifrån dessa människor. Men lämna inte utan att slåss för det som är din rätt! Hjärta

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-09 10:22 #28 av: OlgaMaria

Hur gick det igår? Kram!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-05-09 17:39 #29 av: [scrappy]

Jag håller tummarna för att du fick igenom det du ville igår.

Anmäl
2015-05-09 21:37 #30 av: Tjeja

Hur går det?  Håller också alla tummar här! Tror hela tråden gör det för dig! Hjärta

Kram!

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-11 12:32 #31 av: tnoet

Hej igen alla! 

I fredags vägrade min kollega prata med mig överhuvudtaget. Hon påstod att hon inte fått information om vad jag ville diskutera och sa att hon inte tänker ta nån diskussion utan hennes sambo. På onsdag ska vi mötas igen kring hur vi ska lösa tvisten. Eller ja, det är i alla fall därför jag åker dit. Hennes avsikter har jag ingen aning om då hon absolut inte vill samarbeta, bara vinna.

Idag hade vi officiellt styrelsemöte där det beslutades att tjejen som varit delaktig i mobbningen utav mig ska anställas, med hjälp av ordförandens utslagsröst. Jag fick däremot med i protokollet att samtliga mötesdeltagare informerats om olika lagar kring jäv och god styrelsesed samt att jag åberopar jäv.. Så jag vet inte vad anställningsbeslutet kan göra egentligen. 

Dessutom hade hon ändrat inlogg på datorn, tagit bort mina konton och så vidare. Hon räknar nog med att bli av med mig ganska lätt. Känns som detta aldrig kommer ta slut! 

Anmäl
2015-05-11 13:24 #32 av: Tjeja

Se till att ha med dig advokat eller någon kunnig person som stöd när du ska träffa dendär människan igen i fortsättningen!

Du behöver vittnen till hur illa och felaktigt hon beter sig! Låt dig inte köras över mer utan bli ARG nu istället och stå upp för dig själv och din rätt!

Uppenbarligen vill hon ha krig så lägg dig inte platt. Du förtjänar att försvaras och få ut det som är din andel och din rätt från hela företaget och dess planerade framgång.

(sedan kan man ju undra hur dum den där tjejen är som vill bli anställd av din medägare i företaget, hade jag varit henne och sett hur din kollega utnyttjar och behandlar dig hade jag dragit öronen åt mig och flytt. Vem vill ha en sådan chef som man garanterat kommer att bli utnyttjad och nedtryckt av så fort det inte längre passar? huu..)

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-11 14:18 #33 av: OlgaMaria

Det där med att hon tagit bort dina konton? Det låter nästan kriminellt!!?? Får man göra så?

Ja, du behöver nog någon som kan hjälpa dig med detta. Usch vad arg jag blir på henne!! Så där får man bara inte bete sig.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-05-11 15:51 #34 av: tnoet

#32 Jag åker inte dit utan min sambo längre, då hon beter sig mycket "bättre" med folk i närheten. Dessutom har min sambo ett jobb som gynnar mig i den här situationen; vi kan lägga upp strategier tillsammans osv. Jag har också en vän som är nyexad jurist och som tar upp frågor åt mig på sin firma. Men hur mycket jag än kommer med så verkar inte min kollega fatta att hon beter sig oacceptabelt. Hon bestraffar mig med min sjukskrivning tex. Det är inte klokt.

Angående tjejen som ska bli anställd så är hon just nu hos oss via bidrag från Arbetsförmedlingen. Hon har en historia av psykiska problem och långa sjukskrivningar bakom sig. Min kollega har "tagit henne under sina vingar"; bjuder henne på mat/fika, umgås på fritiden, fixat lägenhet (i min kollegas mammas källare) och hjälpt henne flytta........... Även om den här tjejen skulle tycka att situationen var fel och helt galen, så tror jag inte att hon skulle våga stå upp mot min kollega.

#33 Tror inte heller det är okej någonstans. Hon förstod det nog själv då hon till slut gav mig lösenordet till datorn samt sa att hon "inte hade en aning" om hur alla konton försvunnit. Har också upptäckt att hon brutit mot våra muntliga överenskommelser (inte köpa NÅGOT mer på företagskortet, skriva upp all goodwill på ett speciellt papper etc), men jag funderar på att bara låta henne fortsätta med det och sen använda det emot henne vid något senare tillfälle. 



I början av min sjukskrivning kändes det som en sån himla befrielse att få slippa åka dit och jag blev så lugn. Men den senaste veckan har det bara varit konstant ångest och min kropp är helt utslagen. Det kommer antagligen vara såhär en lång tid och man måste vara supermänniska för att orka. Det är helt sjukt hur en enskild person kan påverka hela ens mående, och dessutom inte bry sig ett jota om det. Försöker hålla ut, dokumentera allt och vara så korrekt som möjligt. 

Anmäl
2015-05-11 16:05 #35 av: Mrsarrow

Tycker så synd om dig, hoppas verkligen det ordnar sig! Hon låter helt galen!

Anmäl
2015-05-11 16:49 #36 av: Tjeja

Håll ut Tnoet!

Fortsätt att göra rätt, slå inte tillbaka med samma mynt det förlorar du på i rättegång osv bara, utan se till att bevaka dina rättigheter! 

Hur skulle du ställa dig till att själv ta över företaget helt om det kom på fråga i en rättssituation?

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-11 18:52 #37 av: Zyperior

Precis som #36 säger. Fortsätt fokusera på att göra rätt, fortsätt vara stark och ge inte efter och sjunk till hennes nivå. 

Lite synd också för denna praktikant, om det är hennes första jobb, att komma in i arbetslivet i en såpass snedvriden bild. Folk blir arbetsskygga för mindre. 

Fortsätt också skriva om utvecklingen här, så länge det inte kan ge dig några rättsliga nackdelar. Både för ventilering och feedback, men också för att vi är många som vill läsa om när du och dem som hjälper dig "kickar hennes ass."

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Anmäl
2015-05-12 00:03 #38 av: [LadyK]

Vet inte vad jag ska säga mer än att jag hoppas du inte ger dig utan en fajt. Hela situationen låter miserabel. Styrkekramar i massor!

Anmäl
2015-05-13 13:25 #39 av: tnoet

Nu har vi avklarat ännu ett möte. Min kollega hade bjudit in en gemensam bekant (utbildad civilekonom) samt dennes make (specialistläkare). Kollegan sa ingenting under mötet, den bekanta satt mest och sa att jag inte är samarbetsvillig. Att jag går för långt om jag anmäler mobbingen som en arbetsskada (vilket man som arbetsgivare är skyldig till) och att min värdering av företaget är helt uppåt väggarna galen. Maken var där bara för att säga att man inte kan bli sjukskriven för att man blir mobbad, men tji fick han. Eftersom det står i mitt läkarintyg.. I övrigt ville de bara diskutera verksamhetens drift, inga lösningar. Jättekonstigt och irrelevevant, om ni frågar mig. Tex att jag inte får lägga mig i hur företaget drivs nu under min sjukskrivning, att den anställda måste få vara kvar och att jag får ta mig igenom det, att min kollega (som utan erfarenhet, intresse och utbildning) helt plötsligt ska börja marknadsföra firman (som vi aldrig gjort innan..).

Jag försökte lägga fram att vi måste bestämma vilken väg vi ska gå; antingen köper hon min del, antingen samarbetar vi (säger upp den anställda och börjar om på nytt) eller så lägger vi ner bolaget. Fick inget svar på åt vilket håll kollegan vill gå, hon kan som vanligt, inte ta några beslut nu. Vilket hon säger varje gång jag är på plats. Så uttröttande och så uttjatat. Detta kommer aldrig ta slut.

Anmäl
2015-05-13 13:39 #40 av: Mrsarrow

Jo det kommer ta slut! Bra att du står på dig! Styrkekramar!

Anmäl
2015-05-13 15:17 #41 av: Niklas

Jag tror fortfarande att det vore bra att boka möten vars enda syfte är att lösa dina frågor och låta någon representera dig då.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-13 15:58 #42 av: tnoet

Du har nog rätt. Har bett om offert och konsultation från ett par advokatfirmor här i stan nu. Min tanke är att prata igenom mitt fall, skriva fullmakt på min sambo och låta juristen och sambon åka på kommande möten. Det är inte värt att utsätta sig för stressen mera.

Anmäl
2015-05-13 16:50 #43 av: Zyperior

#42 Väldigt förnuftigt. Om du undviker direkt konfrontation och får en jurist med dig så kommer din ångest minska och hennes ångest öka. Då kan dem inte flytta fokus till annat irrelevant struntprat och snacka bort de rättsliga tveksamheter hon sysslar med.

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Anmäl
2015-05-13 17:18 #44 av: pyromanen

Bra!

Anmäl
2015-05-13 17:48 #45 av: [scrappy]

Vilket dumt möte det blev, den läkaren borde hängas ut/ifrågasättas, han kan väl inte sitta och blanda sig i ett möte som handlar om ett företag. Och det är ju inte mobbing i sig man blir sjukskriven av utan symtomen man lider av till följd av mobbingen.

Tycker du gör helt rätt i att låta någon annan representera dig. Kollegan lär få bli mer följsam då och kan inte fortsätta sin mobbing och irrelevanta diskussion.

Du kommer klara detta! Ge inte upp! Blomma

Anmäl
2015-05-13 18:26 #46 av: OlgaMaria

Usch, får ont i magen för din skull. Önskar dig verkligen lycka till.

Det sätt din kollega agerar är ju bara ett sätt att fortsätta mobbingen. Speciellt att ta dit en läkare som ska ifrågasätta din sjukskrivning. Usch!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-05-15 23:21 #47 av: Tjeja

Huu jag ryser över dessa människor och vad dem utsätter dig för!

Toppen att du har ordnat andra som ska representera dig. Hoppas bara att du får tag på en riktigt bra jurist som verkligen hjälper dig att få ut mesta möjliga från företaget och en försäljning!

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-23 11:28 #48 av: Zyperior

Bumpar lite här. Någon utveckling av situationen?

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Anmäl
2015-05-23 12:48 #49 av: Larissa

tass

Anmäl
2015-05-23 18:32 #50 av: [scrappy]

Jag har tänkt på denna tråden varje dag och hoppas att saker går åt rätt håll för dig.

Anmäl
2015-05-25 11:46 #51 av: tnoet

Det har inte hänt så mycket sen senaste mötet. Har försökt boka in fler samtal med min kollega, men hon vägrar återkomma med en tid som passar. Jag har pratat med den bekanta som var med sist vi träffades och hon hade inte alls fått korrekt information om situationen, så nu backar hon och tänker inte ta ställning. Samma sak med vår revisor. De har fått höra att jag missköter bolaget, att jag försöker bidragsfuska genom att ta ut lön under min sjukskrivning och massa annat strunt. Jag förstår inte hur min kollega tror att hon ska komma vidare med såna anklagelser utan att ha någon som helst grund för dem? Vet inte om jag ska skratta eller gråta. 

Anmäl
2015-05-25 12:32 #52 av: Niklas

Jobba dig metodiskt framåt, så som du har gjort, så kommer det att lösa sig.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-25 13:55 #53 av: OlgaMaria

Styrkekram till dig! Ja, på detta sätt kan hon ju bara gräva en grop för sig själv att ramla ner i. Försök ta det lugnt och lita på att detta kommer lösa sig till slut. Ett litet steg i taget, och ta den hjälp du kan ta.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2015-05-25 13:58 #54 av: tnoet

Idag fick jag ett brev från hennes advokat där det står att hon accepterar "mitt erbjudande" om att sälja mina aktier. Dock inte till priset jag satt, utan till 23 000 kr. Och att jag enligt lag är skyldig att acceptera detta. Väntar nu på att en advokat ska kontakta mig. Det känns som om hela världen gick i kras.

Anmäl
2015-05-25 14:02 #55 av: Niklas

Varför skulle du vara tvingad att anta det budet? Det låter tramsigt.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-25 14:04 #56 av: [Hadraniel]

#54 Hur kan du vara skyldig att acceptera hennes bud? Vad hade du själv begärt eftersom jag antar att det hon erbjöd sig att betala var bra mycket lägre utifrån det du skrev här om att det känns som din värld gick i kras?

Tycker låter helknäppt och hoppas att det bara är de som försöker jävlas med dig snarare än att det ligger till så samt att du får ut så mycket som är rimligt snarare än något skambud!

Anmäl
2015-05-25 14:04 #57 av: tnoet

För att det värdet har aktierna enligt revisorns senaste bedömning, och det är så det ska gå tillväga enligt vårt aktieägaravtal. Om jag inte accepterar detta ses det som att jag brutit mot avtalet och då kan jag bli av med aktierna i vilket fall som helst. Känns också mest som att hennes advokat bara försöker snirkla till det, men just nu är jag riktigt darrig av detta. Ångrar att jag någonsin träffat den här människan.

Anmäl
2015-05-25 14:10 #58 av: Niklas

Du kan ju alltid välja att inte sälja eller begära en annan värdering.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-05-25 14:23 #59 av: Tjeja

Begär ny värdering och dessutom inte bara en värdering utifrån vad det är värt just nu utan vad du även förlorar på att sälja, dvs potentiellt värde för framtida utveckling.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-05-25 19:12 #60 av: [scrappy]

Oj, begär en ny värdering tycker jag också. Kämpa på! Blomma

Anmäl
2015-05-25 22:43 #61 av: Record

TS

Även om aktien ligger lågt i dag så finns det väl ett kapital på 50/100 kkr som är din insats, är det 100 kkr kan du ansöka om sänkning till 50kkr.Blir det för lågt <50kkr är det dags för avveckling  kk. Din sjuklön ger också ett tillskott, liksom de aktier du inte vill sälja ökar kanske. Det går inte att råda till 100% om man inte vet allt. Ta detta med din jurist, bliv inte rädd för skrämskott, lycka till !

Anmäl
2015-06-03 14:51 #62 av: Mrsarrow

Putt, hur går det?

Anmäl
2015-06-13 14:42 #63 av: Zyperior

Puttar lite till.

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Anmäl
2015-06-13 23:04 #64 av: Record

Intressant tråd, men vågar inte skriva mer utan att veta bakgrunden. Förlägen

Anmäl
2015-06-14 20:36 #65 av: tnoet

Ja ni, det går inte direkt framåt. Har försökt få till möte med min kollega cirka 10 gånger men hon vill inte boka någon tid. I fredags hade jag ett möte med försäkringskassan och min läkare, där FK hade bjudit in min kollega.. Men vid inbjudan hade kollegan totalvägrat och börjat gapa om sin advokat. Suck. Detta var ju dock till min fördel, då FK såg att det inte görs något aktivt för att jag ska kunna komma tillbaka till jobbet eller ta mig ur situationen.. Så det skrevs in i min sjukskrivning/rehabplan att jag faktiskt får jobba med saker som möjliggör tillfrisknande. Tex kontakta AF kring den anställdas beteende osv. Alltid något. 

Anmäl
2015-06-15 09:58 #66 av: Niklas

Det låter som om hon börjar inse att hon har klampat fel och får kalla fötter. Fortsätt som hittills. Hon tjänar inte heller på läget som det är nu.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-06-15 22:19 #67 av: Tjeja

Heja dig tnoet! Kämpa på! Du kommer vinna i längden ska du se, för det är inte du som gjort fel!  Hjärta

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-06-15 22:21 #68 av: Tjeja

Heja dig tnoet! Kämpa på! Du kommer vinna i längden ska du se, för det är inte du som gjort fel!  Hjärta

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-06-19 01:55 #69 av: [EmmiieErixon]

Hejjar verkligen på dig! Har läst allt och hoppas verkligen denna hemska människa får iskalla fötter och ger sig! Stå på dig, du är sjukt stark! 

Anmäl
2015-06-19 22:36 #70 av: VanjaMaria

Helt otroligt! Jag har läst tråden från början till slut och förundras över vilken jobbig människa du startat företaget med. 

Vilken parasit hon är, som försöker sko sig på dig, både ekonomiskt och känslomässigt! 

Jag hejar på dig!

Anmäl
2016-02-15 12:03 #71 av: OlgaMaria

Kom att tänka på den här tråden. Hur har det gått? Hjärta

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2016-02-18 10:28 #72 av: tnoet

Jadu. Jag fick reda på att jag var gravid och att jag blivit antagen till en utbildning som passar mig ypperligt, så då kände jag att jag lika gärna kunde släppa taget om företaget. Min kollega fick en advokat gratis av vår gemensamma bekanta och det blev ganska jobbigt juridiskt. Jag fick knappt ut vad jag investerat i företaget.. Men förhandlade mig till 3 månadslöner till slut som bonus. Tråkigt men alternativet hade kostat mer känslomässigt.

Nu med bebis, skola och allt ska vi nog ta vårt pick och pack och flytta närmre familjen, istället för att bo kvar här där alla negativa minnen och känslor finns kvar. Har gått på samtal hos en kurator för att kunna bearbeta det här som hänt och ska så fort jag får ork prata med arbetsförmedlingen, skatteverket och länsstyrelsen om saker som inte hanterats ok av min kollega men som jag "skyddat" henne från av ren lojalitet. Nu är det slut med sånt och det är det sista steget i processen för att kunna släppa den här skiten.

Har en ny affärsidé på lut och ser ljusare på framtiden. Bara jag kommer härifrån så. :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.