Annons:
Etikettförhållande
Läst 3001 ggr
[KittKatt]
2015-06-04 19:48

Hur mycket ses ni i förhållande?

Hur är ni i ett förhållande gällande hur mycket man ses? Jag är i ett väldigt nytt förhållande och han vill ses hela tiden, han har svårt att förstå att jag vill ha egentid och inte alltid kan träffa honom. Men det är även ofta jag har "förutbestämt" att jag inte tänker träffa honom fast jag egentligen vill. Allt detta pga att jag själv var som han i mitt tidigare förhållande. Jag ville vara med honom Hela tiden och blev ledsen av att han inte visade eller verkade vara som jag. Att vi sågs hela tiden gjorde att jag blev extremt beroende av honom vilket var väldigt dåligt för vårt förhållande, det är nog en stor del till att jag backar väldigt mycket nu fast jag vill träffa min pojkvän ofta. Jag är helt enkelt för rädd för att bli beroende av honom vilket är det sista jag vill.

Annons:
Hoseok
2015-06-04 19:50
#1

Det tar 2 timmar att åka till min flickvän. Så vi ses varannan eller var tredje vecka. 

Har du pratat med din partner om detta, så han vet hur du känner?

[Hadraniel]
2015-06-04 20:01
#2

Är också en såndär person som vill umgås med min partner mer eller mindre hela tiden när jag är i ett förhållande. Tycker inte att man behöver "strejka" från att träffas bara för sakens skull, men tror däremot att det är viktigt att man försöker hitta andra saker att göra som man tycker är intressanta än att bara umgås trots att de inte lockar lika mycket just då.

Alltså bör man nog hitta en bra balans där man gör de andra saker man faktiskt skulle gjort om man inte  hade haft en partner som man i nuläget hellre spenderar tiden med samtidigt som man kan umgås den tiden som blir över efter detta är gjort tillsammans med sin partner.

Spendera mycket tid tillsammans är ju bra så länge man inte blir beroende av varandra och inte klarar av att må bra och ha roligt på var sitt håll längre.

IaAbrg
2015-06-04 20:06
#3

Jag tycker det är jätteviktigt att man har sitt "eget liv" också, även när man är i ett förhållande. Två ska inte bli ett som det brukar heta i romantiska sammanhang. Men två kan ha det väldigt fint *tillsammans*. Viktig skillnad.
Annars vissnar det.

Lia
2015-06-04 20:09
#4

Min pojkvän reser 3,5 timmar till mig på fredagen och samma veva hem sen igen på måndagen. Och så fortsätter det så varje vecka. Men nu i sommar lär det bli nästan varje dag. Det kommer nog bli både skönt och ensamt när skolorna börjar igen till hösten.

[peter54]
2015-06-04 20:11
#5

Man behöver sin frihet att ha kompisar och utöva sina intressen och man behöver ge sin partner samma frihet, annars, som #3 säger, vissnar förhållandet.

Vi är gifta och har två tonårsbarn tillsammans, men mycket av vår fritid tillbringar vi på skilda håll eftersom vi har olika intressen. Allting som ska göras hemma och på tomten, gör vi tillsammans.

fruktgumman
2015-06-04 20:13
#6

Vi ses varje dag i och med att vi bor ihop men även innan vi flyttade ihop så träffades vi varje kväll. Vi bodde ju bara 20 minuter ifrån varann så vi såg ingen anledning att inte träffas efter jobbet när det var det vi helst ville.

Annons:
Aleya
2015-06-04 20:14
#7

Ungefär en gång i veckan. Vi bor och jobbar på andra orter båda. Dock så kan han välja hur han vill jobba då han är inhoppare. jag har fasta tider hela veckan att jobba efter.

Men vi skickar mess och ringer under veckan

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Fridaaaa
2015-06-04 20:18
#8

Sambos så ses dagligen.
Innan vi flyttade ihop träffades vi dagligen i skolan och ibland helgerna.

Mitt ex när vi var tillsammans träffade jag 2-4 ggr/vecka ungefär :)

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Honestyisdead
2015-06-04 21:04
#9

Är jag kär så är jag. Träffas gärna varje dag om det går. Har aldrig brytt mig om att inte ses för ofta.

Sarah
2015-06-04 21:31
#10

Nu ses vi 1-2 ggr i veckan. Går i perioder hur mycket det blir. Om mindre än 4 veckor flyttar vi ihop igen så då blir det ju mer såklart :) men, egentid är jätteviktigt!

Jazmin1e
2015-06-04 22:09
#11

Varje dag i stort sett. Både innan och efter vi flyttade ihop.  Självklart får någon av oss egentid om den vill det och bara vara själv eller vara med vänner, men brukar oftast bli att vi umgås ändå haha

Skogsraah
2015-06-04 22:27
#12

Varje dag som oftast då vi är sambos, men han jobbar en del dygn och är ibland borta två dagar i streck. Vi båda tycker det är skönt med hans tider då vi får hela dagar tillsammans då han är hemma, men ändå får sakna varandra emellanåt! (Jag är sjukskriven och är liksom alltid hemma annars)

Sång & growl i Unvoid samt skapare och ensam musiker i Skogsraah - Feministisk black metal. | Bloggar om sund kroppsbild, psykisk ohälsa och feminism på skogsraah.se

Ravynsfair
2015-06-04 23:12
#13

Jag och min pojkvän ses 1-2 gånger i månaden för att vi bor 80mil ifrån varandra. 
Vi har setts som minst 3 dagar och som mest 2,5 vecka i sträck. 
Vi pratar varje dag men båda har också stort behov av egentid vilket vi också kan ta även om vi ses. 
Vill jag hitta på nåt själv när han är här så gör jag det och samma gäller honom, vi är inte låsta vi varandra även om vi helst av allt  vill ligga i soffan och mysa dagarna i ända. 

Viktigast är kommunikation, jag kan berätta allt för min partner, även om det involverar negativa saker om t.ex honom eller oss.

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Annons:
Katti
2015-06-04 23:27
#14

Några skriver att man inte kan ses för mycket, för då tar förhållandet skada. Klart att man kan, men alla kanske inte klarar av eller vill ha det så! Vi ses så mycket vi kan rent praktiskt, vilket oftast blir torsdag eller fredag kväll till måndag morgon.  Och då hinner vi längta riktigt mycket efter varandra när vi inte ses! Vi chattar dessutom en himla massa varje dag!

Som alltid anser jag att kommunikation är nyckeln till det mesta. Så mitt råd till TS är att prata om hur ni vill ha det och varför! Sedan får ni försöka hitta en väg att gå som passar er båda hyfsat ❤️

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

[Devya]
2015-06-05 06:04
#15

Jag och min kille hade ett långdistansförhållande tills han flyttade in med mig. I tre veckor sågs vi varje dag tills han var tvungen att åka till sitt eget hemland en stund för att skriva några tentor. Skönt säger jag bara! Han saknar mig som bara den och ville inte ens åka från mig medans jag själv älskar att äntligen får vara ensam en stund. I tre veckor får jag nu tid för mig själv och jag njuter! Det här vågar jag dock inte säga till honom som saknar mig så mycket.

Med min första pojkvän så sågs vi också varje dag, eftersom vi bodde ihop, men jag blev inte trött på det för han gav mig tid till att bara vara ensam även om han var i samma lägenhet som jag. Min nuvarande kille vill spendera varje minut med mig så jag får sällan bara vara och därför tror jag att jag har blivit lite trött och frustrerad. Jag skulle gärna vilja ha åtminstone en timme för mig själv då jag kan se på mitt favoritprogram ifred osv. ^^

Föreställ er dag efter dag, er partner vill spendera varje sekund med er och ni har inte ens tid till att gå på wc ensam! Skulle inte ni själva bli tokiga? Oo

Egentid är otroligt viktig och även för mig har jag nyligen insett.

Katti
2015-06-05 07:47
#16

#15, säg till honom hur du känner!!!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

[Devya]
2015-06-05 07:55
#17

#16 Han är nog bara sån för han har ingen annan här. Jag accepterar det för han är egentligen inte så här. Då jag bodde hos honom i två månader så gav vi varandra tillräckligt med utrymme. Nu då han är här med mig så är jag den enda som han känner så han blir extra fäst vid mig då.

Det blir nog bättre då han får jobb och han har lätt för att få vänner så jag oroar mig inte. :)

Anne.K
2015-06-05 09:29
#18

Vi ses dagligen då vi är sambos. Vi båda tycker om att spendera tid med varandra när vi får chansen. Men vi ger även varandra utrymme om någon behöver det. Vi har även en dotter tillsammans så vi är ju tillsammans som familj mestadels. Innan vi blev sambos och fick barn och allt det där så träffades vi kanske 1-2 gånger i veckan trots att vi bodde i samma stad och hade nära till varandra. Vi tog det helt enkelt bara lugnt och lät oss sakna varandra. Man får komma överens med varandra hur man vill ha det och vad för behov man har. Kommunikation är jätte viktigt. Ens partner är ingen tankeläsare ;) .

 Föredetta: Registrerad uppfödare av Gerbiler: Myomorpha - Gerbiluppfödning

Skogsraah
2015-06-05 11:54
#19

#15 Det är ju klart du måste våga säga till honom att du behöver vara ifred ibland. Bor ni ihop är det väldigt viktigt!

Sång & growl i Unvoid samt skapare och ensam musiker i Skogsraah - Feministisk black metal. | Bloggar om sund kroppsbild, psykisk ohälsa och feminism på skogsraah.se

[Devya]
2015-06-05 13:35
#20

#19 Som sagt så finns det orsaker till varför han är så här. Han gav ju upp alla sina vänner och sin familj för att komma och bo hos mig. Inte konstigt om han känner sig extra ensam just nu. Som sagt, jag tror det blir bättre sen. Vi har bara testat att bo ihop i tre veckor nu.

Om det inte går över om ett par månader så lär jag såklart ta upp det här med honom men inte vill jag ju såra honom då han är som mest sårbar. Oo

Annons:
Honestyisdead
2015-06-05 13:37
#21

#20 DU vill inte såra HONOM?

Jag blir upprörd av att läsa dina inlägg.

[Devya]
2015-06-05 13:49
#22

#21 Oberoende vad han har gjort så vill jag ju inte såra honom med flit. Jag är inte en hämndlysten person. =/

Honestyisdead
2015-06-05 13:55
#23

#22 Att säga att man behöver egentid är ingen hämnd. 

Saken att du är så oroad över hans känslor mm får mig att tro att det är ett sätt för dig att skjuta undan det som hänt. Och det tror jag inte är bra. Han förtjänar inte dig!

Gaara
2015-06-05 16:21
#24

Vi ses jämt. Han flyttade in hos mig i maj för vi sågs ändå varje tillfälle vi kunde. Bodde gångavstånd ifrån varandra och jobbade på samma jobb. :) Så vi sågs sjukt ofta redan innan han flytta in. Kan säga att jag är en sån person som velat ha mer utrymme och ensamtid i mina tidigare förhållanden. Men inte i detta. Vi är liksom varandras bättre hälft. Vi är inte bara partners utan vi är varandras bästa vänner också. :) Vi älskar att umgås med varandra, att bara prata och mysa eller att pyssla med någon gemensam hobby då vi är så sjukt lika varandra. :) Men alla förhållanden ser ju olika ut. Detta passar oss perfekt i alla fall. :) Nu för tiden jobbar vi inte på samma jobb längre i alla fall, men det var liksom inget som var något problem. Mer än när vi jobbade olika skift och inte hade så mycket tid till att ses. XD

[Elucai]
2015-06-06 02:12
#25

Jag och min pojkvän går i samma klass så vi sover hos varandra i princip varje natt. ^^ Inga konstigheter, bara massa mys och TV-spel.

Åsa S
2015-06-06 09:39
#26

Vi är gifta och försöker ses så mycket som möjligt när vi är lediga och göra saker ihop då. Vi jobbar olika tider + jag sitter i 2 styrelser på fritiden och min man sjunger i kör + sitter i kyrkorådet på fritiden. Så vi har väldigt mycket annat på fritiden så när vi kan vill vi umgås.

Gur4m1
2015-06-07 18:23
#27

Bor bara någon gata bort så vi ses när vi känner för det. Helgerna sover jag hos honom. Jag går hem och hälsar på mina katter och hämtar/lämnar saker jag behöver osv. Under arbetsdagarna händer det att jag sover över ibland, men då är det oftast mer att vi äter middag tillsammans efter våra jobb, och ser en film eller umgås på något sätt, sen går var och en hem till sig för att sova. Vi vill flytta ihop, det pratar vi redan om och ser fram emot. Det gäller att kunnaa våga ta plats för sin egen tid och kräva den hänsynen från sin partner.

ag gillar att vi har egna bubblor. Han läser en bok, jag ser till att inte störa, men vill ändåvara nära. Så jag sitter och målar, eller kollar på tv/serier osv. Sen gör vi aktiviteter ihop eller isär- då vi har egna intressen och en hel del gemensamma sfärer. Man får hitta en balans och helt enkelt förklara för sin partner om det krockar- så denne förstår dina behov, och du dennes, så ni inte blir ledsna och tolkar ett beteende helt fel. t.ex att tolka ett behov för egentid som "hon gillar inte mig!  :´("

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Annons:
[KittKatt]
2015-06-30 13:49
#28

Disskuterade detta lite och min kille tycker att jag väljer allt framför honom och han tror att jag aldrig skulle välja honom famför något annat heller. Jag håller ju såklart inte med, vi ses nästan varje dag och när det dyker upp annat så gör jag ju såklart det eftersom att vi just ses så pass ofta. Han anser att varje gång det då dyker upp något annat så väljer jag att göra det och skulle aldrig välja bort det för att vara med honom. Jag skulle ju förstå detta om det var så att vi inte sågs så ofta men det gör vi ju.

[Silverräv69]
2015-07-02 14:46
#29

Jag är i ett och samma förhållande sedan 12 år tillbaka, sedan vi var 18 och 19 år gamla.

Vår respekt för varandras behov av sällskap och socialt umgänge växte sakta fram. Vi hade samma problem som många, en av oss ville alltid ha med den andra på något och jämt umgås tillsammans. För oss var inte umgänget och den krävande sociala delen en dealbreaker, men den va kvävande ibland. 

Vi fick förklara för varandra varför vi krävde egentid, hur vi ville spendera den och inte vara arg på varandra eller känna skuld.
Acceptansen och respekten växte fram och nu har vi en fantastisk balanserad vardag med rätt mängd umgänge och vi båda trivs otroligt bra med det vi själva bestämde.
OM någon av oss känner sig utanför och den andre har massor med planer, säger vi milt ifrån (absolut inte tjatar eller anklagar varandra) och framför en önskan om att få spendera lite mer tid tillsammans den kommande veckan eller så och hitta på något extra roligt. INget extravagant, kanske en milkshake, promenad, film mm.

[Devya]
2015-07-02 16:40
#30

#23  Jag tror inte att du förstod vad jag menade. 

Jag är väl en aningen mera taktfull än vad han har varit emot mig. Är det något fel på det? Är det något fel på mig bry mig om honom och hans känslor? Om jag inte brydde mig om honom så skulle jag ju inte vara ihop med honom.  :) Det är knappast ett sätt för mig att skjuta undan det som har hänt. Vi har haft många diskussioner om vad som har hänt i det förflutna. 

Oberoende vad han har gjort mot mig så tror jag knappast det var av illvilja. Han var förvirrad och visste inte vad han ville. Jag har förlåtit honom för det han har gjort även om det var väldigt tungt. Nu har vi det bättre än någonsin. Jag märker en enormt stor skillnad i hur han behandlar mig och hur han jämt vill ha med mig. Det är inte bara tomma ord längre, utan jag känner faktiskt att han vill ha mig.

Oberoende så har problemet löst sig. Efter att vi kom hem från en resa så började han ge mig tid för mig själv. Jag har alltså inte behövt förklara för honom att han nästan kvävde mig där innan. Jag kände på mig vid den tiden att han behövde mitt stöd för han gick igenom en stor förändring. Jag tänkte inte börja lägga på honom en massa annat skit, för det behövde han verkligen inte vid den tidpunkten. Jag känner honom relativt bra vid det här laget och känner vad han behöver. Nu ger vi varandra mera tid för oss själva och det är tack vare att han känner sig tryggare nu.

Upp till toppen
Annons: