Annons:
Etikettkänslor
Läst 1342 ggr
Galopptjejen_98
7/2/15, 9:17 PM

(HSP) High Sensitive Personality?

Hej, 

Har märkt allt oftare att jag är extremt känslig av mig och har läst lite om HSP och märker att det låter som mig. 
Tycker själv att det är lite jobbigt för så fort det är något jobbigt eller något annat så bryter jag ihop lätt.

Jag undrar om det finns fler här som är det?

Det du gör idag kommer du vara tacksam för i framtiden

Annons:
[tk1971]
7/2/15, 9:19 PM
#1

Jag tror att jag kan vara det.

[rumelle]
7/2/15, 9:49 PM
#2

Ja

Galopptjejen_98
7/2/15, 10:13 PM
#3

Vad skönt och höra att det finns fler som är det! :)

Det du gör idag kommer du vara tacksam för i framtiden

Skogsraah
7/2/15, 10:32 PM
#4

Jag är! Har dock inte lärt mig så väl att hantera det.

Sång & growl i Unvoid samt skapare och ensam musiker i Skogsraah - Feministisk black metal. | Bloggar om sund kroppsbild, psykisk ohälsa och feminism på skogsraah.se

obstitant
7/3/15, 10:27 AM
#5

Jag känner också igen mig i den idén. Fördelen är ju att jag upplever även positiva saker väldigt starkt. Det behövs väldigt lite för att göra mig lycklig.

[kerstinthemilklover]
7/4/15, 6:49 PM
#6

Välkommen i klubben.
Det är både för och nackdelar med denna personlighetstyp.
En stor fördel är att jag i tidigt skede märker av när oroliga situationer är på väg att uppstå och enkelt kan ta mig från platsen eller påverka stämningen att bli mindre hotfull.
Som #5 säger, det krävs lite för att bli riktigt glad.

En stor nackdel är att det suger att ta åt sig så himla hårt för något som andra ser som bagateller.

Annons:
Loris M
7/4/15, 7:29 PM
#7

Jag förundras allt mer över denna hysterin kring diagnoser och alla möjliga tester. Jag har gjort testet och jag är också HSP men undrar om det finns någon som inte är det. Många av kriterier stämmer på de flesta människor. Det här är några av kriterier:

14. Jag är kreativ.

15. Konstverk kan ibland fylla mig med glädje

29. Jag har en god intuition.
30. Jag kan njuta av att vara ensam.
31. Jag tänker för det mesta efter ordentligt, och jag är bara sällan snabb och spontan.
32. Höga ljud, starka lukter eller skarpt ljus kan irritera mig mycket.
33. Jag har ett större behov av att vila mig i lugn och ro, än de flesta andra.
34. Om jag är hungrig, eller om jag fryser har jag svårt att bortse från det…..

Jag menar de flesta kan väl känna igen sig i det här? Så klart att du har svårt att bortse från hunger eller att du fryser eller att du reagerar på starka ljud! 🤔 Det känns som att idag ska man hitta förklaring på allt. Kan man inte bara nöja sig med att veta att det är så här jag är, det är min personlighet och det är inte mer med det? Nej, det räcker tydligen inte för då måste man ju gå kurser eller läsa böcker för att lära sig hur man ska hantera sin högkänslighet. Blir lite trött på detta. Det handlar egentligen om att sälja och att få oss att köpa. Och det kommer vi att göra  eftersom de som hittar på sådant här får oss att känna oss speciella. Jag säger inte att det inte finns människor som precis är så här, men det är inte mer speciellt än att ha en annan personlighet.

[luneri]
7/5/15, 2:15 PM
#8

Jag tror det är vanligt att ha HSP, bara inte särskilt uppmärksammat och därav kan man känna sig ensam i det. Idag är det inte lika attraktivt att vara introvert i ett samhälle som kräver att man ska vara utåtriktad, framgångsrik, social och allt det där, och märks tydligt i arbetsansökningar om inte annat. 

HSP är bara en benämning på att man upplever eller agerar annorlunda än andra människor kan göra, vilket kanske inte är så attraktivt i vårat ybersociala samhälle. Visst tar det på krafterna att vara utåtriktad och social i den mån som krävs av oss idag, men hos en person som är HSP kan det bli lite mer överväldigande. Om man har tendenser till HSP är förmågan att ta in sinnesintryck väldigt starkt vilket gör att man snabbt kan känna sig trött och utmattad. Jag skulle inte tycka att det är en diagnos utan snarare en variation i människans natur. Alla kan inte vara likadana för annars vore det ju märkligt tycker jag. Att vara HSP är inget negativt, men har fått den belysningen. Helt fel tycker jag, men inte så konstigt när vårt samhälle idag är byggt på att ständigt vara kontaktbar och dessa unika förmågor som en person med HSP har, dvs att ta in många olika sinnesintryck blir något negativt när personen ifråga inte klarar av att vara ute i det sociala jämt och ständigt. En person med HSP har ofta förmågor som andra kanske inte har, exempelvis det kreativa och skapande och det tycker jag är en unik egenskap. 

Som HSP är man kanske lite mer introvert, och funderar och grubblar mycket och att man är känsligare i sin natur. Jag tycker det är oerhört viktigt att man inte ignorerar detta, utan tar hänsyn till sina egna behov och vad som fungerar för en. Att man kanske är olik en annan person, inte har lika mycket energi som denne är inget fel utan bara att man har olika behov. Vissa kan vara sociala nonstop. Andra kan behöva ha ensamma stunder för att ladda batterierna, fundera igenom saker och ting eller vad det kan vara. Själv tycker jag om att vara själv lika mycket som att vara social och umgås med folk, men jag vet med mig att om det blir för mycket kan jag blir väldigt trött och orkeslös nästa dag om jag inte får mina stunder. Att följa tabeller och tester som visar vad eller hur man är, är felaktigt tycker jag,  men däremot att använda dem till att förstå sig själv är en helt annan sak.

[luneri]
7/5/15, 2:21 PM
#9

Att läsa böcker om HSP kan vara till hjälp för att förstå sig själv om man inte vet hur man ska hantera det. Det är väldigt lätt att lägga skulden på sig själv eller ha dåligt samvete för att man inte orkar lika mycket som andra.

pyromanen
7/5/15, 4:46 PM
#10

Det är ju ingen diagnos utan snarare att gruppera in den naturliga variation som finns av människor. Och kan vara till hjälp för att man kan bli mer med eten om hur man fungerar om man läser om det och att det kan vara lättare att acceptera och hantera hur man är när man inser det finns många till som är ungefär såna som man själv.

Loris M
7/5/15, 5:02 PM
#11

Nej, det är ingen diagnos utan ett personlighetsdrag. Att jag nämnde diagnos i #7 beror på att jag tycker att vi människor tenderar allt mer att hobbydiagnosticera både andra och oss själva. Speciellt "duktiga" är vi på att stämpla barn. Samma sak är det med HSP och liknande. Det känns som att vi inte kan förstå oss själva utan dessa tester och utan "experternas" utlåtanden. Som sagt det här är bara som vilket personlighetsdag som helst. Att det skulle vara extra jobbigt eller jobbigare än några andra personlighetsdrag att handskas med håller jag inte med om. Det finns faktiskt forskning som visar att vi allt mindre förlitar oss på oss själva och vårt sunda förnuft. Och allt mer på experter och speciellt psykologer.

[tk1971]
7/5/15, 5:46 PM
#12

Och Vad är det för fel? med att sätta ord på personlighetstyper? Har man en grupp personer med väldigt lika sätt att reagera i en given situation så har de ju något i sina personligheter som är gemensamt för de personerna och som särskiljer dem från den övriga befolkningen. Varför inte ge den gemensamma nämnaren ett namn? Jag vet inte hur många historier om personer med adhd eller aspergers jag läst där de sagt att de blivit oerhört lättade när de fått veta att det finns ett namn på det de alltid vetat men aldrig kunnat sätta fingret på.

[kerstinthemilklover]
7/5/15, 5:54 PM
#13

Jag tycker att #11 har en bra poäng.
Det är faktiskt en fara att stämpla människor som någonting avvikande och samtidigt sluta lyssna på sina egna sinnen och sluta tänka själv.

En del tycker säkert att det är jätteskönt med lite bekräftelse som ett samlingsnamn för en viss personlighetstyp kan ge. Men för min del har det gjort varken från eller till. Har alltid vetat om att jag har nerverna på utsidan av kroppen och har lärt mig leva med det.

Men jag kanske skulle vara mer accepterande mot mig själv under min uppväxt om jag kunnat läsa på om att det finns fler som jag och att det finns strategier som förenklar livet avsevärt.

Annons:
pyromanen
7/5/15, 5:57 PM
#14

Nej att det skulle vara svårare att handskas med än andra personlighetsdrag tror jag inte heller, alla behöver på något vis inse hur de själva fungerar. Jag tror att oavsett vilka personlighetsdrag man har så underlätter det om det finns andra "likadana", så inte man tror man är udda. Skiljer man sig mycket t.ex.från dom andra tjejerna i klassen är det lätt att tro att man på något vis är "sämre". För egen del var det en aha-upplevelse och något av en lättelse när jag för x antal år sedan läste om HSP. Jag känner inga andra irl som inte kan se på film (utom väldigt lättsam haha film) utan att bli så uppslukat att hen mår illa så som det är för mig. Kan inte heller läsa bra böcker av samma anledning, jag blir så uppslukat/borta i en overklighet att jag mår illa. Doftöverkänslig, ljudkänslig som få, blir väldigt väldigt trött av socialt umgänge (kan ha skitkul och trevligt några dagar men behöver sen x antal dager i ensamhet. O.s.v (i princip alla saker i hsp-beskrivningar). jag tyckte det var väldigt skönt att förstå att jag inte är knäpp, utan det finns nån viss % av befolkningen som är ungefär som jag. Det är liksom lättAre för mig att acceptera mig då istället för att försöka (som jag gjorde då jag var yngre) göra "som alla andra"/ pressa mig eller låtsas vara mer social än jag äR t.ex. Eller se filmer fast jag mådde så illa.

Loris M
7/5/15, 6:44 PM
#15

#12 Det är inte fel men det kan vara både farligt och dyrt. Jag kanske reagerade för starkt, men jag blir alltid lite fundersam och försiktig när vi erbjuds sådana här tester och då oftast i kombination med att gå kurser och köpa böcker. Som vi säkert kan klara oss utan. Det är egentligen det här jag reagerar på, att man kommersialiserar det. Sen att vi grupperar oss, letar efter andra som är som vi är inte heller konstigt. Det ligger i vår natur liksom att kategorisera. Men ibland känns det som sagt att vi i allt större utsträckning slutar tänk själva och låter andra beskriva hur vi är och hur vi ska hantera vårt "annorlundskap" .

Jag vet inte hur många historier om personer med adhd eller aspergers jag läst där de sagt att de blivit oerhört lättade när de fått veta att det finns ett namn på det de alltid vetat men aldrig kunnat sätta fingret på.

Ja, jag har också hört många historier om det, att människor äntligen fått det stöd de behöver. Vilket är ju jättebra! Men som specialpedagog och förskollärare har jag tyvärr hört minst lika många berättelser från människor som upplevt sin diagnos på ett negativt sätt. Diagnosen har blivit i andra människor ögon något de här personerna är och inte något de har. Att det görs till en egenskap. Vilket för många varit förödande. En del har feldiagnosticerats och satts i särskolor helt i onödan, en del har blivit mobbade och utsatta p.g.a. sin diagnos,  en del har inte fått rätt stöd och utmaningar i skolan m.m. Jag menar inte nu att det är fel med diagnoser också men uppmanar till försiktighet. Vi lever i ett normativt samhälle där allt som det minsta avviker från normer ses på ett negativt sätt. Jag är medveten om att jag kanske reagerar onödigt starkt på ett personlighetstest, men jag är tyvärr färgad av alla mina erfarenheter när vuxna tar sig rätten att stämpla barn som inte är som alla andra och ser då en fara även i detta. 

Sen tänker jag varför lyfts fram just denna personlighetstyp så ofta och inte alla andra?  Alltså varför finns det inte en massa andra namn och bokstavskombinationer ute för att beskriva alla andra personlighetsdrag förutom HSP? Jag har lagt märke till att man förknippar HSP med medialitet. Det tycks vara speciellt vanligt (och fint) att ha HSP när man också anses vara medial. Vet inte riktigt vilken slutsats man kan dra här men det verkar hänga ihop. 

Jag hoppas att alla ni som har HSP och som tycker att det varit bra för er att ni fått veta detta, inte tar illa vid er av det jag skriver. Det är verkligen det sista jag vill. Jag vill bara uppmana till försiktighet.

pyromanen
7/5/15, 6:51 PM
#16

Tar inte illa vid mig och håller med dig nör det gäller personlighetstester kopplade till försäljning av diverse. Man kan läsa på nätet eller biblioteket. Sen just när det gäller hsp så har det "fjäskats" så att man ska tro man är npt väkdigt speciellt i positiv mening (det är ju alla människor i o för sig) men då kan jag hålla med dig om att det luktar affärside! Och fjäsket och oseriösa tester får säkert fler att känna igen sig som HSP än de som har det i en sådan utsträckning att de behöver hantera det. Varför det inte lyfts fram fler grupperingar av personligheter… Hmm svårt stt veta. Det kommer säkert :-D

Loris M
7/5/15, 7:15 PM
#17

#16 Precis! För det framställs som något jobbigt men ändå positivt och speciellt. Och det är sånt som säljer.

[tk1971]
7/7/15, 3:46 PM
#18

Det kan vara jobbigt att alltid pejla av människors sinnesstämning. Jag har växt upp i ett hem där min mamma var periodare, och jag var därför tvungen att lära mig att läsa av mina föräldrars sinnesstämning, läsa mellan raderna, tolka ansiktsuttryck och lära mig en periodares olika återkommande beteenden. Jag är helt säker på att det gjorde mig till en HSP. Det där pejlandet fortsätter än idag. Ett exempel: vi var på en husvisning idag. Jag fick genast en obehagskänsla gentemot mäklaren. Vi pratade bl.a. om vatten- och avloppslösningen i huset. Nu råkar det vara så att jag har lite mer kunskap om det området än en vanlig person eftersom jag har jobbat som miljöinspektör och bl.a. besiktat enskilda avlopp. Mäklaren kunde inte svara på mina frågor, han försökte slingra sig och komma med de svar han trodde att jag ville höra, och jag såg i hans ansikte att han blev mer och mer aggressivt inställd till mig - för att jag avslöjade hans okunskap. Han försökte visa upp ett neutralt ansikte, men klarade inte det. Efteråt sa jag till min sambo att jag fick väldigt obehagliga vibbar av mäklaren, men han hade inte märkt nåt.  Den där tillkämpade vänligheten, när personen ifråga egentligen tycker väldigt illa om en, stötte jag på en hel del när jag jobbade som inspektör. Det är liksom inte uppskattat att man kommer på besök oanmäld… det hände nån gång att en människa skrek åt mig på 5 cm avstånd från mitt ansikte så håret blåste bakåt av luftdraget från hans mun 😉

Jag tror visst att vissa människor kan klassifieras som "HSP". Och jag är troligen en av dem.

[silkesnosen]
7/7/15, 4:38 PM
#19

Jag tror att vi alla är indvider, men givetvis så präglar den miljö vi befinner oss i vilka drag som framhävs. Jag är väl ännu en av dem som anser att all denna "etikettering"har en tendens att motverka inkludering och en acceptans för olikheter. Samtidigt som jag ser att det ibland ger verktyg för att samtala kring svårigheter. Det här har jag svårt för..jag stämmer in på kriterierna, men anser mig bara vara fullt normalt mänsklig med ett lyhört sinnelag:)

Galopptjejen_98
7/23/15, 8:36 PM
#20

Tack så mycket för alla era svar! Känner igen mig mycket och det känns skönt att inte vara ensam om att vara HSP. Vet att jag har svårt att hantera mina känslor, får lätt dåligt samvete, kan bli riktigt ledsen snabbt. Känner väldigt snabbt på mig om det är något. 

Detta med att grubbla över sig själv är något jag gör ofta. Om det hänt något eller om jag känner  att något är fel kan jag inte sluta tänka på den saken. Detta gör att jag oftast blir utmattad. 

Angående det "sociala", är inte särskilt pratig av mig, är jag bland många människor jag inte riktigt trivs med, inte känner så bra eller inte träffat tidigare blir jag kort i mina svar och kan inte slappna av. Därför så har jag inte så många vänner men har några vänner jag trivs och kan vara mig själv med. Är också väldigt konflikträdd, hatar att bråka/tjafsa eller bli osams med någon för det slutar med att jag blir nervös, kallsvettig, vet inte heller vad jag ska skriva och kan ibland få som "hjärtklappning" om det är ett riktigt tjafs. Samt är jag inte självsäker i mig, har knappt något självförtroende(men jobbar på det).

Det du gör idag kommer du vara tacksam för i framtiden

Annons:
Upp till toppen
Annons: