Annons:
Etikettförhållande
Läst 4769 ggr
Pauliine
7/29/15, 10:00 AM

Vem är dominant i ditt förhållande?

Som frågan lyder, är det någon i ditt förhållande som är den mer dominanta? Och nu menar jag inte i sängkammaren utan i förhållandet i allmänhet.

Medarbetare på träning -Instagram: PaulineSvorono

Annons:
Gronstedt
7/29/15, 10:06 AM
#1

Valde det sista, eftersom det inte fanns något alternativ som var rätt, nämligen att "dominant" inte är relevant i förhållanden där jag ska vara med. Där står var och en för sig och sitt och i kontaktytan mellan oss kommer vi gemensamt fram till vad som ska hända i varje enskild situation.

mikkan01
7/29/15, 10:06 AM
#2

Är inte i ett förhållande just nu men har en kille jag träffar. Vi klickar väldigt bra just för att vi båda är väldigt "chill" av oss, ingen av oss försöker vara den dominanta eller försöker bestämma över den andra och det är så jäkla skönt!

~mikkan

Fridaaaa
7/29/15, 10:07 AM
#3

Dominant och dominant.
Jag är väl den som är mest envis och ja jag vill gärna bästa mycket :)
Vill min sambo också men i regel jag som gör det ;) Men brukar ha lika åsikter oftast eller kommer han på att "det var en bra ide ändå" :)

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

fruktgumman
7/29/15, 10:14 AM
#4

Ingen av oss är dominant

Haku
7/29/15, 10:17 AM
#5

Ingen av oss är dominant :)

pyromanen
7/29/15, 10:21 AM
#6

Vi är jämnbördiga. Skulle inte kunna trivas varken med att vara dominant eller underlägsen. Helt utan fighter är det dock inte 😊 . Vi har nog båda med oss att kunna vara lite bestämda.

Annons:
Mona22
7/29/15, 12:05 PM
#7

Vi är lika. Sedan har vi olika ansvarsområden (han ser till att bilarna funkar och jag sköter ekonomin) men det är en annan sak.

viktoria91
7/29/15, 12:41 PM
#8

Jag, utan tvekan. 😎

Ravynsfair
7/29/15, 2:20 PM
#9

Dominant och dominant.. Vi är på samma plan jag och blivande sambon.
Tidigare har jag varit dem dominantare för att de andra inte kunde ta egna beslut. 
Blev automatiskt jag som blev alfa då.

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Surpan
7/29/15, 2:35 PM
#10

Jag läste en studie en gång (orkar inte googla upp källan) som handlade om syskonpsykologi. De säger att de lyckligaste paren är de som är yngst-äldst eller yngst-yngst, och att äldst-äldst kombon genererar flest uppbrott och problem i relationen. Jag är äldst själv och känner mycket igen mig, jag har väldigt bra relationer med folk som är äldstabarn i syskonskaran - men på något sätt så blir det en annan sorts romantisk relation med de som är yngsta barn. Enklare på något sätt. Jag är en naturlig ledare och det kan lätt gå ihop sig med människor som också är naturliga ledare. Med det sagt så är inte alla äldsta och yngsta barn "typiska" sådana heller, så det går tillslut ner till personliga egenskaper. Men de menade i studien i alla fall på att i alla relationer (romantiska och icke romantiska) finns en dominansskillnad, även om man inte märker den. Det kan ju tillexempel vara så att part 1 är dominant i vissa sammanhang och part 2 i andra, som sen ger en ungefärlig 50/50. Jag är relativt dominant i de flesta av mina relationer, men det känns ibland som att det är lite fult att säga/vara det. Som om man utnyttjar folk. Men så är det ju inte.

/Surpan

Fridaaaa
7/29/15, 2:36 PM
#11

#10 Mellanbarn då? ;)
Jag är äldst i min syskonskara medan sambon är i mitten :)

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Maria
7/29/15, 3:02 PM
#12

Ingen av oss är väl dominanta typer men vi kompromissar om allt istället.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Surpan
7/29/15, 3:57 PM
#13

#10 det beror lite på åldersskillnaden, de psykologiska aspekterna visar sig bara om man har mindre än 5 år mellan sig tror jag det var. Efter det är man "gummisnoddssyskon" och har inte samma utbyte av varandra, men man brukar säga att mellanbarn är anpassningsbara i relationer :)

/Surpan

Annons:
Fluffinen
7/29/15, 9:13 PM
#14

Ja asså nu svara jag lika dominanta men de är nog snarare tvärtom. Vi båda vill att den andre tar initiativen och styr och ställer och ibland leder de till småtjafs och ena tar över ändå och de gör vi lika mycket. 

Här är vi två mellanbarn som är tillsammans ^^'

Jojaton
7/29/15, 9:37 PM
#15

#13 Vad intressant! Det är ju rätt logiskt att mellanbarnen är anpassningsbara, då de i familjen ibland är storasyskon och ibland småsyskon.

Johanna - Instagram

Loris M
7/29/15, 9:49 PM
#16

#10 Det var intressant! Jag har läst en annan undersökning (eller om det var forskning, kommer inte ihåg) att de personer som har mest lyckade relationer (både vänskaps och kärleks) är de som har många syskon. Av den enkla anledningen att de fått väldigt mycket träning i att kompromissa och lösa konflikter. Ensambarnen skiljde sig enligt samma undersökning oftare än andra.

pyromanen
7/29/15, 9:54 PM
#17

Har också läst det om platser i syskonskaran och känner igen en del. Men sen finns "patriarkala" samhället som innebär att män oftare dominerar och skillnader i ålder och erfarenhet som kan påverka rollfördelning också… Så det är komplext

IceTee
7/30/15, 12:13 AM
#18

Vi är lika dominanta (läs tjurskalliga) och det är mycket! Båda är vana vid att bestämma i förhållandet, så det blir lite bråk ibland, men vad är kärlek utan lite bråk? 😃

Medarbetare på Skor iFokus

catcult
7/30/15, 10:49 AM
#19

Jag är dominant och har varit den dominanta i alla förhållanden jag haft. Är dominant i övriga livet också, eller rättare sagt är en sådan som alltid vill ha allt på mitt sätt och vägrar att lyda order eller slicka röv.

"I will not be pushed, filed, stamped, indexed, briefed, debriefed, or numbered! My life is my own!" - Number Six

[Silverräv69]
7/30/15, 11:10 AM
#20

Vi är dominanta vid olika tillfällen och tar kommandot olika. Jätteintressant egentligen, men jag kan vara den otrevliga av oss om jag inte har en bra dag med brist på tålamod och han den mest enerverande om han stressar runt som en yr höna, helt ofokuserad på vad han vill åstadkomma.

I övrigt en väl balanserad relation, där vi mer kompletterar varandra än kontrollerar varandra.

Annons:
Katti
8/3/15, 11:17 AM
#21

#18, kärlek utan bråk är… alldeles underbart! Jag har aldrig förstått det där med bråk som krydda eller att försöka provocera fram ett bråk för att det är tråkigt. 

Fungerar det för er båda så är det ju alldeles utmärkt, men tro för den sakens skull inte att de som inte bråkar inte har några bra förhållanden 😉.

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Maria
8/3/15, 11:18 AM
#22

#21 Håller med. Kärlek utan bråk är helt underbart.

Sedan beror de kanske på hur man definierar ordet.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Fridaaaa
8/3/15, 11:22 AM
#23

#21 Ja kärlek utan bråk är helt underbart men jag tror personligen inte det finns ett ena förhållande som inte har ett enda bråk dock, men är vad jag tror :)

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Maria
8/3/15, 11:27 AM
#24

#23 Där tror jag att vi definierar just ordet olika.

För mig innebär bråk något mer handgripligt medan gräl är mer verbalt.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Fridaaaa
8/3/15, 11:29 AM
#25

#24 Ja vi definierar nog olika, för mig är bråk och gräl samma sak.
Bråk är ju synonym till gräl 🙂 Men ja man definierar nog det olika ibland

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Amstel
8/3/15, 9:09 PM
#26

Det var en intressant fråga som jag kände mig lite träffad av.

I mitt fall har det varit så att jag tyckts söka mig till mer styrande, ledande och bestämmande Kvinnor. I viss mån är det väl dominans antar jag. För mig har det endast varit något positivt då jag uppskattar Kvinnor som inte undertrycker sig själva eller ser sig fogas av sin partner. Därmed inte sagt att jag blivit nedtryckt, utan mer att jag funnit mig bekväm i att låta min partner hålla i taktpinnen generellt. Men det är väl så det är för oss "doers".

[Forest]
8/3/15, 10:52 PM
#27

jag tar ofta kommandot utan kräva om man kan säga så

Annons:
[Hayabusa]
8/4/15, 9:45 AM
#28

Jag är näst yngst i en skara av 4 syskon. Vet inte vad det har betytt för mitt liv, men är det något jag uppskattar så är det att få vara själv och få lugn & ro. Avskyr dominanta personer, de är i mina ögon hänsynslösa och med alldeles för stort ego.

Så, det är kanske min barndom/uppväxt som präglat mig, vad vet jag?

r0r0r0
8/4/15, 10:38 AM
#29

Jag är väldigt dominant överlag så det faller lätt på plats att jag tar kommandot både i sängen och utanför sängen. Gäller även i mina umgängeskretsar.

[Forest]
8/4/15, 12:24 PM
#30

28 är yngst i våran stora skara på 10 inte bortklemad delat på mycket med syskon. Anser att veliga personer som inte vågar ta för sig eller säga sitt är lite trista, själv öppen o glad säger vad jag tycker, pratar inte bakom ryggen på folk. Jag  tror du ser dominant som vinnande för sin egen skull, helt fel vad jag anser dominant är i ett förhållande när det gäller- jag lagar maten så tar du hand om disken, eller jag tvättar så får du bära upp tvätten. 😉 Den typen av dominant som du mer tyder på ser jag på jobbet jag kallar dom lata som skyfflar över deras arbetsuppgifter på andra.

obstitant
8/4/15, 12:49 PM
#31

#30 Jag har lite samma erfarenheter. Det finns personer som tycker det är bekvämt att inte ta några initiativ eller fatta några beslut, utan överlåta det åt någon annan. Då kan de sen kalla den personen dominant och klaga över att allting blir på den personens villkor hela tiden.

Om jag kommer med ett förslag och den andra personen hellre vill göra något annat förväntar jag mig att den säger det. T.ex. att jag säger "jag tycker vi ska åka och bada" så kanske den andre säger "jag skulle hellre vilja stanna hemma och måla en vägg", sen presenterar vi våra argument (t.ex. "men det här ska bli sista soliga dagen" eller "väggen måste hinna torka före torsdag"), och då brukar man märka vilka argument som är starkast. Men jag har varit med om att lägga fram ett förslag och den andre har sagt "ok, då gör vi det", och SEN framkommer det att hen egentligen mycket hellre ville göra nåt annat, och dessutom försöker hen framställa mig som bossig. Jag är i själva verket rätt angelägen om att andra ska vara nöjda och med på noterna, men det är ju lite svårt om de rycker på axlarna och säger "bestäm du".

[Hayabusa]
8/4/15, 1:05 PM
#32

#30 & #31 Nej, det ni beskriver är inte det jag menar med dominant. Man ska inte förväxla initiativrik med dominant. Att ta initiativ, få saker att hända är en bra egenskap som jag själv (om jag får lov att säga det) besitter. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vara lyhörd och ödmjuk, alla kan inte vara med och bestämma men alla har rätt att få sin åsikt hörd - vilket inte brukar vara den dominante individens paradgren. Hänsyn, med andra ord.

Nej, den personlighet som jag menar när jag skriver "dominant", är en person som driver igenom sina egna beslut utan att ta hänsyn till andras åsikter. Helt enkelt kör över andra med motiveringen; "Jag vet bäst, tur att jag ser till att rätt beslut tas". De är allt som oftast som krokodiler - små öron och stor käft 😉

Relationer innebär i regel kompromisser, man ger och man tar. Men är det en part som enbart vill ta utan att ge, då är det dömt att misslyckas.

Upp till toppen
Annons: