Känslor

Hon vill inte prata med mig längre.

2015-08-01 19:29 #0 av: Rickard77

Jag har varit tillsammans med en vietnamesisk kvinna i 5 månader. Vi har haft det jättefint tillsammans och hon sa till mig att hon har känt sig som död i flera år men när hon träffade mig kände hon sig levande för första gången på många år. Saken är den att hon var tvungen att flytta hem till sin hemkommun, eftersom hon har sin son och sin släkt där och inte vill svika dem.  Hon får för närvarande bo hos sin före detta man, som hon har skiljt sig från för flera år sedan, men hon får bo där i väntan på att hon får egen lägenhet. Hon lovade mig när vi skildes åt att vi skulle börja om på nytt i en annan stad, och jag har varit inriktad på flytten, hon har sagt hela tiden hur mycket hon äkskar mig och hur hon saknar mig.  Men nu är det som att hon inte vill prata med mig längre. Hon har sagt att jag inte får ringa eller skicka sms när hon bor hos sin f.d. eftersom hon måste visa respekt medans hon bor där. Han blir tydligen svartsjuk trots att de inte är tillsammans/gifta längre. Och hon får inte prata med manliga vänner när hon bor där.

Men hon brukar alltid passa på att ringa om hon är utomhus, i tvättstugan eller hos sin bror eller hos sin son. Nu gör hon inte ens det.

Jag har skickat onödigt många sms till henne där jag förkarat min kärlek, och kanske är det det som fått henne att bli avig / tvivlande.  Och i så fall är det ju mitt eget fel.

Hon är en hel del år äldre än jag, jag är 38 och hon är 52, men hon ser väldigt ung ut för sin ålder. Hon har sagt att åldersskillnaden är ett problem, men jag har förklarat för henne att i Sverige är det inte så noga med sådant, har förklarat för henne att kärlek inte har någon ålder.

Men nu till min huvudsakliga fråga: Kan mitt sms:ande ha gjort att hon kommit på andra tankar?  För jag är sådan när jag blir förälskad att det knappt kan gå en dag utan att jag behöver höra min älskades röst. Kan sådant döda kärleken?

Anmäl
2015-08-01 19:56 #1 av: molam

Om man är för mycket På hela tiden kan det väl döda en kärlek, men det är väl främst om man inte har så starka känslor i vanliga fall iaf, men det finns ju alltid dom som är som jag som tycker det blir jobbigt med för mycket påighet

~Sajtvärd på Disney ifokus och Leopardgecko ifokus~

*Medarbetare på Akvariefisk ifokus och Autism ifokus

Anmäl
2015-08-01 20:00 #2 av: [scrappy]

För mig skadar inte smsande och liknande, tvärtom. Jag vet inte hur hon är, men jag tycker det verkar underligt att hon beter sig så runt sin fd man. Konfrontera henne och försök få ett svar.

Anmäl
2015-08-01 20:35 #3 av: Tjeja

Jag tycker det låter som att hon bestämt sig för att försöka med mannen igen och kanske inte vågar riktigt berätta det för dig eftersom hon är rädd att såra dig?

Eller så utgör maken och familjen sådan påtryckning att hon gett upp om att lämna honom och stannar för familjefridens skull eller något?

Om hon aldrig ger dig respons på något vis skulle jag bli orolig och undra om det hänt något. Om hon bara undviker dig och bara ger svar tillbaka ibland tror jag det är bättre om du backar och inser att hon inte vill längre av någon anledning.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2015-08-04 18:06 #4 av: Gaara

Ni hade bara varit tillsammans i 5 månader om jag fattat det rätt? Men redan pratat om att flytta ihop i en annan stad? Jag tror att det kan ha gått lite för fort framåt kanske? Kände ni varandra länge innan ni blev tillsammans? Och var ni verkligen tillsammans eller var det vad du tyckte och hon såg det som ett litet äventyr att vara med dig i stället? Känns ju som att hon av någon anledning inte vill ha kontakt med dig längre om hon inte ens kan svara på något av dina sms.

Anmäl
2015-08-04 19:21 #5 av: Zepp

Vänta och se.. hon kan ha problem på sitt håll.. som gör att hon uppför sig som hon gör?

Att vara för på som andra skriver kan oxå vara besvärligt i hennes nuvarande situation?

Hon kanske har tröttnat på dig.. du kanske inte var den hon ville ha ?

Grejen är att när det gäller kärlek/förhållanden/äktenskap/sambo/kalla det vad du vill.. så är inget säkert.. det är mellan två individer.. som kan ha helt olika förutsättningar!

Antingen väntar du och ser hur det blir eller så släpper du det hela!

5 månader är ingen tid alls.. det är en flört!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-08-04 19:31 #6 av: Amstel

"5 månader är ingen tid alls.. det är en flört!"

Oerhört nonchalant skrivet. Vad vet någon om vad som är tid nog för att kärlek ska uppstå? Det finns inga som helst objektivt satta tidsangivelser. Trams att racka ned på det viset. I övrigt önskar jag dig lycka till med din kvinna!

Anmäl
2015-08-04 19:41 #7 av: Zepp

Förälskelse  är en sak.. kärlek är något helt annat.. du får lov att ha vilken åsikt du vill om det för övrigt!

Förälskelse är till stora delar biologiskt.. och brukar vara något år.. kärlek är något helt annat och handlar mer om vilja/angagemang/gemensamma värderingar/mål/preferenser/ sociala faktor sam förändring över tid!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-08-04 19:47 #8 av: Amstel

Vi får naturligtvis ha olika åsikter, men att ta saken i egna händer och därmed avfärda andra människors uppfattningar, känslor för varandra är minst sagt märkligt. Fem månader kan vara en flirt. Det kan också vara sann kärlek. Och allt därutöver och däremellan. Så enkelt är det.

Anmäl
2015-08-04 20:01 #9 av: Zepp

Det börjar med en flört.. därom är vi ense.. sen så, det gäller att gå därifrån!

Nu vet jag inte hur gammal du är.. men jag har haft ett antal förälskelser i mitt liv som till slut inte ledde någon vart.. förutom att det var trevligt så länge det varade!

Grejen är fortfarande att han inte vet.. han kan inte påverka/hon kanske har det besvärligt just nu/ han måste bestämma sig för hur han vill ha sitt liv!

Jag tycker du är väl kategorisk i ditt fördömande av mitt ursprungliga inlägg.. läs det igen!

Att ro ihop distansförhållanden är besvärligt/opraktiskt.. oavsett känslor.. är man äldre och det finns ex och barn lär det inte bli lättare.. man får ta hänsyn till dem oxå.. de blir en del av ens liv.. oavsett man vill det eller ej!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-08-04 20:26 #10 av: Amstel

Min poäng är att hur känslor tonas upp, byggs på, förädlas eller ruttnar är alldeles individuellt från person till person, par till par. Vi kan inte säga att x antal månader är si eller så rätt eller fel.

Du är inne på det själv, "Grejen är att när det gäller kärlek/förhållanden/äktenskap/sambo/kalla det vad du vill.. så är inget säkert.. det är mellan två individer.. som kan ha helt olika förutsättningar!"

Thats my point. En, fem eller tvåhundra månader. Det finns inga rätt svar, bara olika möjligheter.

Anmäl
2015-08-04 20:58 #11 av: [silkesnosen]

#10 Fint skrivet och fem månader kan innebära helt olika saker för olika personer. 

Anmäl
2015-08-04 21:16 #12 av: Zepp

Har egentligen ingen avvikande åsikt.. de fem månaderna kan vara en del av ett 50 årigt liv tillsammans, eller mer,eller en sommarförälskelse som inte ledde någon vart!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-08-06 17:27 #13 av: Rickard77

Gaara: Jag börjar misstänka att det var mer som ett äventyr för hennes del. Hon var i en besvärlig livssituation där hon mer eller mindre var tvungen, av olika omständigheter, att flytta tillbaks till sin hemkommun.  Jag fanns där och hjälpte henne och stöttade henne och hon fick känslor för mig, men nu när hon bor så pass långt bort och vi inte ser varandra är det klart att då kan kärleken kallna.

Hon var dessutom klar med att hon kanske skulle komma att välja att leva ihop med sin f.d. man, om omständigheterna inte gav henne något val.  Vad det är för omständigheter vill jag inte gå in på, men det hade med myndighetskontakter och sjukvårdskontakter att göra.

Nu säger hon att hon är "för gammal" för mig och att jag istället borde hitta någon yngre kvinna som jag kan få barn tillsammans med, eftersom hon menar att jag kanske inte kommer att bli lycklig av att leva med en kvinna som trots allt är 14 år äldre.

Jag förstår hur hon menar och jag börjar inse att det kanske är det bästa. Men det är svårt att glömma henne, för vi hade det hur fint och kul som helst tillsammans och hon är en helt underbar, varm, empatisk och humoristisk människa som gillar att prata om allt mellan himmel och jord.

Anmäl
2015-08-06 17:29 #14 av: Rickard77

Scrappy: Hon har valt honom nu eftersom hon anser att hon är för gammal för mig, men säger att hon är ambivalent, för hon har egentligen starkare känslor för mig. Hon vill att jag ska hitta någon yngre kvinna som jag kan få barn tillsammans med, och menar att jag skulle nog inte bli lycklig av att leva ihop med henne i längden. Jag förstår vad/hur hon menar och respekterar det. Men det är nog lika svårt känslomässigt för henne som för mig.

Anmäl
2015-08-06 17:33 #15 av: Rickard77


Tjeja: Och precis så är det. Hon säger att hon bor så pass långt bort så det bästa är att hon stannar med sin f.d. man. Hon menar dessutom att hon är "för gammal" för mig (det skiljer trots allt 14 år mellan oss) och vill att jag hellre hittar någon yngre kvinna som jag kan få barn tillsammans med eftersom hon inte tror att jag i längden skulle bli lycklig av att leva ihop med "gamla tanten" som hon kallar sig (trots att hon ser ut som 30). Men hon säger att hon egentligen har starkare känslor för mig än för honom, men omständigheterna gör det mest gynnsamt för henne att stanna där hon är. Och jag respekterar det.

Anmäl
2015-08-06 17:35 #16 av: Rickard77

Zepp: Jo hon har problem på sitt håll, olika strul med myndigheter och sjukvården m.m. vilket gör det mest gynnsamt för henne att stanna där hon är. Känslorna har inte kallnat, men hon tror det blir bäst om vi endast pratas vid som vänner och att jag försöker hitta någon yngre kvinna, eftersom hon anser att hon är för gammal för mig (14 års skillnad). Men hon säger att hon alltid kommer finnas där för mig om jag behöver stöd, hjälp eller tröst. Och det är gott nog för mig.

Anmäl
2015-08-06 19:52 #17 av: [scrappy]

#14 Vad tråkigt, men ett svar kanske ändå kan kännas lite bättre. Då har du möjlighet att börja bearbeta, släppa taget och så småningom gå vidare. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.