Saknar min bästa vän, hjälp att få tillbaka henne?
Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre.. För några månader sedan såg jag min bästa vän för kanske sista gången. Vi hade haft ett litet tjats och även att jag berättade en av hennes hemligheter till min partner. Ärlig som jag är så sa jag det till min bästa vän att jag berättat den saken. Varav hon såklart blev fruktansvärt ledsen och arg.. Vi träffades och pratade lite efter det men hon hade inte så mycket att säga men sa att vi kunde fortsätta vara vänner även fast hon kanske inte skulle lita på mig som förut. Sen var det dags för henne att åka hem och hon hade även fått sommarlov då (vi är 20 år båda två).
Hon ringde aldrig upp. Nu har jag ringt henne flera, flera gånger sedan dess. Jag har ringt hennes mamma flera gånger varav hon svarade en gång men då låg min vän och sov (blir jätte grinig om man väcker henne).
Iallafall, igår så ringde jag flera gånger till hennes mobil varav jag tror att hon svarade men la på när jag sa ''hallå''.
Jag saknar henne något fruktansvärt, jag gjorde ett misstag och har sagt förlåt flera gånger, men nu svarar hon inte så nu funderar jag på att ta bilen och åka dit (är ett par mil) Är det en bra eller dålig idé? För det skulle i så fall vara sista försöket att få tillbaks henne. Hon har haft det väldigt jobbigt sedan hon var liten och har därmed svårt att lita på människor, men hon sa flera gånger att hon litade på mig. Men jag svek henne! Hur kunde jag!? Har så fruktansvärt dåligt samvete och saknar henne som bara den! Hon är verkligen once in a lifetime vän!
Jag vill bara få en sista chans att prata med henne, hon får slå mig, vad hon vill! Jag vill bara berätta för henne att jag verkligen ångrar det,
(Var en personlig sak hon berättade, som jag sa vidare till min partner).
Jag hade inte åkt dit oinbjuden. Låt det gå lite tid och prova ringa igen.
#1 Nej precis, det jag tänker också men det känns så hopplöst.. Jag vet inte ens om hon är i Sverige eller landet hon från början kommer ifrån. Idag är hennes mobil avstängd och jag kan bara lämna ett meddelande, vet inte om det betyder att hon blockat mitt nummer.
När räknas det som att man är en stalker? Är det vad jag gör nu?
Hon har dock inte sagt att jag inte ska ringa, eller ''låt mig vara'' eller dylikt. Hon svarar bara inte.. Känner mig så dum men vill bara prata med henne..
![[Devya]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Låt henne vara ifred. Du kan inte börja på och ringa henne hela tiden och du bör definitivt inte åka dit om hon inte har bjudit dit dig.
Ha tålamod.
Tyvärr verkar det som att hon ignorerar dig tror inte det hjälper att du försöker kontakta henne eller konfrontera henne då det är bara hon själv nu som kan göra ett beslut att ta kontakt med dig det är jättetråkigt att förlora en vän men hon kanske kommer tillbaks någon gång?
Skriv ett brev. Förklara hur du känner för henne och vad du vill. Skriv att du inte förväntar dig att hon skall förlåta dig snabbt. Du kan vänta och hoppas att hon kan låta det läka och vilja bli vän med dig igen
Och som #5 Sa du kan ju göra ett sista försök och skicka till exempel ett brev till henne där du förklarar det ur din synvinkel och undrar hur hon vill göra med er vänskap?
Senaste gången vi pratade var i början av mars, så det är ett tag sen trots allt.
Jag vet att det inte blir bättre av att ringa, precis samma sak säger min partner och min mamma. Men det är svårt att låta bli, är väldigt impulsiv och så fort jag tänker på henne (varje dag) så vill jag ringa, åka dit bara se henne.
Jag har aldrig haft så roligt som jag hade med henne, vi skrattade hela tiden och hade alltid någonting att prata om och göra.
Att hon ignorerar mig är tyvärr sant tror jag. Men det är tveksamt om hon själv skulle ta kontakt..
Skulle det vara ett bra alternativ att skicka ett brev?
#5 och #6 Hann inte läsa era inlägg innan jag skrev senaste.
Jag ska nog ta och skriva ett brev, hoppas verkligen hon svarar eller hör av sig på något sätt. Människan är underbar och jag förstår att hon är väldigt sårad med tanke på att jag vet exakt varför..
#7 Hon ignorerar dig helt klart om du inte fått tag i henne sen mars trots att du själv försökt ta kontakt…
Om hon inte vill ta kontakt så är det ju ett val hon själv gjort och då spelar det ingen roll hur mycket du försöker ta kontakt med henne. Jag tycker att brev kan vara ett alternativ, skriv ett brev med dina känslor och tankar kring det som hänt. Det kan vara ett "sista" försök att få ett svar av henne om hur hon tänker kring det hela, skulle hon inte heller svara på det skulle jag låta henne vara och se vad som händer med tiden.
Tack så mycket för era svar! Nu har jag skrivit ett brev och ska posta det nu när jag ska ut med hundarna förhoppningsvis.. Hoppas verkligen! 😕
#10 Posta brevet :) uppdatera hur det går sen.
#11 brevet är postas och bör vara framme på tisdag :) är jättenervös och orolig.. Ska uppdatera om hur det går :)
Om ni inte har snackats sen mars så menar hon nog allvar då hon ignorerar dig. Du borde verkligen sluta hålla på som du gör. =/ Hon visar ju helt tydligt att hon vill inte ha dig i sitt liv längre. Ett svek är ett svek och vissa tar det väldigt allvarligt.
Det att du fortsätter att försöker få kontakt med henne visar bara ännu mer hur lite du respekterar henne, tyvärr. =/
#13 Jag kan hålla med om att hon kanske inte bör smsa/ringa/hälsa på.
Men jag tycker verkligen att det var bra att hon skickade iväg brevet, det är upp till vännen sen att göra ett beslut svarar hon inte på det är det som det är då är det enligt mig ingen ide för TS att kontakta sin vän något mer.
Nu har du postat ett brev. Bra.
Gå bara inte och hoppas på svar för det kanske du aldrig får utan se det hela som att du nu har förklarat dig. Mer kan du inte göra och bollen ligger hos henne.
/Maria
Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.
#14 Jag har varit med om personer som har varit för mycket på och det gör bara att jag respekterar dem mindre och vill verkligen inte ha något med dem att göra. Ett exempel är mitt ex som i över ett år höll på att nu som då försöka få kontakt med mig på olika sätt. Det är inte uppskattat på något sätt att fortsättningsvis bli kontaktad på olika sätt från en person man försöker ignorera.
Jag tycker inte att det är ok. Om ts vän vill ta kontakt så får hon göra det på eget iniatitiv, utan påtryckningar från ts. Det är dock min åsikt. =/
#16 Jo men du vet faktiskt inte hur TS vän kommer reagera du har bara beskrivit dina egna upplevelser jag förstår att ts vän ignorerar henne och jag tycker själv att ts bör sluta ta kontakt och låta sin vän bestämma själv om hon vill vara vän eller ej men fortfarande tycker jag att ett brev kan vara som en slags sista försök att få kontakt vill inte ts vän ens läsa brevet kan hon väl slänga det? större problem än så är det inte.
#17 Därför säger jag att det är min åsikt. Det kan hända att det ordnar sig men det är inte särskilt troligt om hon inte har velat ha kontakt sedan mars?
Om någon visar tydligt att hon/han vill inte ha något att göra med en så borde man faktiskt acceptera läget och sluta irritera personen. Personen behöver inte säga uttryckligen: Håll dig borta från mig. Man borde fatta vad som gäller om personen inte hör av sig efter flera månader, trots ihärdiga försök.
Nej, jag personligen tycker att det är fel att även skicka ett brev. Jag tycker det är respektlöst och det var ju problemet från första början, ts var respektlös mot sin vän då hon berättade hennes hemlighet åt sin partner.
Ts har ringt otaliga gånger åt den här personen och det låter som om det har pågått sedan de slutade prata? Det är isåfall inte ok på något sätt och jag får mest obehagskänslor av alltihopa tyvärr.. =/
#18 Okej jag har vart med om en vän som jag inte haft kontakt med på väldigt länge då jag var arg på henne, men jag valde att svara henne efter flera månader på ett långt mejl. Så det är inte alla som tänker som du, jag tycker det var bra att hon skickade ett brev och som jag redan sagt därutöver är det nog bäst att inte ha någon mer kontakt utan att låta personen hon försöker få kontakt med göra ett val.
Till skillnad från Devya, tycker jag att det är bra att du #0 visar att du vill ha henne i ditt liv. Vissa personer som haft en svår uppväxt kan klippa band till nära ganska lätt om de tycker någon brutit tilliten, och de har inte lika mycket överseende heller då de vet att det kan hända igen..
Du verkar verkligen älska denna människa och då kanske ni trots allt kan hitta tillbaka till varandra igen, så det är bra att du försöker få kontakt med henne om du verkligen känner för det.
Sen är det ju upp till din vän att acceptera och gå vidare, även om det kan ta lite tid så finns det absolut möjligheter till det. Det är ju inte som att du gått och pratat bakom ryggen på henne eller så, du har "lastat ur dig" till din sambo om vad ni pratat om, och nu vet du ju vad du inte ska lasta av dig vad gäller henne i fortsättningen, så försök håll henne kvar!
Du verkar vara en fin vän du med, TS !
Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Det är väldigt individuellt hur man upplever det när någon "anstränger sig för att få komma in i ens liv". Jag har bara upplevt det en gång och då var det min halvsyster som jag inte hade haft kontakt med tidigare som var väldigt "på" och skickade sms, medelande på FB och ringde hela tiden trotts att jag sagt till henne att jag behövde ta det långsamt och att hon stressade mig. Det slutade med att jag helt sa upp kontakten för att jag inte orkade med det tillslut.
Kanske behöver din vän den här tiden för att själv bearbeta sina känslor kring det som hänt. När första besvikelsen lagt sig så kanske hon kände sig lite vilsen och ville hitta fotfästet själv inann hon tog kontakt. Då kan man uppleva det som att man blir jagad när den personen man försöker reda ut sina känslor kring inte låter en vara i fred och man blir mer irriterad trotts att man vet att de egentligen gör det av välvilja.