Annons:
Etikettsvartsjuka
Läst 2006 ggr
[majatengdelius]
8/24/15, 3:38 PM

Svartsjuka, utan anledning?

Hejsan!

Nu finns det ju säkert Gud vet hur många trådar om svartsjuka här. Men tyvärr så är det ju oftast så att svartsjuka går hand i hand med relationer (tyvärr. Jag tror att vi i de flesta fall inte kan påverka våra känslor…)

Här kommer i alla fall ett till inlägg om det omtalade ämnet ;)

Jag har varit med min pojkvän i snart 8 månader. Det klickade direkt, vi är perfekta för varandra, och även om vi har 'varit bekanta' i några år så är det inte förrän i slutet av förra året som det verkligen tände till.

Jag har väldigt lätt för att bli svartsjuk, och jag tror att det till stor del beror på mina tidigare förhållanden som jag oftast blivit ganska så hjärtekrossad av.

Jag har förklarat detta för min pojkvän, och han menar att han varit med av liknande upplevelser och tagit stryk av det han med.

Hur som helst… Ett par månader efter att vi 'officiellt' blivit ett par så gjorde jag någonting som jag hade lovat mig själv att inte göra; jag smygtittade på hans telefon. Jag vet av erfarenhet att det ofta skapar mer problem än lösningar, men jag hade märkt i någon vecka innan att han frenetiskt skrivit med någon på chatten på facebook, och när jag var i närheten så la han telefonen upp och ner eller i ett annat rum. Eller stängde av ljudet, helt enkelt.

Hur som helst. Jag såg att det var hans ex han hade suttit och skrivit med. Jag vet också att de har suttit och skickat bilder till varandra (hon på sina ben och lår i ett badkar, t ex), planerat att de ska ta en kopp kaffe, eventuellt ska åka på roadtrip till Umeå osv (om inte jag hade kunnat följa med, vill säga. Tror dock inte att han skulle berätta för mig att han tog med sig henne isf…)

Jag gick och funderade och var näst intill förtvivlad över det här i en veckas tid. Till slut så konfronterade jag honom om detta. Han erkände att de brukade prata med varandra, men blånekade in i det sista om VAD de hade skrivit ( han visste inte om att jag hade sett konversationen, jag sa att jag hade fått reda på det från en kompis)

Jag bad om att få se vad de hade skrivit med varandra på facebook, men då hade han helt plötsligt glömt sitt lösenord för att logga in ( jo tjena, han loggar in flera gånger om dagen -.- ). När han väl kommit in så var konversationen borttagen, såklart.

Jag sa att jag hade sett utdrag ur konversationen, och det var först när jag tog upp varenda liten detalj som han faktiskt erkände. Men det tog ju också flera dagar…

Han har många gånger fått höra hur jobbigt jag fortfarande tycker att det är. Jag fick ett sms, 'Glad midsommar' från mitt ex när vi var och firade hos en vän, och när min pojkvän såg att jag skrev 'Detsamma!' så blev det ju bråk resten av kvällen.

Det här med hans ex… Det känns som att jag håller på att bli tokig. Jag tror inte att de hade släppt varandra när han och jag började träffas, och jag tror att de egentligen ville ha kvar kontakten. Hon har också ny pojkvän, men det verkade ju inte spela någon roll.

Jag kanske inte nämnde det innan, men deras kontakt bestod ju också av sms, långa ( läs låååånga ) telefonsamtal mitt i nätterna och gud vet vilka bilder på Snapchat.

Jag kontrollerar varje dag om de tagit upp någon kontakt på facebook eller andra sociala sidor, och det känns som att det här kommer att driva mig till vansinne.

Jag har pratat med honom jag vet inte hur många gånger om det här.

Jag kan inte tänka mig att vara utan honom överhuvudtaget, bara en vecka utan honom skulle hinna göra mig smått deprimerad, haha.

Älskar honom något så fruktansvärt. Men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna släppa det här…

Jag behöver väl råd, helt enkelt. Har ni varit med om något liknande, och har ni lyckats släppa det?

Annons:
BlueAmazon
8/24/15, 4:09 PM
#1

Känner igen mig. Och som du säger situationen är svår, och man vet inte vad man ska göra. Har haft samma problem, MÅÅNGA gånger. Men det är så här…inget, alltså inget ska betyda mer för dig än vad ditt välmående ska göra! Kan han inte erkänna, och till och med kanske helt vill undvika ämnet, är det dags att inse att han inte är färdig med sitt ex, Känslor kan väldigt mycket väl lura ens hjärna på gott och ont. I det här fallet tror jag att han tror att han gått vidare, och han vet att han har dig, MEN han kan inte släppa "frestelsen" att skriva med henne för att han inte riktigt vet vad han känner och inte känner i det stora hela. Alltså hjärnan och kroppen spelar han ett spratt han inte själv vet om. Förmodligen svarar hon honom för att hon gillat att sola sig i glansen och få uppmärksamhet. Även från hennes sida låter det som att "frestelsen" att tämja på gränserna lockar. Hon leker nog en lek som hon själv inte inser på ytan, och din pojkvän är mitt uppe i spelet. Svårt att förklara, men jag försökte så gott jag kunde. Älskar man någon ska man inte skriva och skicka bilder till någon om partnern sagt nej, får då är det tydligt att denna "frestelsen/viljan" är större att prova gränserna men ändå vara i ett tryggt förhållande som man alltid kan falla tillbaka till, större än respekten till sin nuvarande partner. Och det är fel! Du borde prata med honom, och accepterar han inte det, då vet du att han inte är redo för dig egentligen. Vill du ha någon att prata med så kan du snacka relationer och annat tjafs med mig! Ha en bra dag!

[Grädd]
8/24/15, 4:53 PM
#2

Jag förstår precis dina känslor. I mitt tidigare förhållande så var jag som du, jag var extremt svartsjuk och det blev bara värre och värre med att kolla sms, facebook osv. Jag mådde otroligt dåligt . Jag tror inte jag någonsin hade kunnat känna mig trygg och inte varit svartsjuk i mitt tidigare förhållande. Eller om han skulle börjat varit ärlig istället för att gång på gång ljuga eller undanhålla saker (behövde absolut inte vara något extremt utan småsaker) så hade jag troligtvis kunnat lita på honom. Men sen är det ju så att man märker ju (iaf jag) på minsta lilla sak som jag tycker är misstänksam och oftast när man väl sen kollar upp något så är det ju nästan 100% av fallen som magkänslan faktiskt varit helt rätt.

Bestäm dig om du vill ge det en chans trots att han sårat dig. Om han är villig att ändra sig och vara mer öppen mot dig och berätta saker som händer så att du kan känna dig trygg. Om du fortsätter märka saker som gör dig misstänksam och känslan av svartsjuka stannar kvar så skulle jag lämnat förhållandet. Det är inte värt att leva i ett förhållande där svartsjukan tar över och det är ingen av parterna som mår bra av det.

[Devya]
8/24/15, 7:29 PM
#3

Jag har gått igenom samma sak. Han är inte över henne helt klart. Upp till dig om du orkar med det här eller ej, men de kommer dock med största säkerhet att gå över gränsen vid något skede, då menar jag irl, om de inte redan har gjort det.

Jag känner igen det här beteendet alltför väl tyvärr.

[silkesnosen]
8/25/15, 6:12 AM
#4

Alltså ärligt talat det är osunt att kontrollera honom, sluta med det. Du litar inte på honom..det räcker som anledning för att du ska gå vidare. Folk älskar av de mest skilda anledningar, men det betyder inte att man ska vara kvar i något och känslan försvinner efter ett tag.

[Devya]
8/25/15, 10:15 AM
#5

#4 Det är verkligen osunt. Jag tänker mest på ts och att hon kommer att må så otroligt dåligt i längden av det här förhållandet. Om man inte kan sluta kontrollera sin partner så kommer man aldrig att kunna slappna av och må bra.

Upp till toppen
Annons: