Annons:
Etikettfamilj
Läst 2496 ggr
[candy_suki]
2015-08-26 21:24

Hantera Beteende (Svårt)

Jag har en problem. Föräldrarna är inte så bra med tekniska saker som t.e.x datorn och mobiler ni vet.. Oftast fråga de mig och min syster om datorn/mobil så ibland förklara jag ordentlig och lugn men oftast så höjer jag rösten liksom "Kan du inte?!" När de fråga en typ "Vart ligger miniräknaren i mobilen?" Så bli jag lite …vet inte….men jag bruka alltid säga "På logisk sätt, vad tror du miniräknaren skulle lägga?" Det är inte bara jag som är otrevlig när något vet mindre än mig. (Min syster,pappa) Jag tror att jag har fått det genom gener från pappa…han bete sig också så när han vet något vi inte vet….jag vet liksom inte hur jag ska kontrollera mina beteende….har ni tips? Lugn om ni inte har tips, jag vill bara skriva lite så :3 Jag är inte vuxen bara så ni vet så jag måste lära mig om att hantera

Annons:
Maria
2015-08-27 09:12
#1

Jag är 53 år och vår son är nu 31.

Sedan datorer kom in i våra liv så har han gjort rasande framsteg och jobbar idag med datorer medan jag och min man försökt hänga med så gott det går.

Nu är vår son oerhört pedagogisk och varje gång han har visat något nytt så har jag fått utföra det. Han frågar alltid innan precis som du beskriver, "vad tror du?" Jag får så att säga logiskt testa mig fram.

Vi har pratat om det här men han tycker bara att det är kul att vi kan det grundläggande för det underlättar ju vårt förhållande också när man kan skicka bilder, maila, sms, mms, Skypa och så vidare.

Jag tror också att det är ett personlighetsdrag men att du mycket väl kan träna dig i att få mer tålamod. Tänk på att det gynnar dig själv också med att ha föräldrar som är någotsånär "uppdaterade".

Vår son är stolt över att vi "hänger" med som han säger😉 och det är ju helt och håller hans förtjänst så det är en "win-win" situation.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

[fia85]
2015-08-27 14:52
#2

Kanske du upplever att de inte försöker själva först? Utan kanske känner dig lite överkörd, så kanske inte hela problemet ligger hos dig utan hur de frågar och om de verkar som att de själva först försökt lösa problemet men sedan inte kan?

[candy_suki]
2015-08-27 22:17
#3

#1 Ibland känner jag mig dålig när mamma säger till mig att jag höjer min röst som om jag är mycket arg på henne och det kan jag hålla med om ibland, det blir svårt att se hur man är när man inte kan se sig själv genom en kamera om ni förstå vad jag menar :) Hur kan man öva upp tålamodet? Jag har inte så mycket tålamod när det gäller nästan allt….jag vill bara slänga ner mobilen när den är segt, men det gör jag inte såklart (jag behöver ju den). Eller så vill jag påbörjade en project och orka inte försätta efter 50% :/ Men nu när jag vet att jag har dålig humör ska jag försöka ändra på det :) #2 Ja, de försöker nästan aldrig själva. Som t.e.x jag sa så frågade mamma efter vad miniräknaren lag då sa jag ju att hon ska tänka logisk men så säger hon "jag hittar ju inte?" Men hon slump kollade bara mobilen, det är det som stör mig ibland. Man kolla slumässigt sen säger man att man inte hitta saker :/

Skogshumblan
2015-08-28 08:31
#4

Låter som att du gott kan säga att du är som där mot dig så ni tillsammmans får öva era tålamod. Kämpa och lycka till du fixar tålamodsgrejen.

/ Skogshumblan

Medarbetare på tarot och healing.

"I am not what happens to me, I am what I choose to be" Carl Jung.

Ebolaa
2015-08-28 09:33
#5

Hej! #0 Candy_suki !

Man får väl säga att ert beteende bottnar i lite dålig impulskontroll, eftersdom ni bara måste säga det som stör er. Det är klart att det är svårare att förändra sig i en miljö där samma beteende finns i och där du kommer bli bemött på ett sätt som du inte vill bli bemött på, men samtidigt kanske det smittar av sig om någon i er familj börjar bli lite mer tillmötesgående och öppna mot varandra :)

Du kan ju bara utgå ifrån dig själv, så börja med att ändra ditt "tänk" och din attityd genom att försöka ändra uppfattning om varför vissa i din omgivning gör som de gör, den "bakomliggande orsaken" till att exempelvis din mamma har svårt att lära sig mobilen.. Försök respektera att hon helt enkelt inte är intresserad och förmodligen också i fortsättningen alltid kommer behöva ha lite hjälp med den från din sida. Och innan du öppnar munnen för svar på tal så säg antingen bara svaret som du också sitter inne på, och försök svara i n lugn ton. Det är ju inte hälsosamt att hela tiden hacka på varandra liksom :)

Det handlar om en ömsesidig respekt för varandras egenheter  och att lära sig att det är okej att inte vara fulländad. När du okcså blir bemött av samma beteende skulle jag tipsa om "Jag-budskap". Genom dem lär du dig att bara utgå ifrån dig själv och att sluta hacka på andra.. Ett Jag-buskap låter såhär: "När du svarar sådär så låter det som att du tycker jag är dum eller dålig, kan du snälla bara svara på min fråga? Något som man vanligen använder och som man hellst inte ska använda är "Du-budskap", vilket innebär att du säger "Du är dum i huvuvdet" eller "Du fattar ju inget.." Då definierar man den andre personen uifrån en enstaka händelse, och det är inge chysst, men vi gör det ändå när vi blir upprörda..

Sen kanske saker och ting ändras om du säger under en  middag att du önskar att ni alla skulle försöka att ha en lite bättre ton, bara för att det skulle kännas bättre i kommunikationen, och för stressnivån :P

Ciao

Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.

[candy_suki]
2015-08-28 16:50
#6

#4 Japp, det ska jag göra 🙂 Tack så mycket!

#5 Den där med Jag-budskap har jag aldrig tänkt på och det låter som en jätte bra tips! Jag ska försöka med tålamodet, hur jag prata och inte hacka på andra. Tack så jätte mycket för det du skrev! Du gav så mig mycket tankar på hur jag ska göra och tack för att du ägna din tid åt den här! 🙂

Annons:
LinaLj
2015-08-28 17:15
#7

Min mamma är 76 år men är riktigt duktig på dator och läsplatta. Men ibland så dyker det upp saker som hon inte alls fixar och då ringer hon mig. Och för mig så är det ofta lätta saker för mig. Ofta tar det dessutom 5-8 gånger innan hon lär sig att göra det helt själv.

Bara detta med att ladda ner böcker på datorn och sedan ladda över dem till läsplattan höll på att göra mig nipprig. Hon ringde mig nog tre gånger i veckan i fyra fem veckors tid för att fråga hur det nu var man gjorde. Men hur irriterad jag än blir så försöker jag tänka på att det faktiskt är lika jobbigt för henne att inte komma ihåg.

En gång i tiden försökte jag med "du får väll pröva dig fram". Det var 1995 och jag hade precis skaffat mig min första dator med windows95. Jag var så stolt för jag hade dessutom sparat ihop till en canon färgskrivare till (jag var bara 13 år). Mamma ville lära sig använda datorn och jag visade henne de enklaste sakerna och efter ett tag så var det något hon ville göra som hon inte mindes hur man gjorde och ropade på mig. Tonåring som man var så ropade jag att hon skulle prova själv. Det gick 10 min och så ropade hon att något var fel. Min underbara mamma hade lyckats, på något vis, att radera hela hårddisken. Japp det var första och enda gången jag yttrade orden "du kan väll prova själv" i samband med min mamma och datorer. 😃

Jag kan säga att min erfarenhet med min mamma var väldigt bra att ha i bagaget när jag arbetade på datorsupport. Ofta får man klagomål att man använder för mycket teknikspråk när man ska hjälpa någon, jag hade aldrig det problemet.

Mina råd är:

Låt dem alltid göra saken själv, du kan berätta hur de ska göra det men de måste fysiskt göra det. Det fastnar mycket bättre i hjärnan när man gör än när man tittar på.

Finns det flera sätt att göra en sak så välj det enklaste och håll dig till den förklaringen. Det är ingen ide att försöka lära dem alla sätten som man sparar ett dokument, välj ett och var konsekvent.

När du känner att du blir irriterad så ta en minut och sucka lite för dig själv och låt dig själv tänka att "jösses inte nu igen". Ta sedan ett djupt andetag och försök att släppa det och istället hitta det bästa sättet att lära dem hur man gör så kommer de fråga om hjälp allt mindre eftersom de kan mer.

Ria74
2015-08-28 18:24
#8

Mina föräldrar är 65 och 72 och det där med dator och telefon är svårt tycker dom. Mamma klarar sin telefon och lite basicsaker på datorn medan papp lyckas med allt möjligt otroligt när han håller på med datorn. Dom enklaste sakerna har jag skrivit ned hur man gör i punktform som ligger bredvid datorn så slipper dom fråga varje gång. Man får försöka minnas att det säkert är lika jobbigt för dom att inte kunna som för mig att visa för sjuhundrafemtiotolfte gången.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

[candy_suki]
2015-08-29 10:58
#9

#7 När jag var lite typ 8-9 år var jag också mycket dålig på tekniska saker eftersom vår datorn var på engelska och min engelska inte var så bra så tryckte jag på allt och liksom testade allt och jag tror att det var jag som gjorde att våran stationär blev ''infektera'' och då lärde jag mig min misstag, sök alltid på google o.s.v så ibland tycker jag att det är självklar att föräldrar ska försöka själva först sen är ok att fråga mig när de inte kan. 

Igår frågade mamma om google play grejer, det kom ett alternativ upp om credit o.s.v och direkt frågade hon mig ''vad är den här för något?'' Då sa jag ''läs först innan du fråga mig'' Då läste hon och förstod inte, jag orkade inte förklara eftersom det är ingen viktig att kunna då sa jag kort ''det är när man ska köpa en app o.s.v ….tryck bara skip'' då gjorde hon det.

Mamma har faktiskt blivit mycket bättre på tekniska saker bara att processen tar lite längre tid! :) 

Jag förstå att det tar längre tid för föräldrarna att lära sig nya saker och jag ska försöka ändra på min beteende som sagt. 

Jag ska låta de göra själva, mamma har sagt att vi bara ta mobilen ifrån henne och gör allt åt henne vilket gör att hon inte kan lära sig, så nu har vi börjat låta de göra allt själva :) 

Tack så mycket! 

#8 Pappa kan enklar saker i datorn eller han använder bara datorn för att se på film och nyheter men när det kommer ut något annat vet han inte hur han ska göra, göra lista behövs det inte  :) Tack så mycket!!

[candy_suki]
2015-08-29 14:59
#10

Bråkte med mamma igen, den här gånger var det faktiskt inte jag. Hon ville veta hur mycket utrymme hon har kvar på sin mobil, då jag sa först till inställningen sen kan du försöka själv. Sen sa hon, i display? vilken? vilken? Då jag sa ''har display med utrymme och göra? Nej, gå till nästa'' Sen sa hon men vilken är det? Jag vet ju inte?! då sa jag  ''tänk något som har med utrymme och göra, men hon förstod inte så jag sa ''där'' Storage (hon har det på engelska).

Då sa hon ''men du kan inte göra så varje gång, säg att jag ska försöka själv. Om jag var vilse skulle du låta mig hitta ut själv eller hjälpa mig? Det är samma sak. Då sa jag ''Men ingen lärde mig, jag var också dålig men lärde mig själv, kan jag så kan du'' Så svarade hon ''Men jag är inte ung längre ,jag vet ingenting, du borde lära mig första gången och om jag fråga dig igen och du bli arg är det ok, för alla blir arga när man fråga samma fråga flera gånger.'' 

Men :c när jag säga snällt ''testa själv först'' så bli hon lite irritera och säger HUR? Det går inte att säga ''testa själv'' till henne :( 

Jag vill ju att hon ska testa själv först men så bli hon arg när jag säger så…

Maria
2015-08-29 15:05
#11

När min son visar mig så säger han "testa själv" men han sitter ändå bredvid och när han ser att jag är riktigt ute och surrar så hjälper han och så gör vi om det.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

LinaLj
2015-08-29 19:22
#12

#10 Problemet med "försök själv först" är att personen måste ha en aning om vad de letar efter. Du och jag tycker att det är väldigt logiskt att lagring är dit man går för att få reda på hur mycket utrymme man har kvar. Men logik bygger på att man har en grundläggande förståelse för vad man ska vara logisk om.

Det är som att ge en matematisk ekvation med x och y till någon som går i fyran. Det är fullt möjligt att lösa den logiskt, men de har inte förkunskapen för att se logiken.

Då är det bättre att första gången visa och förklara och sedan andra gången så får de försöka klara det själva med stöttning och så vidare.

[candy_suki]
2015-08-29 22:21
#13

#11 Jaha! Jag bruka också sitta bredvid och kolla på när hon testa själv… #12 Nu förstå jag varför hon blev så arg…då ska jag visa henne första gången. Jag förställde mig att jag gick i 4an någon frågade om ekvation och blev förvirrar personen blev arg…jaa jag kanske inte riktigt förstå hur det känns för mamma men på ett ungefär…tack så jätte mycket! Jag ska ändra på det!

Annons:
Upp till toppen
Annons: