Annons:
Etikettförhållande
Läst 5895 ggr
Lumiki
10/1/15, 8:22 AM

Vill inte förlova/gifta sig, lämna?

Hejsan. Jag har lite funderingar. Saken är den att jag och min sambo sen 3 år har lite olika framtidsplaner. Han vill inte gifta sig då han tycker det är onödigt och ser ingen mening med det. Jag å andra sidan vill och har det som plan i livet något som jag alltid drömt om mm. Jag kommer från en kristen familj. Mina föräldrar gifte sig när dom var runt 20 och deras föräldrar gjorde desamma och deras dessförinnan samma. Och har självklart hållt ihop hela livet utan skillsmässor osv. Det är alltså det jag är uppväxt med, Giftemål för mig är något av de finaste som finns. Jag har gått och väntat på min sambo i ca 1 år att han skall fria men det kommer lixom aldrig. Vilket har gjort att jag börjat känna mig osäker på hans känslor mot mig. Jag har försökt prata med han flera gånger och förklarat hur jag känner mm men han är inte direkt en sån som pratar tillbaka. Så häromdan brast de lite för mig så vi bråkade. Och fick han att tillslut säga och berätta vad han tycker. Han vill då aldrig gifta sig eller förlova sig eller något för han ser ingen mening med det. Vilket jag kanske kan förstå vart de kommer ifrån då hans föräldrar är skilda osv. Förklarade då ur min synvinkel och varför det är så stort för mig. Men det spelar ingen roll tycker han för han kommer inte ändra sig. Visst tänker jag då, jag kanske kan offra det då för hans skull. Men sen när vardagen rullar på, kommer jag på mig själv att gå och vara sur/besviken och känna att jag kommer vara de resten av livet trots att jag verkligen försöker att lägga bort det. Borde jag tänka på refrängen med min sambo? Vill inte vakna upp en dag och ångra mig.

Annons:
Halvdansken
10/1/15, 8:40 AM
#1

Bortsett från just denna frågan, hur är det i övrigt mellan er? Är det viktigaste för dig att ha en ring på fingert, eller ett bra förhållande?

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Lumiki
10/1/15, 8:54 AM
#2

Det är väl bra egentligen, förutom att problemen vi har är väl att han har svårt att prata om och visa känslor. Det är det jag menar, jag vill ju såklart ha ett bra förhållande och vill kunna välja bort mina egna planer om Giftemål osv, men jag kan inte hjälpa vart mina tankar och känslor går och att i grund och botten så går jag och är ledsen för att han verkligen inte vill. Och känns som om det kommer förstöra förhållandet i längden.

MinnaJosefin
10/1/15, 8:58 AM
#3

Håller med Halvdansken, är det viktigare med en ring på fingret än ett bra förhållande? Jag förstår att detta är viktigt för dig, men för din sambo är det lika viktigt för han att han inte vill gifta sig, och det måste han få känna utan att du kanske stressar han med giftermål. 3 år är heller inte så lång tid (tycker jag), det kanske kommer eller han kommer kanske känna annorlunda om några år. Men i nuläget får du ställa in dig på att han inte vill och då tänka "vad är viktigast? Att få vara med denna mannen men kanske inte få gifta mig? Eller lämna relationen för att i framtiden träffa någon annan som jag kan gifta mig med?" Det handlar ju enbart om hur pass viktigt detta är för dig, hur viktig han är och det känner ju bara du:)

Tjeja
10/1/15, 9:02 AM
#4

Men om du för ett ögonblick glömmer bort vad du vill ha och vad du tror vore möjligt att åstadkomma i er relation och istället fokuserar på det du faktiskt har just nu som om ni redan vore gifta.

Hur är och känns er relation i så fall just nu ? Är det ett liv du vill fortsätta leva med honom? Trivs du i relationen i övrigt som det är just nu? Står du ut med att leva med en man som har svårt att visa sina känslor o s v så som han är just nu? Tänk dig att han alltid kommer att vara lika dan. Är er relation tillfredsställande nog som den är just nu eller behövs det någon förändring för att du ska orka fortsätta leva lika dant med honom i åratal framöver?

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

OlgaMaria
10/1/15, 9:41 AM
#5

Har skickat PM till dig :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Sarah
10/1/15, 10:02 AM
#6

För oss som inte ser giftemål som ngt nödvändigt, så har det ingen påverkan på känslorna. Tro inte att han tycker mindre om dig pga att han inte vill gifta sig. De två hänger inte ihop. Inget kommer förändras mellan er om ni gifter er. Relationen kommer varken bli bättre eller sämre. Ha det i åtanke när du tar ditt beslut och lycka till.

Annons:
Sarah
10/1/15, 10:04 AM
#7

Men, jag kan väl tycka att den det är viktigast för borde få sin känsla respekterad. Om han inte är beredd att lyssna på dig och inte ens kan tänka sig att överväga giftemål, fast att det är så viktigt för dig, då är han kanske inte en kille att satsa på.

[Ruffsetuss]
10/1/15, 10:07 AM
#8

Kan du leva med att han inte vill fördjupa förhållandet på det sätt som är viktigt för dig , eller blir det till bitterhet ?

Gaara
10/1/15, 10:26 AM
#9

Alltså. Ni kanske har ett bra förhållande, men era drömmar går inte ihop. Jag tycker inte du ska tumma på din lycka bara för att ni har ett ok förhållande. Jag lyckades övertala mitt ex till att förlova sig med mig. Blev inte alls romantiskt som jag ville då han inte alls är romantiskt lagd och egentligen inte ville förlova sig. Ett giftermål skulle aldrig bli av. Varje gång jag frågade om han ville gifta sig med mig så svarade han "Kanske" bara för att han inte ville göra mig sur genom att säga nej, fast han sagt nej förut och inte ville gifta sig. Vårt förhållande var ok och vi älskade varandra men var sjukt olika. Vilket jag insåg när jag blev vän med min nuvarande kille. Jag insåg plötsligt att alla mina drömmar kunde bli verklighet och att jag kunde bli lycklig på riktigt, men inte tillsammans med killen jag då var tillsammans med. (Detta handlade dock om mer än bara förlovning och bröllop, utan om att kunna köpa hus i framtiden och att faktiskt leva livet, göra saker även på vardagar osv) Så jag gjorde slut med honom (Vi var tillsammans i lite över 5 år men bodde aldrig ihop pga att han blev allergisk mot min katt) 

Efter det rullade det på med min vän som snabbt blev min pojkvän och efter 6 officiella månader tillsammans blev min sambo. Jag som trodde jag aldrig skulle bo med någon igen. (Var sambo i mitt första förhållande, min andra kille hade jag aldrig någonsin tillåtit att bo här och nu bor jag med mitt livs kärlek) Inget har känts så naturligt eller rätt som att bo med mitt livs kärlek.

Så till saken. Hans ex som är kristen tyckte så klart det var väldigt viktigt att förlova sig och gifta sig. Min kille hade sagt till henne att han inte var intresserad av sånt och att en förlovning inte skulle komma på tal innan de varit sambos i alla fall. Men han ville absolut inte gifta sig, för han tyckte inte det var viktigt alls. De hade distansförhållande och han hade alltid sagt att han inte ville flytta här ifrån och hon hade påstått att hon skulle flytta med tiden, men sedan insåg han att hon inte ville det och tillslut så gjorde hon slut. I alla fall. Killen som inte var intresserad av att gifta sig träffade mig, vi pratade löst om det där, just angående vad hans ex hade velat och jag sa vad jag ville. Sedan blev vi tillsammans och han förvånades över hur han ändrat sin åsikt till det där, det finns inget han hellre vill än att jag ska bli hans fru och bära hans efternamn i framtiden. Precis som att jag som aldrig skulle bli sambo igen, sa åt honom redan när vi bara var vänner att han borde flytta in här. Ibland träffar man den där som allt känns så värt för, som får en att ändra på allt man någonsin tänkt sig. Jag t.ex har aldrig velat ha barn, tills nu när jag är tillsammans med min sambo. Jag ser det nu som en självklarhet att vi skaffar barn efter bröllopet. :)

Man kan ha ett bra förhållande med många, men med ett fåtal kan man få sitt drömliv. Vill du verkligen offra dina drömmar och din lycka för någon som inte vill detsamma som du, bara för att ni har det helt ok tillsammans? Det verkar ju ändå vara en väldigt viktig grej för dig det här med att bli gift. :) Fundera över det där. Jag tycker inte man ska offra sin lycka när man bara lever en gång. Bättre finna någon som delar samma drömmar som en själv. :)

[Forest]
10/1/15, 11:05 AM
#10

Hur gammal är du ts? Jag tycker inte man ska ha press på en partner som verkligen sagt nej, är det så att du verkligen vill gifta dig så har du två alternativ antingen väntar du ut din sambo eller går vidare i livet. 

Nyfiken frågor ts att skaffa barn är betydligt större för många (än att gifta sig) Hur ser din sambo på barn är detta något ni pratat om? 

Har ni några framtids planer på erat förhållande?

Rita-S
10/1/15, 11:52 AM
#11

Du kan inte tvinga honom att gifta sig. Han kan inte förvänta att du skall ge släpp på en viktig viktig livsdröm. 

Din fråga till dig själv är inte skall du lämna eller vänta. 
Din fråga borde vara: är det jag har så fantastisk att jag är beredd att stanna UTAN giftemål, ja eller nej. 

Har du det fantastisk med honom? Är han ansvarstagande? Vill han ha barn och en framtid? Eller flyr han från sådana fråger med?

Hur viktig är just giftemålet för dig? Det är nog en livsdröm för många att giftas, gärna i en romantisk seremoni, men frågan är: är det så viktig att du inte kan leva utan det alls? är det så viktig att du är beredd att vräka ett annars fantastisk förhållande bara för att du inte får ring på fingret?

Om ditt svar på frågan är: Nej det är inte så fantastisk att jag är  beredd att stanna utan giftemål så kan jag lova dig det kommer inte bli fantastisk MED giftemål heller. Om förhållandet inte är bra kommer inte giftemål ändra på det. Om det ända som fattas för din del är giftemål och du tvingar genom det sitter du i stället med en kille som inte mår bra i förhållandet i stället för dig. Så får det inte heller vara. Som flera har sagt: Att inte vilja gifta sig är inte det samma som att inte älska djupt och innerligen. Som fler sagt har det inget med varandra att göra. För några går djup kärlek hand i hand med giftemål. För andra är giftemål en total ovesentlighet som inte har något med känslorna att göra. Det lär du inte behöva tveka på: han älskar dig nog lika högt som du älskar han, även utan att vilja giftas. 

Om han totalvägrar giftemål nu KAN han ändra mening med tiden. Det är bara du som kan bestämma om du har det så bra med honom att du kan vänta ut om han ändrar mening, medveten att du då kanske väntar utan någon garanti att han kommer ändra sig. Ingen kan veta.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Lumiki
10/1/15, 11:54 AM
#12

Hejja vilka många svar <3 Kul med många olika åsikter som får en att fundera! Gaara: tack för ditt ärliga svar. Det är just så som jag sitter och tänker. Att han vill inte gifta sig och har inte hela den drömmen jag har… än! Men att vi kanske inte är rätt för varandra och om han skulle träffa någon annan så kanske han plötsligt ser de som en självklarhet att de ska gifta sig. Vilket är en av de sakerna jag är rädd för att han inte vill gift sig… med mig fast han inte vet om de än. Och frågan om barn som någon ställde. Han vill ha barn, gärna nu och vill att jag tar ut min p-stav. Så han är ju inte rädd att ta ett kliv framåt om man säger så. Men i min plan så är giftemål/förlovning en väldigt mycket mindre grej än att skaffa barn. Rörigt det blev men som sagt vi har ett bra förhållande men eftersom vi ser så olika i detta ämne börjar man ju överanalysera och tänka på allt. Man är ju rädd att ångra sig när halva livet har gått.

LinaLj
10/1/15, 12:31 PM
#13

Det är ju väldigt svårt om båda har så vitt skilda åsikter om en så stor del av livet. Det är en sådan sak som det är väldigt svårt att kompromissa om. Det som är viktigt är ju att båda två inte fortsätter förhållande "för han/hon kanske ändrar sig i framtiden" utan känner man att man vill fortsätta trotts att man inte har samma mål så är det viktigt att man accepterar att det är så här det kommer att var.

Det handlar om att väga det som är viktigast för dig. Är det så viktigt för dig att gifta dig så att du känner att om säg 10 år så kommer du fortfarande att hoppas på att han ska fria så kanske det inte är rätt förhållande för dig. Och det är inte fel att erkänna det. Vi har olika prioriteringar i livet. Det är okej att ha krav, drömmar och förhoppningar på sitt förhållande och det är okej att lämna förhållandet om man känner att att man inte får ut det man vill/behöver av det.

Mina vänner tycker jag är "petig" som vägrar att bli ihop med någon som inte kan tänka sig att leva på landet. Men faktum är att jag har provat att bo i stan och jag vantrivs och om jag då träffar någon som känner likadant för landet så vill inte jag tvinga ut honom hit precis lika lite som jag vill tvingas bo i stan. Så då blir det ju att leva som särbo och jag vet inte om jag skulle vilja göra det resten av livet.

Annons:
Dumpuck
10/1/15, 1:21 PM
#14

Jag vill inte gifta mig, förstår inte heller vitsen med det. Att andra vill det respekterar jag fullt ut dock, men jag vill bara påpeka det att bara för att han inte vill gifta sig så betyder det inte att han inte tycker om dig.
Så de tankarna tycker jag du kan slå bort.
Skulle så ändå vara fallet så kommer han nog inte få mer känslor bara för att det skrivs på papper och han får en ring på fingret. Och skulle så ändå vara fallet, att hans känslor inte riktigt finns där, då är det nog vilket fall inte menat att hända.
Jag vill dock tro att han är vuxen nog att gå ifrån ett förhållande om det är känslorna som tryter, därför säger jag också att han säkerligen har känslor men att han helt enkelt inte vill gifta sig.
Så där ligger det på dig att avgöra vad som är viktigast, du verkar ändå lycklig i ditt förhållande eftersom du gärna vill gifta dig med honom - så ställer samma fråga som #1, vad är viktigast, ett ring på fingret eller ett bra förhållande?
Är det Du som vill gifta dig eller är det något du intalar dig för att det alltid varit så i din familj? Menar absolut ingenting här, men jag vet att man gärna intalar sig saker så pass att man tror på dom själv när det egentligen grundar sig i annat.

Att han vill ha barn betyder inte att han lika gärna också kan gifta sig, att du anser att det är en mindre sak med giftermål innebär inte att han gör det. Att argumentera/jämföra sådär kommer inte leda någon annanstans än osämja och bråk - ni måste acceptera varandra och därmed acceptera varandras eventuella olika viljor! Så här tycker jag som så, acceptera att han inte vill gifta sig och lev i ett ändå lyckligt förhållande där ni kanske också skaffar barn, eller lämna honom och hitta någon som är villig att både gifta sig och skaffa barn.
Du kan inte tvinga honom till att gifta sig likväl som han inte kan tvinga dig till att skaffa barn.

Vanja
10/1/15, 4:18 PM
#15

Jag vill gifta mig, eller jag ville gifta mig. Men min sambo vill inte det. 

Vi har ett underbart förhållande utöver detta och därför har jag accepterat att vi aldrig kommer att gifta oss. Och jag ger lätt upp den biten om det betyder att jag får spendera resten av mitt liv med min sambo utan papper på att vi är tillsammans. 

Men sen är det inte säkert att jag kände lika starkt för giftermål som du gör. 

Men du får kanske väga lite på detta, är det värt att gå vidare med livet utan din kille så att du kan hitta någon som delar samma dröm, eller är det värt att släppa din dröm och sen kanske spendera resten av ditt liv med din kille utan att ni är gifta? 

Jag tror att giftermål inte alltid betyder att man kommer vara tillsammans för alltid, det är aldrig en garanti. Ett tecken på att man kommer vara tillsammans för alltid är dock ett fungerande, underbart förhållande.

/ Vanja 
Sajtvärd på Politik I Fokus. 

[Devya]
10/1/15, 6:20 PM
#16

Jag vill inte gifta mig men min pojkvän vill så det blir troligen så som han vill. Han har starka känslor om saken och jag själv kunde inte bry mig mindre. Äktenskap betyder ingenting för mig. Jag förstår inte hur ett papper kan ändra på saker och ting förutom det juridiska.

Om ni ska dock skaffa barn så kanske det vore lättare om ni gifter er pga de juridiska sakerna så det borde ni åtminstone kolla upp. Det är den enda anledningen till att jag skulle kunna tänka mig att gifta mig.

[Forest]
10/1/15, 6:35 PM
#17

12. Jag har själv många vänner som har föräldrar som skilt sig och jag har sett några verkligen hatar att ha två hem, föräldrarna inte alls kommer bra överens mm. Jag anser inte att gifta sig är större än skaffa barn, man binder sig mer med skaffa barn då man måste pratas vid för få det att funka med barn/en. Livet ut får man stå ut med se den andra vid olika tillfällen, så som barnbarnen döps/skolavslutningar mm Jag förstår dig ts det gör jag själv gift sen 10 år tillbaka och jag tycker det är tryggt och skönt att vara gift :)

Aleya
10/1/15, 6:38 PM
#18

Jag undrar mer om du vill göra detta för att det är något du verkligen vill eller om du tror att det ger dig en säkerhet = om du är gift så håller förhållandet för evigheters evighet? Tänkte när du beskriver hur det varit i föregående generationer gällande giftemål. Om ni nu känner så olika inför att gifta sig och du inte vill göra avkall och inte han heller, så hur ska ni kunna gå vidare? Du verkar ju redan förbittrad. Är det så du vill vara resten av livet?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Upp till toppen
Annons: