Vänskap

Jobbig vänskap

2016-01-04 12:30 #0 av: Therese

Jag har en barndomsvän.

Vi umgicks alltid som barn och vi var på samma plan, jag följde med till deras sommarställe, ja ni vet, en riktig vänskap.

När jag slutade åttan flyttade jag ifrån staden jag växte upp i och vi träffades sällan, tror det mattades av redan innan dess men det är lite luddigt.

Vi har försökt ta upp kontakten flera gånger sen 2008 men vännen har problem med bland annat depressioner och jag har försökt ta all skit. Helt plötsligt får man ett sms om att hon tagit bort mig som vän och inte vill ha kontakt. Eller så har jag reagerat fel någon gång enligt henne. Vi är väldigt olika.

De senaste tre åren har hon pendlat fram och tillbaka väldigt mycket. Jag har alltid förlåtit och tagit tillbaka, accepterat varenda gång hon ställer in när vi ska ses..

För kanske två år sen så hade jag varit ute utan min sambo och åkte hem själv, han var ute med sina kompisar och jag hade tråkigt och pratade med henne. Hon tyckte då att det var sjukt att jag inte åkte till min sambo (vi umgås var för sig ibland och vi behöver det) och sen så var han världens dummaste människa.. Hon hade inte ens träffat honom och hon trodde pga att jag inte ville störa hans kväll för att min kväll fick ett tråkigt slut så är han en elak pojkvän. Då blev jag arg och bet ifrån ordentligt. Sen kom ursäkterna och jag accepterade efter att hon bett min sambo om ursäkt.

Idag när jag vaknade hade jag ett långt meddelande om hur jag sårat henne och att hon tagit bort mig som vän på instagram och facebook men att vi ju kan prata via chatt. Då tackade jag för mig. Jag vet ju att ursäkterna kommer komma och jag vet inte vad jag ska göra.

Många undrar varför jag godtar och tar tillbaka men det är väl just det att det är en barndomsvän och jag tycker om henne. Men vi är sjukt olika.

Hur skulle ni göra? Jag får dåligt samvete också med tanke på depressionerna :/

Detta blev väldigt luddigt känns det som men jag ville få med en del men ändå inte allt.

Anmäl
2016-01-04 12:32 #1 av: Sommarek

Mår du inte bra av relationen ska den bort. Hennes depressioner är inte på ditt ansvar, även om det låter hårt.

Anmäl
2016-01-04 12:35 #2 av: Therese

Det är bara så svårt. Det brukar bli att hon ringer på min telefon tills jag svarar. En gång ringde hon från dolt nummer när jag sagt att jag inte vill prata med henne, då hade jag ett arbete som ringde från dolt nummer så jag var tvungen att svara.

Jag tror inte hon förstår hur hårt det tar på mig att hon tar bort vår vänskap gång på gång, eller som när hon säger att hon inte har några riktiga vänner kvar, jag verkar inte räknas.

Anmäl
2016-01-04 12:40 #3 av: Skorpion76

Håller med #1!  Om du klarar av det tycker jag att du kan försöka ställa henne empt väggen, men om inte det fungerar är det lika bra att bryta kontakten! Det låter hårt, men det är ändå bättre än att ha en vän som sårar dig. Om hon sårar dig är hon ingen riktig vän. Det vet jag eftersom jag också har haft en tjejkompis som var riktigt elak emot mig. 

 Energy Pethead
Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel

Sajtvärd för Nostalgi, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/

Anmäl
2016-01-04 12:42 #4 av: Sommarek

#2 Har du pratat med henne om att det är jobbigt för dig?

Anmäl
2016-01-04 12:46 #5 av: Therese

Jag har sagt till henne att jag tycker det är jobbigt. Flera gånger dessutom. Jag tror inte hon förstår det. Kan man förlora empatin av att isolera sig? Jag tror som sagt inte att hon gör något för att vara elak, men vad kan det vara?

Anmäl
2016-01-04 12:48 #6 av: Sommarek

Man kan vara självisk utan att vara medvetet elak. Tycker ändå du ska avsluta om du inte mår bra av det. Ringer hon får du väl förklara att du inte orkar med hennes slit-och-släng-vänskap och att hon får hitta någon annan att prata med.

Anmäl
2016-01-04 18:14 #7 av: Gaara

Hade själv en kompis som jag var väldigt tight med på gymnasiet som kämpade med depressioner och dålig självkänsla. Efter gymnasiet fick jag min första pojkvän och då kunde hon inte vara vän med mig längre för att hon mådde dåligt pga min lycka att ÄNTLIGEN ha fått kärlek. Så hon slutade prata helt med mig. Var bara jag som vägrade släppa taget. Följde hennes blogg hon hade osv. Sedan tog vi kontakt igen, jag berättade då om att jag var mitt uppe i ett triangeldrama och vi bestämde oss för att vi skulle ses nästa gång hon var i stan. Men nästa gång hon kom så sa hon aldrig att hon var här, det såg jag på en gemensam väns facebook efteråt. En en gång bröt hon kontakten med mig och jag följde henne i skuggorna. Hittade henne på facebook en dag, la till henne men trodde inte hon skulle acceptera. Men det gjorde hon. Men ca 4 dagar senare hade hon tagit bort mig igen. Jag skrev ett långt meddelande till henne och bad henne att i alla fall förklara varför, att jag förtjänade att veta. Efter 3 månader fick jag svar för att hon drömt att jag hade dött. Hon förklarade då att det var samma sak som sist. Hon kunde inte tåla min glädje över att jag hade en pojkvän. Sedan dess har jag låtit henne vara trots att jag ibland kikar in på hennes Facebook. Jag har svårt att släppa folk jag en gång haft bra minnen med. Men jag vet att jag endast gör illa mig själv om jag klänger mig fast vid vissa människor. Förra året rensade jag bort flera stycken personer ur mitt liv som jag hållit fast vid alldeles för länge trots att de bara gett mig sorg och smärta.

För att summera det hela. Det kommer antagligen aldrig bli bättre, gå vidare, för ditt eget bästa.

Anmäl
2016-01-05 19:26 #8 av: Therese

Som jag trodde började hon ringa igår, men jag fick hjälp med att spärra numret efter att vi sagt vad vi ville på sms.

Jag berättade innan för henne att det känns som att hon ser ner på mig och lite annat och fick till svar att om jag tror det så kan jag dra åt helvete för det skulle hon ju aldrig göra. Ändå ser jag hur hennes blick går uppifrån och ner när vi träffas, hon är mycket för märkeskläder och så, det är inte jag. En gång var hon hos mig och ville ha en kopp te så jag gjorde iordning en kopp te till henne. Som hon inte ens smakade på, och det kändes som att hon tycker jag är smutsig/äcklig.. Det var den andra och sista grejen jag berättade för henne som jag skulle dra åt helvete för.

Jag duschar så gott som dagligen och tvättar händerna säkert 20-30 gånger om dagen så min hygien är ju inte hemsk :(

Jag har nu spärrat både samtal och sms, för jag orkar verkligen inte längre. Känns som en slit och slängvara då hon pendlar från att vilja vara min vän till att inte vilja vara det ungefär en gång i månaden.

Tack för att ni "lyssnar" <3

Anmäl
2016-01-05 19:52 #10 av: Gaara

#8 Bra att du spärrat och blockat henne. Hon är inte värd din energi.

Anmäl
2016-01-05 20:32 #11 av: Therese

#9 Absolut men den passar nog ändå bra här också, den ligger ju i gruppen Vänskap :) Tack ändå!

#10 Ja, det känns väldigt skönt faktiskt.. Igår kom det fem sms, först ett långt och sen fyra korta väldigt tätt inpå varandra, lagom irriterande och påfrestande :/

Anmäl
2016-01-06 11:56 #12 av: Sommarek

Bra gjort! Tänk på att du alltid kan blocka hennes nummer på telefonen så hon inte kan skriva/ringa till dig mer.  :)

Anmäl
2016-01-06 14:24 #13 av: Therese

#12 Det var det jag gjorde :)

Hur ska jag hålla detta nu? Jag går ju gärna tillbaka efter ett tag och har alltid gjort det..

Anmäl
2016-01-06 14:34 #14 av: Sommarek

Ta och kolla på hennes svar till dig om att du kan dra åt helvete, och läs den här tråden om du behöver påminna dig själv om varför du bröt med henne.  ;)

Anmäl
2016-01-06 14:37 #15 av: Therese

#14 Du är inte dum du! Det ska jag göra!

#9 Jag la upp den på Vänskap iFokus ändå =)

Anmäl
2016-01-06 16:02 #16 av: Skorpion76

#15 Glad

 Energy Pethead
Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel

Sajtvärd för Nostalgi, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/

Anmäl
2019-03-17 17:32 #17 av: Therese

Oj, hittade tillbaks till denna tråden. Självklart gick jag tillbaka igen och blev sårad på nytt, inte lika mycket dock då jag väl är van och beredd. NU är hon borta ur mitt liv sen några månader i alla fall. När jag sa ifrån att jag inte orkade ha kontakt så började hon med att jag skulle komma hem till henne för att hämta en grej men jag bad henne slänga den istället.  Först gick det an utan att blockera, men sen kom det. Jag blockerade först på facebook, men hon gick över till instagram och även telefonen så jag har fått blockera allt.

Men skönt att hitta tillbaka till den här tråden, för nu känner jag IGEN att det är rätt beslut. Man kan inte ha en vänskap för att man tycker synd om personen.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.