Familj

Trött på min mammas beteende!

2016-01-29 13:52 #0 av: [Älskamig]

Jag har under hela min uppväxt haft en mamma med väldigt instabilt humör, det vill säga det har förändrats från dag till dag och det har aldrig varit liksom tillräckligt bra. Varje gång något har vart fel med henne, har det blivit bråk inom hela familjen, vilket har gjort det väldigt tröttsamt för mig. Hennes beteende har både orsakat planerade skilsmässor x antal gånger, hemlöshet, släktbråk etc. Några gånger har vi skickat henne till psyket för att hon slängt saker och skrikit helt galet åt oss. Jag har tappat förtroendet helt för henne och kan sällan ta henne på allvar!

Nu bor jag själv och har hunnit fylla 18 år, är inne på mitt 19e år. Då det är problem ringer hon alltid mig och gnäller, snackar skit om folk och liknande, som jag i övrigt tycker om. Detta gör mig så trött på henne! Lika så när jag besöker dem kan hon i bilen när vi är själva bryta ihop, snacka fult om min pappa (som alltid försöker få henne att må bra och ha det bra och så. Han gör allt för henne!). 

Nu är jag så trött på henne att jag inte vet vad jag gör snart. Har ni tips och idéer? 

Anmäl
2016-01-29 14:04 #1 av: Scorpio97

Har du tagit upp det här med henne? Inte precis när det händer utan efteråt, och på ett lugnt sätt förklarat hur du känner och att det är jobbigt? Verkar det som att hon vill förändra sig?

Sen är det så att man inte måste ha kontakt med någon som får en att må dåligt, även om det råkar vara ens mamma. Man får säga upp kontakten om man inte orkar, det är helt okej. Det kanske även skulle kunna vara en ögonöppnare för henne, att hon kanske måste ändra på sig. 

//Jessie

Anmäl
2016-01-29 15:08 #2 av: [Otippbar]

Hej :)

Det är tragiskt att du varit tvingad att stå ut med det som du beskriver. Vet hur det är att ha en människa med så där instabilt humör nära sig. Förstår varför du har tappat förtroendet för din mamma, för det är svårt att känna tillit till en person som pendlar i humöret på det viset, skriker och förstör saker. Det ska du inte acceptera mer! Jag vet inte om du gör det, men försök att inte ta på dig ansvaret för att du ska "fixa" relationerna. Det verkar som att det din mamma behöver är en utbildad psykolog. Men chansen att hon är villig att ta tag i och inse att det är hon som behöver ändra sig är nog ganska liten tyvärr.

Därför tror jag att du måste fortsätta vara ännu lite starkare nu, även om det är grymt orättvist mot dig som är hennes barn. Sätt stopp genom att vägra lyssna på din mammas gnäll om din pappa och andra människor. Det ska hon ta upp med dem istället. Gå därifrån! Om hon ringer, säg att du inte tänker lyssna på hennes "problem" mer, och lägg därefter på luren. Jag blir så arg när jag hör sånt här.

Försök att hålla ett avstånd till henne om det går. Både fysiskt och känslomässigt tror jag är bra ett tag. En person som känner stor medkänsla, vilket att jag misstänker att du gör, kan lura sig själv att tro att ansvaret för hur HON känner är ditt. Men så är det inte. Det är inte heller ditt ansvar för hur din pappa mår, men jag förstår om du blir ledsen för hans skull eftersom du ser att han är bra och försöker få det att fungera. Du blir ju ingen "dålig människa" för att du nu behöver tänka på hur du själv mår och hur du vill ha det. Det mesta har antagligen kretsat kring din mamma som jag förstår det.

Jättebra att du har flyttat till något eget  så att du kan få lugn och ro. Du behöver lyssna på dig själv och vad DU behöver nu. Det är dåligt av din mamma att inte se, höra eller försöka förstå dig. Det är skit. Men det finns andra som kommer att göra det och som kommer att vilja ha en sund relation med dig i framtiden.

Mitt tips... Säg tydligt NEJ. Det är att visa dig själv respekt, och det är viktigt!

Ta hand om dig :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.