Annons:
Etikettvänskap
Läst 2825 ggr
[Mazamizari]
2/18/16, 7:48 AM

Vänskap och relationer

Nu är det inte jag som har träffat någon det är min vän som gjort det. Och anledningen till att jag skriver det här är väl för att jag inte riktigt vet hur jag ska känna kring detta. Så min vän träffade på en fem år äldre kille som hon är helt såld i för han visade något slags intresse för henne. De träffades för ett tag sen, bara två dagar efter att de träffats så skrev han att han saknade henne och hon såg i princip hjärtan framför sina ögon. Sen dess har jag inte hört av henne förutom då hon ville meddela att hon skurit sig igen för att hon mådde så dåligt. Alltså jag har alltid märkt under de åren jag har känt henne att hon tyr sig till mig mer då hon mår dåligt. Det är som att hon inte vågar vända sig till någon annan. Men samtidigt så visar hon upp sitt glada jag för de andra och jag gillar hennes glada humör men jag får knappt se det. Det har börjat kännas lite som att jag är hennes psykolog eftersom hon i de stunder hon mår dåligt beter sig mer som en vän till mig än då hon mår bra. Då hon mår bra brukar alla andra stå henne mycket närmare. Och jag vill ju vara hennes vän i alla lägen. Vart kommer denna nya relation in i bilden då? Jo, förut så brukade vi ha rätt så bra kontakt med varandra, det har blivit sämre och sämre med åren. Men sen hon träffade honom har hon inte hört av sig alls. Jag har kontaktat henne och försökt prata men ja hon är inte ett dugg intresserad utav det… och samtidigt påstår hon att jag ska va hennes närmsta vän. Enda gången hon hört av sig sen dess var för att informera att hon skurit sig igen på ett ställe trots att hon nästan klarat sig ett år utan att göra det. Sen var det inget mer med det, det var det enda hon ville berätta. För hon ville inte skrämma iväg honom för han var ju den perfekta killen. Och dåligt mående är tydligen läskigt. Jag har haft ett par förhållanden under tiden jag känt henne. Men bara för att jag har träffat någon som jag är intresserad av lite mer så har jag ju inte helt försummat henne. Jag har ju fortsatt att hålla kontakt med henne för att prata och så vidare. Jag har helt ärligt aldrig tidigare varit med om att då någon träffat någon denne gillar lite mer leder till att den försummar allt det andra som finns i deras liv. Jag vet inte om jag kanske inte har varit så upp över öronen förälskad att det har lett till något sånt här och samma sak gäller mina andra vänner. Men helt ärligt nu, det jag undrar över, är det vanligt att man lägger allt annat förutom kärleken på is bara för att man blivit förälskad? Man behöver väl vänner med tänker jag.

Annons:
VildaVittra
2/18/16, 10:59 AM
#1

Ja, det är relativt vanligt, speciellt hos tjejer, att man helt går upp i sin nya relation. Jag tror att det är väldigt veka personer med dåligt självförtroende som gör så, som inte riktigt lärt känna sig själva och har då ett behov av att binda fast sig vid någon annan.

Jag har aldrig orkat med sådana vänner i längden, utan går vidare med mitt eget liv. För hur kul är det att de enbart hör av sig när någon annan inte har tid? Eller när man väl pratar med dom i telefon och de har hela sin uppmärksamhet riktad mot partnern.

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

[Mazamizari]
2/18/16, 12:31 PM
#2

Så det är vanligt alltså… jag har mest vänner av motsatt kön och om det är vanligare hos tjejer så kanske det är därför jag inte upplevt det med andra tidigare. Det känns väl rätt trist att det ska bli såhär. Men jag håller med om att det faktiskt är rätt jobbigt i längden, man ska ju inte ha vänner som är energitjuvar. Och just nu känns det som att den här vännen har blivit en.

[Tisstassen]
2/18/16, 3:12 PM
#3

Jag känner tyvärr igen mig, i henne… När jag var 15 träffade jag en kille och blev tokkär, jag var precis i det läget att jag ville förändra mycket med mig själv och han var den perfekta skjutsen liks, han var 2 år äldre och kunde då ta med mig på fester osv. Jag tror absolut att de kan ligga något i de #1 skrev, att jag var vek och inte riktigt kände mig själv. Jag lät liks honom bli mitt liv Så var det hela första året av vårt förhållande. Jag pratade med honom via chatt och tele hela dagarna och när jag prata med vänner så prata jag om honom osv… Mycket tröttsamt för dem. Jag började inse detta och försökte förändra det andra året av vårt förhållande och tredje året var jag mycket mån om att stärka och ta upp relationer med vänner igen. Jag ska aldrig mer låta en relation ta över mitt liv på det sättet. Det är viktigt å komma ihåg hur viktiga ens vänner är… Låter tråkigt att hon bara vill ha kontakt med dig när Hon behöver dig och inte när du behöver henne, eller när ni bara kan ha kul ihop. Jag skulle inte tillåta detta eftesom att man inte kan ta någon annans problem alldeles för länge utan att påverkas av dem själv. Hon "dumpar" sina problem på dig och kan sedan må lite bättre medan du behöver må dåligt över det istället. Och sedan får du inte ut något alls av det Ingen schysst stil av din kompis tycker jag….

[Mazamizari]
2/19/16, 7:25 AM
#4

#3 Nä, efter att hon träffade sin kille så insåg jag att det var så. Och hur mycket energi det krävs av mig att vara hennes vän. Sen brukar det ju dämpa mitt humör med precis som du sa när hon berättar sånt. Innan hon träffade honom så gav hon åtminstone lite tillbaka, men nu är det ingenting. Och ja… en vänskap som ser ut så är inte särskilt kul i längden.

[Devya]
2/19/16, 3:40 PM
#5

Jag har upplevt det där en gång faktiskt men då passionen svalnar så kommer de alltjämt krypandes tillbaka. :)  Tack och lov hände det inte en riktigt nära vän så jag kunde ta det väldigt bra.

Annars så har jag jättefina vänner som aldrig skulle sluta höra av sig bara för att de träffade någon kille.

Upp till toppen
Annons: