Annons:
Etikettallmänt
Läst 1214 ggr
Elinmatsdotter
6/9/16, 11:36 PM

Återkoppla relationen?

Hej! Jag står inför ett vall och vet inte hur jag ska göra. För över 2 år sedan var jag tillsammans med en kille med grav OCD och i allmänt dåligt skick psykiskt. Till saken hörde att han hade inga framtidsvisioner, bodde hemma. var 23 och hade inte gott ur högstadiet med några betyg och inget intresse/ ork av att göra något åt sin situation. Jag försökte stötta och pusha lite lagom men han hade inte orken att göra något och när väl OCD:n eskalerar och började att gå ut över mig samt att han fick extremt kontroll behov och hota med att ta livet av sig valde jag att lämna relationen, jag klara verkligen inte av att se en stabil framtid med oss och mina känslor dog ut. Nu lever jag i en sund relation med en annan som jag verkligen vill leva resten av mitt liv med och som acepterar och respekterar mig. Dock kan jag inte låta bli att ibland när jag e själv fundera över hur det går för mitt x, absolut inte på något romantiskt vis utan mer som en vän. Killen har inte Facebook eller andra sociala medier så jag kan inte stalka honom hemligt utan vill jag veta något så måste jag smsa eller ringa. Ska jag dra i gamla sår nära jag verkligen har hittat rätt i livet bara för jag e nyfiken på ett välvilligt sätt, jag la ju ner själ och hjärta i hans mående en gång i tiden. Om jag väljer att kontakta honom kommer jag att ta ett rejält snack med min sambo och förklara hur det låg till och varför jag vill veta hur det går. Risken är ju att min sambo ser det som något personligt mot honom att han inte räcker till och det e första steget för att va otrogen eller lämna honom. Ska jag verkligen ge honom den oron är det värt det? ( retorisk fråga) Jag har svårt att tänka mig in i scenariot från sambons vinkel då jag är väldigt liberal när det kommer till x och tycker det är roligt/ intressant att höra om hans x. Med tanke på att dom har hjälpt honom att bli den fantastiska människa han e i dag. Samt att jag är så pass säker i vår relation att jag inte är svartsjuk mot just x:en i sig. Jag blir ju så klart sur och svartsjuk om någon random ute går fram och ger tydliga hintar och flörtar men oftast inte annars. Hur tänker ni? Har någon av er varit i samma sits?

Annons:
Agafia
6/10/16, 12:09 AM
#1

vill ditt ex ha kontakt med dig ?

kim1980
6/10/16, 12:30 AM
#2

Hej ! Jag känner igen det där.. Förstår dig verkligen tankegången. Jag är lika dan. Jag följer mitt innre. Då får folk ta det liksom.. Ända sättet jag ska kunna få innre ro ! Ut måste det. Jag funkar så i alla fall.. Annars blir det återkommande tankar om det ämnet. Så du är inte ensam med tänka så. .

Elinmatsdotter
6/10/16, 1:52 AM
#3

#1 jag vet inte. Han slutade inte höra av sig efter att jag tagit avstånd så jag sa till honom bestämt ( inte elakt) att jag inte ville ha kontakt. han tjatade väldigt om att han ville ha kvar mig och gav mig mycket skuldkänslor därför fick jag markera väldigt bästemt. #2 hur har folk reagerat när du har berättat?

kim1980
6/10/16, 2:18 AM
#4

Är väll bestämd från början hur jag är i allt.. Så då har man det gjort sen nu mera är jag så smart… Klart ena ex tog det så där . Eftersom hade sitt på tora , hans brud vart inte så glad i det. . Men jag körde på i text vägen . För själv kunna gå vidare.. För gjorde jag duma saker . Kom surt efter åt.. Oftast så har jag förmåga gå i otakt med folk.. Dvs när dom vill. Men jag var inte färdig . När jag är då är det försent typ.. Men är lagligt göra saker ting på distans. För att folk inte förstår bättre.. Jag är inte som alla andra . I bland sticker det i ögon att jag vågar ! Är en olika hur folk reagerar när det gäller mig överlag..

kim1980
6/10/16, 2:31 AM
#5

Men just det ex hade lyx jämförevis . Mot min bakgrund. . Så ett annat ex som hade vis promatik. Som jag undrar i dag hur han mår hur går allt det.. Har drömt om det fallet det var så på tagligt starkt. tänkt starta skriva vart efter. Så skriva mitt nr i det brevet.. Han har inte mitt , inte jag hans. . Men vet dock vart han bor vart där . Men nu vare länge sen var där.. Drömmarna brukar lugna ner sig då.. Töma inne hållet dit det ska.. var icke så smart för.. Vilket ger ångest. .

[Devya]
6/10/16, 8:23 AM
#6

Låter inte som en bra idé. Ditt ex kanske mår sämre om du börjar lägga dig i hans liv. Vill du lägga dig och eventuellt förstöra något för honom bara för att du är nyfiken?

Jag förstår hur du känner dig och jag har känt exakt likadant själv, men alltjämt valt att låta bli för jag vill inte få honom att må sämre.

Annons:
OlgaMaria
6/10/16, 9:06 AM
#7

Ja jag tror också risken är stor att du gör det jobbigare för ditt ex om du hör av dig.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

oh-la
6/10/16, 11:38 AM
#8

Jag har haft samma tankar ibland om personer som kommit och gått i mitt liv. O slutändan har jag alltid landat i "vad är syftet?" gör jag det för personen eller för mig. Och vad gör jag om svaret är att det fortfarande är skit och att personen mår jättedåligt? Är jag beredd att ta ansvar för mitt intresse och engagera mig, eller handlar det bara om min egen nyfikenhet och mitt intresse? Skulle svaret att det ät skit innebära att jag försöker stötta och hjälpa på nytt, för vad ska annars syftet med mitt kontaktsökande vara? Det är ju skönt om man får svaret att livet leker och är fantastiskt, men om det inte är det? Eller för den delen, om det är det, för vems skull tar jag egentligen kontakt? I de flesta fall landar jag i att en negativ respons inte skulle motivera mig att gå in i samma roll som jag lämnade en gång till och att min fråga är enbart för att stilla min egen nyfikenhet. Då känner jag att det kan va. Är inte syftet med kontakten att faktiskt skapa något finns liksom ingen mening mer än för mig själv. I värsta fall ställer jag bara till det. Har gjort det misstaget också. Kontaktade en gammal vän som jag bröt med när jag träffade min nuvarande man. Han var kär i mig och tog inte mina svar om att vi enbart är vänner riktigt på allvar. I kombination med ett ganska destruktiv livsåskådning sim han försökte få in mig i, eller kanske hålla kvar eftersom vi träffades och blev vänner i ganska jobbiga perioder av bådas liv valde jag att satsa på mig själv och min sambo. Efter några år kände jag att jag så gärna ville höra hur det gick, om han mådde bättre och hade fått ordning. Skickade ett sms och han ringde. Slutade med att han fortsatte i princip där vi slutade, med att blanda att min man var allt jag behövde i mitt liv och var den som tagit över hans roll som min stöttepelare, trots att jag mått bra sedan långt innan jag träffade min man, med inviter och frågor om vi inte kunde träffas. Det slutade med att han försökte övertala mig om att jag fortfarande mådde dåligt och att han var den enda som förstod i kombination med skuldbelägganden om att han minsann älskat mig och att jag inte gav någonting tillbaks och då tackade jag för samtalet och la på. Han försökte kontakta mig i några veckor och jag avvisade honom vänligt men bestämt. Insåg att jag troligtvis bara ställt till det mer för honom, och var inte egentligen intresserad av att hålla kvar kontakten och stötta när han visade sig fortfarande må dåligt. Plus att jag insåg att jag inte kunde göra något utan det var bättre om vi bara höll oss ifrån varandra och levde våra liv för sig.

Vildsvin
6/10/16, 2:39 PM
#9

Låt honom vara ifred, kommer bara bli ett elände

Upp till toppen
Annons: