Annons:
Etikettfamilj
Läst 1214 ggr
micki83
2016-07-28 10:42

Det här med släkten

Jag hade velat posta den här anonymt, då jag absolut inte vill tala illa om släkt och vänner, men det ser inte ut att gå.

Nåja. En yngre släkting, vill inte säga vem. Vi är väldigt lika på vissa sätt och känner familjen på samma sätt.. men vi har levt väldigt olika liv de senaste 10 åren och så. Jag känner att jag har vuxit upp väldigt mycket, jag tänker väldigt mycket på hur det jag säger påverkar andra. Visst blir det fel ibland, man missbedömer situationer och säger fel saker.

Anywho.. personen i fråga. Det känns som att hon fortfarande beter sig som en trotsig tonåring som har hormonerna utanpå. Vad än jag frågar eller säger så snäser hon tillbaka, eller säger att jag tjatar. Jag skulle många gånger vilja bara snäsa tillbaka, men vet att det inte kommer att leda någon vart. Så jag är om och om igen tvungen att lägga band på mig och försöka vara diplomatisk. Det är väldigt tröttsamt. 

Jag vet att jag i tonåren inte var den lättaste, och jag vet att jag också har varit fräck mot mina föräldrar på samma sätt som hon är mot mig. Men hon är en vuxen människa, och skulle det inte börja va dags för henne att börja uppföra sig som en?

Annons:
micki83
2016-07-28 10:45
#1

Jag har känt så rätt länge redan att jag inte kan tala med henne.. hon gör mig väldigt ledsen.

Honestyisdead
2016-07-28 10:51
#2

En del växer tyvärr aldrig upp. Sedan kan man bete sig så om man tex har ont eller är deprimerad också. Så det kan ju vara det som ligger bakom.

OlgaMaria
2016-07-28 10:52
#3

Beter hon sig så mot de flesta, eller mest mot dig?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Accalia
2016-07-28 10:53
#4

Är det inte bäst att försöka att prata med henne så lite som möjligt?

Herveaux
2016-07-28 10:55
#5

Tror du att du skulle kunna säga till henne, innan hon har pressat ditt tålamod till bristningsgränsen, att du upplever hennes samtalston som en aning… sträv?

Hon kanske inte är medveten om hur hon låter och uppfattas.

Eller så behöver hon få smaka på sin egen medicin för att verkligen förstå hur hon håller på.
Vet du om fler i familjen/släkten upplever det på samma sätt du?


// Harley
Sajtvärd Star Stable
Medarbetare Film, Hamster

micki83
2016-07-28 11:04
#6

#2 kan mycket väl vara stress och hormoner i kombination med allmänt dåligt uppförande

#3 jag umgås inte så mycket med henne, så vet inte riktigt.

#4 just nu känns det så.

#5 jag har försökt. Senast för några minuter sen över chat. Fick till svar "kan du inte bara vara tyst då, eftersom du vet hurudan jag är"

Annons:
Honestyisdead
2016-07-28 11:13
#7

Sådant tar man öga mot öga och inte över nätet.

OlgaMaria
2016-07-28 11:14
#8

"för mig känns det som att hon nästan alltid snäser tillbaka när jag vill fråga henne något"

Kanske är hon en typ av personlighet som avskyr all form av planering och beslutsfattande, och naturligt blir irriterad när hon måste svara på den typen av frågor. Kanske också är därför de gift sig borgerligt? Och nu ska ha någon slags fest för att vissa släktingar är sura för att de inte fick vara med och fira? Hon kanske bara har en fest pga tvångskänslor, och inte finner någon glädje i att behöva förbereda detta. Då lär hon bli arg varje gång någon frågar om något ang. festen. Det kan vara en slags krock med släktens förväntningar på henne och den person hon vill vara och är… och då lär hon reagera trotsigt mot alla inblandade.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Honestyisdead
2016-07-28 11:17
#9

#8 Gift sig?

OlgaMaria
2016-07-28 11:27
#10

Ehm, jag tror att TS redigerade bort det i #6. Eller har jag drömt att jag läste detta? Ts kanske kände att det var för personliga detaljer?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

micki83
2016-07-28 11:39
#11

#7 jag är väldigt dålig på att formulera mig i tal, vill jag säga något så sker det i mail eller på chat. Tankarna snurrar i huvudet, men oftast får jag inte fram nånting alls om jag försöker säga det öga mot öga.

#10 jag editerade ut det, kände att jag gick in på för mycket detaljer för att hålla personen i fråga anonym.

Vi har en del planerat nu för augusti, resor betalda etc… och jag känner att jag hellre skulle vilja krypa mer under täcket och glömma allt sammans.

Gronstedt
2016-07-28 11:49
#12

#6: " jag har försökt. Senast för några minuter sen över chat. Fick till svar "kan du inte bara vara tyst då, eftersom du vet hurudan jag är"

Låter som bra råd av din släkting. 

Jag kan bli fullkomligt vansinnig på folk som prata, umgås, tjata, planera och inte lämnar mig utrymme att få tänka, agera och reagera, och jag har den största förståelse för att andra kan vara likadana. Ge henne plats att existera, så kanske hon kan ge dig vänlighet tillbaka.

Eller också, om du inte trivs med henne och hon inte trivs med dig, så låt bli att umgås, så behöver ingen reta sig på någon annan.

OlgaMaria
2016-07-28 11:49
#13

#11 Kanske admin kan ta bort mitt inlägg också isåfall.

Hur som helst verkar ju du också tycka situationen är jobbig och om hon också tycker det är jobbigt så lär det ju garanterat bli jobbigt i kommunikationen.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
Honestyisdead
2016-07-28 11:55
#14

#11 Varför planerar du saker med någon du inte gillar då?

micki83
2016-07-28 11:57
#15

#12 visst. Om det var så att jag faktiskt tjatade på henne konstant. Men, om jag frågar "kommer du ihåg att lämna sak x till person y innan [datum]" , och får till svar "sluta tjata".  Borde jag då bara vara tyst och ge henne rum att existera, då jag av erfarenhet vet att hon brukar glömma saker? En annan gång har hon svarat "bra att du påminde mig, för det hade jag glömt".

micki83
2016-07-28 12:00
#16

#14 har aldrig sagt att jag inte gillar henne. Problemet är att vi inte ser ut att kunna kommunicera med varann över huvudtaget längre. Jag vill ha en relation med henne, men jag vill också att hon talar med mig som en vuxen, och inte som en trotsig tonåring.  Förra gången jag sa detta till henne så svarade hon "jag gör det om du gör det".

OlgaMaria
2016-07-28 12:07
#17

Ja jag tycker du ska vara tyst isåfall och låta henne ta ansvar för sina egna saker. Vill hon ha din hjälp får hon be om den, och visa att hon uppskattar den. Om hon inte gör det tror jag det är bättre att du låter henne vara. Hon vill kanske hellre lösa det utan dig isåfall.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Agafia
2016-07-28 12:07
#18

Om jag vore du skulle jag backa o låta henne vara . Det du gör nu verkar bara få er båda att bli frustrerade . Ibland får man välja sina strider , du kan inte förändra hennes beteende eller hur ?

Honestyisdead
2016-07-28 12:07
#19

#16 Men tydligen kan nu inte kommunicera. Därför förstår jag inte att ni planerat saker.

Hon kanske verkligen känner att även du kommunicerar på ett omoget vis?

Gronstedt
2016-07-28 12:10
#20

#15: Du kanske ska reflektera över om det är du eller hon som ska bestämma över hennes känslor? Är det verkligen din sak att bestämma vad hon får lov att känna och när?

Och varför skulle hon agera som en vuxen mot dig när du behandlar henne som ett obegåvat barn? Varför ska du över huvud taget bry dig om ifall hon glömmer saker eller inte? Det är väl hennes ansvar och problem, inte ditt? 

Så ja, ge henne plats att välja om hon en dag kan bortse från hur du behandlat henne och vilja närma sig dig som en jämnbördig. Försök ta emot henne som en jämnbördig om det händer, så kanske det finns hopp om att hon ska vilja ha en relation med dig.

Annons:
micki83
2016-07-28 12:35
#21

#20 det handlar inte om hur hon känner, utan hur hon uttrycker sig. Visst kan jag låta henne sköta sigsjälv, men har jag gett henne något som jag vill att hon ger till någon som bor närmare henne än mig, så vill jag väl veta att de får grejerna också? För av erfarenhet blir de sen liggande hemma hos henne.

Men du har också rätt, och hon har rätt, om jag känner att jag måste påminna henne om sakerna, kanske det var dumt att ge henne dem över huvudtaget.

#19 jag vet inte, kanske. Dock blir jag så ledsen när jag frågar henne något, som typ det där "kommer du ihåg att ge dem grejerna".  Och får till svar, "sluta tjata".. och "litar du inte på mig, så tänker jag inte göra *** för dig heller"

OlgaMaria
2016-07-28 12:45
#22

Med tanke på hennes svar låter det som att hon också blir ledsen. Så jag tycker du ska undvika den typen av kommunikation samt lägga ansvar på henne om det kan undvikas.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

micki83
2016-07-28 12:55
#23

#22 jag har insett att vi är totalt olika som person. Jag är sån som gillar att planera, och ovetande gör mig väldigt stressad. Hon är den som inte planerar, och frågar jag saker som gäller planering så är det vanligaste svaret "jag vet inte".  Alltså, visst planerar hon en del, men det är nästa omöjligt att få ett svar på frågan "när och var".

micki83
2016-07-28 12:56
#24

När det blir problem på det här viset så vill jag bara undvika människor. Jag kan inte hantera det, och vill inte.

Gronstedt
2016-07-28 13:00
#25

#21: Ja, litar du inte på henne så är det bättre att du inte ger henne uppgifter (som hon förmodligen inte bett att få?) och sedan tjatar på henne att utföra dem. 

Alla har olika gränser för hur social man vill, orkar och gitter vara. Om man är av den sorten som inte vill, orkar och gitter speciellt mycket, så kan man bli extremt led åt människor som inte respekterar gränserna när man försöker markera dem lite fint, och då blir man tvungen att ta fram storsläggan och snäsa av folk för att få lite ro. Lär dig att se hennes gränser och släpp trycket tidigare, kanske?

OlgaMaria
2016-07-28 13:04
#26

#23 Det är väl en skön insikt att man är väldigt olika, och på vilket sätt. Hoppas det kan hjälpa dig att undvika sådana situationer som gör er båda irriterade. :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Gronstedt
2016-07-28 13:09
#27

#22: Jag är också extremt planeringsbehövande och blir störd av osäkerhet, och ännu mer störd om min plan rubbas. Just därför säger jag ofta "jag vet inte" om någon frågar vad jag har planerat. Detta för att jag inte vill ha mina planer ifrågasatta och omtjatade, utan föredrar att låta andra berätta vad som gäller för dem och sedan förhålla mig till det.

Om partnern till exempel frågar när eller var vi ska ses, så säger jag att jag inte vet, helt enkelt för att jag föredrar att hen talar om vad hen tycker, så att jag sedan kan förhålla mig till det. Det är mycket mindre påfrestande för mitt mycket lilla förråd av socialt tålamod än om jag skulle komma med ett förslag som sedan skulle ältas och omdivideras in absurdum. Jag har ganska små gränsvärden för absurdum, nämligen.

EDIT: #24: Normal reaktion - kör på det! Det är mycket vilsamt.

Annons:
micki83
2016-07-28 13:10
#28

Jag tror jag helt enkelt måste börja uttrycka mig tydligare. Typ "jag undrar när dom kommer att få sina grejer, för att  jag väntar på att få feedback från dom". 

#25 jag hatar verkligen att bli anklagad för att tjata när jag nämnt saken 1 gång. Per definition är att tjata när man upprepar något om och om igen. Hade jag verkligen tjatat kunde jag ha tagit till mig kritiken, men när det inte är sant så leder det till att jag inte över huvudtaget vill tala med henne mer.  Och då talar vi inte ens ofta.

micki83
2016-07-28 13:26
#29

Jag lever väldigt mycket i mitt huvud. Jag går runt och funderar på varför saker och ting gick som de gick.. och hur jag ska hantera situationen nästa gång. jag tycker det är skitjobbigt, och önskar att jag kunde låta bli. När någon sen anklagar mig för att göra något jag inte tycker att jag har gjort, så tar jag det ibland väldigt hårt.

Upp till toppen
Annons: