Annons:
Etikettförhållande
Läst 4063 ggr
Myan
2016-09-02 21:06

Han vill ingenting

Hej, jag och min sambo har varit tillsammans i 7 år och bor i egen lägenhet, runt 30 år båda.

Jag börjar bli så himla less på detta ekorrhjul. Jag vill göra saker tillsammans, utforska nya saker, gå framåt i livet. Min sambo vill ingenting nytt, bara göra det vi alltid har gjort, bo som vi bor, hålla på med sina hobbys. Jag vill resa, göra saker tillsammans, kanske kolla efter hus, vill ha lite driv från hans sida. Jag får dra i allt. Han går med på saker, men man märker ju att han inte har någon skillnad eller inte riktigt vill. Frågar man så säger han att han tycker vi inte borde ändra på något, vi har det bra som vi har och han vill utveckla sina hobbys. Verkar inte förstå mig alls nu. Jag är riktigt uttråkad. Min sexlust hart typ dött de senaste veckorna. Sexet är skittråkigt också och jag håller på att ge upp. Förut orkade man ju dra i trådarna, men man orkar ju inte hur länge som helst…

Vi har rest kortare resor, men pratar man om nya så finns det ju inget genuint intresse, pratar man om att kolla (inte köpa) hus så visst..men finns absolut inget genuint intresse där heller. Vi kollar film, äter ute nångång, lagar mat hemma.. typ. Om jag inte drar med honom på något, men man har ju konstant känslan av att han helst skulle vilja vara hemma och göra annat.

Någon annan i samma sits?

Annons:
Honestyisdead
2016-09-02 21:23
#1

Det är ett vanligt problem.  Att man vill olika saker.

Vet han hur du verkligen känner? Att du tappat sexlust och håller på att ge upp?

Viktigt är att förhållanden inte alltid är en dans på rosor. Hur man hanterar svackor är viktigt.

Sarah
2016-09-02 21:41
#2

En vän så idag "i fem år kan man slipa hörnen på sin partner, men passar det inte efter det så får man antingen acceptera personen som hen är eller gå". Klokt. Nu har varit tillsammans så pass länge, du vet ju hur han är och nu får du bestämma dig för hur du vill leva ditt liv och sen göra så.

Myan
2016-09-02 21:55
#3

Ja usch.. jag har nog tänkt samma sak flera gånger, att man inte kan ändra på en person och att detta är nog så som han är.

Han vet att jag är trött på saker och ting, men jag vet nog inte om han verkligen förstår VAD jag är trött på. Jag bubblar alltid ur mig saker, tyvärr, när jag blir som mest irriterad och inte kan hålla mig fast jag hade tänkt hålla tyst. En grundlig diskussion skulle nog behövas. Saker och ting skulle kanske kunna bli bättre, men jag tror detta med driv har nog med hans personlighet att göra. Kan väl också känna att jag har svårt att kanske få allt förklarat när jag själv känner mig lite förvirrad men väldigt utmattad och trött på allt.

Känner även att jag är lite osäker på om jag känner att det är så här pass dåligt just nu endast pga relationen och jag börjar bli för trött på detta, eller om det har även med personliga skäl att göra. Har inte världens bästa relation med ena föräldern just nu och känner att även ett av mina syskon mår dåligt, vilket tär på mig med.

Får väl ta mig en riktigt tankeställare och försöka klura ut allt.. suck.

Sarah
2016-09-02 22:02
#4

Min kille har inget direkt driv heller och i perioder har det stört mig ganska mycket. Men när jag tänker efter så stör jag mig bara i perioder då annat inte är bra. Annars är jag ganska nöjd med det då det lämnar stort utrymme för mig att göra det jag vill. Sen rasslar saker på fort i perioder, då det är nödvändigt. Husköp när vi fick barn osv.

[Devya]
2016-09-03 07:11
#5

Det är ju helt upp till dig vad du vill göra för du lär knappast kunna ändra på vad han känner och tycker om att hellre vara hemma.

Du har ju ett par alternativ att välja mellan. Antingen hittar du på saker och ting på egen hand  om det är nu att resa eller utforska nya hobbien. Eller så gör du slut och hittar en likasinnad som du kan göra allt det här med, vilket är det mera extrema alternativet.

Myan
2016-09-04 17:32
#6

#4 Sarah: Inget jag tänkt så mycket på förut, men stämmer nog bra in på mig med att det stör mig som mest när jag har något annat personligt som är dåligt också. Blir ju iofs så att man får själv styra och bestämma lite mer när den andra inte har så mycket krav/envisa att får saker på sitt sätt, positivt iofs. Men när det är dåligt så blir jag trött på att inte få höra "vi kan göra så här, skulle vara häftigt om vi for dit, gjorde det här.. etc.", men får väl stå för mig det då =P

#5 Devya: Medveten innerst inne om dessa alternativ. Vet bara inte om det är verkligen värt att lämna och tro att man hittar någon annan med samma driv och samma vilja (resa, hus, göra saker?) och som på samma gång är bra på alla andra plan. Kan ju lätt hända att annat är då istället desto sämre? Kan ju inte finnas någon som är perfekt. Sambon är ju annars väldigt snäll, hjälper till hemma, gör små fina gester, låter mig välja det mesta (doh..), går med på saker bara jag typ drar i nästan allt så länge jag inte säger till at han ska göra det och det.

Men visst, som sagt, en längtan till att han skulle styra och ställa eller påbörja gemensamma planeringar finns ju. Har även tittar på lägenhet för att bara se och funderar ifall det skulle hjälpa att flytta i sär en månad och se hur allt känns, men egentligen är det inget jag vill och isåfall skulle det vara i samma område som vi bor i. Får fixa alla personliga problem först och se om allt hänger i sig ang. driften i relationen då ännu eller om det känns så här dåligt nu för att jag själv inte alls är på topp.

tack ni :-)

Annons:
Sarah
2016-09-04 18:13
#7

Precis och då när man själv inte är på topp bubblar det upp att man plötsligt är superupprörd över att den andre är nöjd med livet som det är. Men det ligger ju mest hos en själv. Partnern blir lite tagen på sängen, vadå varför är allt skit plötsligt när allt är som vanligt.

[Rulander]
2016-09-05 08:32
#8

Han kommer inte att ändra sin personlighet. Jag tycker abslolut att du ska lämna honom. Fundera på om du vill leva med någon 10 år till utan att känna någon sexlust. Man måste abslolut dela värderingar, men man kan vara olika som personer. Det blir inte enklare om man skaffar barn tillsammans.

[Devya]
2016-09-06 08:12
#9

#6 Så i princip stannar du kvar för att du är osäker på om det finns någon som är bättre lämpad för dig? 

Det finns en risk att det blir lite krångligt den dagen du hittar någon som fångar ditt intresse. För den dagen lär nog med största sannolikhet komma då du är så pass missnöjd med ditt nuvarande förhållande. Det är åtminstone min spekulation. J

Gronstedt
2016-09-07 10:14
#10

TS, du skriver att han "vill ingenting" - men sedan beskriver du att han vill massor. Ha det som han har det, bo där han bor, utveckla sina hobbies etc. Hans vilja är inte mindre värd än din bara för att du vill släppa det du har och göra något annat. 

Tyvärr får du nog acceptera att han är en stabil person som lyckats skapa det liv han vill ha, men att du ännu inte lyckats göra det samma för din egen räkning. Om era mål inte är kompatibla är det svårt att leva tillsammans. Att se ned och klaga på din partner för att han trivs med sitt är inte en bra väg att gå. Du får helt enkelt skapa ditt eget liv som du vill ha det och se om ni kan ha en bra relation vid de kontaktytor som blir kvar mellan er.

[Hayabusa]
2016-09-07 10:39
#11

"…utveckla sina hobbies". Har man hobbies som man vill utveckla så är det ett tecken på att man "vill något".

Vad är det för hobbies han har? Har du själv någon hobby?

pyromanen
2016-09-07 11:43
#12

Gör mer av det du saknar göra med kompisar istället.

Upp till toppen
Annons: