Lämna! Är han sån nu kommer det bara bli värre och värre! Klassiskt beteende för en som har kontrollbehov! Han älskar inte dig han föraktar dig och vill känna sig trygg i att äga dig ju!

#1 lämna för det? Är de så illa tror du? Stör mig oxå på att han skyller sitt dåliga humör eller misstänksamhet på sitt "galna" ex. Han har inga nära vänner. Visst alla har inte behovet av vänner, men man btukar väl iallafall ha en nära vän man har regelbunden kontakt med? Utåt är han välldigt trevlig och kan föra bra samtal. Eller ja han är trevlig mot mej för de mesta, han har aldrig kallat mig för fula saker, bara den där tjurigheten och alla jobbiga frågor om varför jag gör på ett visst sätt. Klagar på att jag höjer rösten och har problem med humöret. Men blir ju att jag höjer rösten när jag vill försvara mig. Fast sen står jag i utedning för adhd/autism så säkert mej det är felet på mest

Om han dessutom är så trevlig utåt och sedan så kontrollerande mot dig så ringer ännu fler varningsklockor ju! Att du dessutpm har ont om nära vänner gör det junännu mer uppenbart! Han har hittat någon som är sårbar och saknar ett stöttande nätverk. Det känns tryggare för honom. Dvs det är lättare att isolera och kontrollera dig. Nej lämna! Såvida du inte hellre har en dålig partner som aldrig låter dig må bra än är ensam ett tag tills du träffar någon som tar dig och älskar dig som du är.

Enda anledningen att stanna hos någon som reagerar som du beskriver skulle vara om det bara var något enstaka tillfälle han var sådan. Men är han långsint, lättirriterad och svartsjuk och misstänksam utan anledning, ja då finns inget att bygga en bra relation på.

Bortse lite från vad Tjeja säger just nu.

Tjeja, du verkar inte rikigt läst hennes inlägg helt korrekt, det är pojkvännen som inte har så många vänner. Hoppa inte på slutsatser för fort innan vi har en bättre bild. Att säga att man ska dumpa i första inlägget är det sämsta du kan rekommendera med så lite information att gå på.

Pratar ni om problemet? Har du frågat han hur han mår? Har du snällt tagit upp att han lätt blir irriterad?

Jag kan, när jag sovit dåligt och inte ätit, bli väldigt grinig, men inte på den nivå som din pojkvän kör med.

Är han väldigt osäker av sig?

Som sagt, prata, utred, förändra och förbättra!

#5 ja, och enligt han mår han alltid bra. Han har endel sömnproblem å lite värk i kroppen. När jag säger att han är sur så är han självklart inte det. Han har inga problem alls med psyket. Säger han. Nja inte direkt osäker men dåligt självförtroende säger han att han har. Ända släktingen han har kontakt med är sin mamma. Lite konstigt tkr jag ? Hmm Känns som jag inte riktigt vet vem han är inners inne. Han pratar ogärna om sina kännslor. Kan kännas kall och hemlighetsfull.

#6 Det är svårt. Men om du älskar han, fortsätt bemöta han positivt om dessa saker. Att det är bra att prata ut om något är fel, lätta hjärtat osv. Var inte "i ansiktet" på han om det, ta det när det känns bra, och berätta för han hur viktigt det är för ert förhållande att båda mår bra och att ni kan lösa detta tillsammans.

Men försök inte vara trängande mot han, då han uppenbarligen blir irriterad och stöter bort om det är jobbigt.

Ni behöver prata med varandra om det här , ingen av er mår bra av att vara respektlösa mot varandra .

Hm, är han sådär hela tiden? Tänker också att när man har sömnproblem så kan det bli väldigt svårt att synka ihop sitt liv med någon annan. För man kan bli så pass störd av en annan person, oavsett om den ligger i sängen och gör något eller om den ligger i soffan och håller en vaken för att man funderar vad personen gör. Det är väldigt svårt att förstå och det är också svårt för den personen att hålla tillbaka irritationen, ifall man inte hittar ett sätt att leva ihop som fungerar. Jag har stora sömnproblem och har mycket svårt att somna om jag och min man inte går och lägger oss samtidigt och han ligger tyst. Om han ligger stilla och kollar på mobilen och vi båda ligger och tittar ifrån varandra så kan jag inte somna. Jag märker att mobilen är på och kan inte slappna av då. Och om han är borta och kommer hem sent kan jag vanligtvis inte somma förrän han kommit hem. Blir liksom stressad av att jag kanske blir störd sen när han kommer. Berättade om det här för en utomstående en gång som reagerade riktigt hårt och tyckte jag betedde mig så illa mot min man, och ja, det är inte rättvist mot honom men jag kan verkligen inte ändra på detta. Vi får ändå fokusera på det positiva i att vi lägger oss tillsammans och i tid så att vi båda får sova ordentligt.

Mina föräldrar hade skilda sovrum för att inte störa nattsömnen för varandra , de var gifta i över 30 år innan Pappa avled i tidig ålder .

#10 har faktiskt tänkt på de här med sova i varsitt rum! Mysa i sängen gör man ju ändå om dagarna å kvällarna. När man ska sova ska man sova , och man älskar inte varandra mindre för man inte ligger två i en 180säng

Jag undrar om det inte är två saker samtidigt i det här? Dels är han lättstörd när han ska sova, och det är ju ett problem i sig som ni får fundera på hur ni ska hantera praktiskt. Men att han sen är så rask med slutsatsen att du skriver med någon annan när du går ut och lägger dig på soffan? Inte "vart tog du vägen, vad gör du?" utan "vem skriver du med?".  Och att du beskriver honom som så tjurig och långsint?

Vi här vet ju ingenting om er relation mer än det du väljer att berätta här och då bara från ditt perspektiv. Det KAN ju teoretiskt vara så att du gör saker som andra också skulle ha blivit sura på. Det KAN också vara så att du beter dig helt rimligt men din pojkvän är orimligt sur och otrevlig. Generellt tycker jag det är ett problem om den ena eller båda i en relation är sura och griniga en stor del av tiden. Lösningen är kanske inte att omedelbart göra slut, men man måste ju tackla det på något sätt. Antingen är den sur av en anledning och då får man jobba med den anledning, eller så finns det ingen rimlig anledning och då får den sure jobba med sitt humör. Att kunna prata om det är förstås en nödvändig början.

Han är misstänksam och ogillar när jag skriver med någon. Han säger att det är för han inte har någon tillit till mig. Okej om jag ljugit om massa saker innan eller faktiskt varit otrogen eller skrivit snusk med andra killar. Men han har tappat tillitien för jag har missbrukat sömntabletter, och därmed ljugit om när , var och hur många jag tagit osv. Men ett missbruk är ett missbruk. Och jag har aldrig ljugit om andra saker. Varken stora eller små

#5 av erfarenhet säger jag att när varningsklockorna ringer så bör de lyssnas på! Att försöka som du skriver är behjärtansvärt med bortkastad tid!

Man kan engagera sig och lägga tid på någon som blir sådär någon gång när hen är extra pressad. Men det skall vara en riktigt ovanlig händelse då. Inte en person som är sur och grinig och till vardags.

En som direkt undrar vem man messar med för att man lägger sig i soffan… Det är inte bara en stor varningsklocka utan den är KLASSISK också!

Nej.. sådan svartsjuka blir bara värre med tiden! Belive me!

..Eller ignorera och hoppas.. om man vill slösa bort tid på något dödfött.

Men tja.. de flesta behöver ju göra sina egna erfarenheter innan de tror på andras erfarenheter ö h t.  "ung och dum" tror jag det kallas bland annat. ..

#14 Din världsbild är inte den enda stora sanningen. Din erfarenhet säger inget om andras situationer eller mående. Du har ingen som helst aning om VARFÖR en person beter sig som de gör.

Svartsjuka är ingen bra grej, men sådant går att arbeta bort. Att dumpa någon som är svartsjuk gör inte dennes situation bättre. Att utreda svartsjukan och bearbeta den, då händer det saker! Det är det som bygger bra förhållanden, tillit. 

De flesta relationer baserar sig på kärlek, och så fort ena personen börjar bete sig konstigt är väl inte det första alternativet att dumpa? Den person som rekommenderar mig att dumpa min sambo utan att först försöka hjälpa och utreda förhållandet, den personen tar jag högst oseriöst.

Din erfarenhet säger mig bara att du tar ett scenario och lägger det på alla andras. Förstående och öppenhet i ett förhållande mellan parterna borde, och ska alltid, komma i första hand. Hjälper inte det bör man överväga att "dumpa".

#14 Så du hade tyckt det är smart att lyssna och göra det andra säger som ett annat stolpskott istället för att skaffa egen erfarenhet?

#16 Det beror ju helt på vad det gäller. Men visst jag har ju inte gjort mina erfarenheter för att jag lyssnade så bra.. jag har också varit ung och dum(=oerfaren)! 😉

#17, jag läser inte alls in samma sak som du läser i ts inlägg, så vems erfarenhet stämmer egentligen ;) jag tycker mig läsa mer bakom ts inlägg, med tillitsproblem efter ett tablettmissbruk. Ts, du menar att du inte ljugit om något större, men tabletter är ganska stort att ljuga om. Har ni pratat något om hur han känner kring allt? Du tycker hans tjurighet är jobbig, men han tycker uppenbarligen enligt dig att ditt humör är jobbigt. Har ni satt er ner när ni har bra dagar och bara pratat? Kanske behöver ni lite hjälp att prata? Och angående att vara ung och dum… Tanken med erfarenhet är ju att man kan lyssna på de som varit med om något innan och plocka erfarenheter som man kan använda. Det har inget med ålder att göra, när jag födde min dotter använde jag mig av råd från både äldre och yngre. Man lyssnar ju heller inte blint, för din erfarenhet är din, och din historia kommer inte återupprepas. Råd är just råd, men det har inget med att vara ung och dum att göra. Eftersom du ber om råd hela livet skulle du alltså aldrig sluta vara ung och dum. Och ibland kan ett råd vara helt galet, trots att den som ger rådet upplevt en sak. Jag skulle exempelvis inte varit gift med min man, för vi träffades unga och ung kärlek varar ju inte? Jag skulle heller inte tjänat pengar på bostadsaffärer. Råd är just råd, och hur mycket av det man sväljer är inget mått för om man är ung och dum eller ej. Och misstag är inte nödvändigtvis det värsta vi kan göra i livet.

#17 Att vara oerfaren är på intet vis samma sak som ung och dum. Du borde nog sluta skriva så. Det ser mest ut att slå tillbaka.

Hur skulle ni reagerat? Han är den med ljus bakgrund

#20 Vad tror du själv? Du behöver knappast fråga oss för att veta att det är allt annat än ok. Fattar inte hur du kan acceptera det. Ha självrespekt för tusan.

Men han kanske skämtar. Vi har en bdsmrelation där båda gårigång på örfilar, stryptag och sånt. Kännde bara att de va konstigt att han använde det i detta samanhanget

#20 Det där är ett hot. Det är inte något sexuellt ni pratar om i konversationen.

Är han övertygad av att du sitter på badoo/tinder? Vart grundar han dessa misstankar?

#22 Du måste vara väldigt uppmärksam på att han vet vilka gränser som är ok. Om han gillar våld när ni har sex KAN det vara så att han har luddiga gränser med våld när det kommer till andra situationer också. Jag hade stuckit direkt om någon skrev så till mig, oavsett om det var ett skämt eller inte. Varningsklockor deluxe för mig!

#24 Jag tror att hon ifrågasätter om han har varit inne på badoo. 

Men jag tycker inte att de där beteendet är Ok alls, däremot så kan det finnas enorma gråa skalor om man har en BDSM-relation som kan vara svåra att tyda om man är oerfaren eller inte har gått igenom reglera för vad som gäller och inte. 

Men från min sida sett så är det inte okej att hota någon på det där sättet. Kanske är det bäst att ni tar konversationen om huruvida han har varit på badoo face to face istället? På det sättet blir det lättare att tyda om han talar sanning eller om han inte gör det. Och samtidigt så kanske han kan se på dig att du inte frågar för att du är "ute efter" honom eller så. 
Många missuppfattningar kan undvikas genom att man pratar med varandra och på ett eller annat sätt försöker förstå vad den andra menar.

Er relation ser inte sund ut. Hade också lämnat om det inte går att kommunicera om problemen.

#18 #19 #20 och #21 .. jag biter mig i tungan får vi se! …😉

Reagerat ?! På vad ? Att han eller du är ute på datingsidor eller att han hotar med att misshandla dig ( på skoj ?!) Jag skulle överhuvudtaget aldrig stanna kvar i något destruktivt , aldrig !

Det finns svartsjuka och det finns svartsjuka och för att kunna arbeta på ett problem måste man först inse att man har ett. I övrigt håller jag nog med Teja, verkar inte vara någon stabil relation och ni behöver kanske båda jobba på era problem.